Statsbudgeten 2019
Förklaring:Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket samt utgifterna för understödjande av fastighetsförrättningar budgeterats.
De allmänna ekonomiska konjunkturerna påverkar särskilt lantmäteriförrättningar och inskrivningsärenden så att efterfrågan på dem följer konjunkturutvecklingen med viss fördröjning.
Serviceproduktionen styrs allt tydligare av kundernas och samhällets behov. Mobiltekniken används allt oftare i olika applikationer för slutanvändare. Positionering, geografisk information och navigationstjänster används i allt större utsträckning för näringslivets behov, för förbättrad säkerhet, i uträttande av ärenden i vardagen samt i fritidsaktiviteter. Den alltmer mångsidiga användningen av terrängdata och annan geografisk information t.ex. som utgångsuppgifter vid olika analyser leder till att det ställs högre krav på dem. De ökande kraven hänför sig bl.a. till tredimensionell information, informationens livscykel, metauppgifter och informationens enhetlighet.
Informationstekniken och processerna som hänför sig till utnyttjandet av den och samarbetsstrukturerna är kritiska framgångsfaktorer som blir alltmer framträdande. De elektroniska tjänsterna utökas, de blir interaktiva och baserar sig på stark autentisering med målet att medborgarna ska ha tillgång till enhetliga tjänster som friktionsfritt övergår i varandra. Teknikens utveckling syns som ett och kontinuerligt behov av att modernisera tekniken och programmen.
Den ökade internationella användningen av informationsmaterialen och de tekniska, innehållsmässiga och juridiska kraven i anslutning till detta förutsätter medverkan när det gäller standardisering, fastställande av gemensamma mål och annat samarbete.
Grunddatalagrens roll och samutnyttjandet av dem inom förvaltningen och vid ordnandet av tjänster i anslutning till den och inom bl.a. informationsledningen har stärkts när den nationella digitala infrastrukturen (bl.a. informationsleden) utvecklas och förenhetligas. Genom förvaltning och förbättring av fastighetsdatasystemet tryggas det nationella garantisystemet och skapas förutsättningar för en fungerande marknadsekonomi och en hållbar användning av naturresurser. Terrängdatasystemet spelar en viktig roll som ett enhetligt basmaterial som innehåller rikstäckande geografisk information.
Den övergripande arkitekturen inom hela den offentliga förvaltningen förutsätter åtgärder för beskrivning av de digitala ekosystemen samt datalager, beskrivande uppgifter (metadata) och informationsservice i anslutning till dem. Samarbetet när det gäller att utveckla de digitala ekosystemen och när det gäller insamling och användning av ändrings- och uppföljningsuppgifter som behövs för produktionen och förvaltningen av datalagren ökar. Byggandet av den nationella infrastrukturen för geografisk information och genomförandet av INSPIRE-direktivet framskrider, vilket förutsätter att tillgången till och samanvändningen av material utvecklas.
Utifrån det riksomfattande terrängdatasystemet försöker man utveckla ett datalager med grundläggande geografisk information som beskriver terrängen och den byggda miljön och vars underhåll grundar sig på ett samarbete mellan flera myndigheter och gemensamt överenskomna underhållsprocesser. Målet är att eliminera dubbelarbete, höja produktiviteten och förbättra möjligheterna att använda terrängdatamaterialet genom ökad interoperabilitet.
Verksamheten vid centralen för geografisk information består av främjande av utvecklandet av samanvändningen av geografisk information och den nationella infrastrukturen för geografisk information samt forskning som gäller hela lantmäterisektorn. Moderniseringen av den tekniska infrastrukturen vid forskningsstationen Metsähovi fortsätter genom att apparaturen förnyas.
Geografisk information har fått större betydelse i samhället och geografisk information används allt mer inom alla samhällssektorer. Målet för redogörelsen om politiken för geografisk information är att skapa en vision och riktlinjer för hur produktionen av geografisk information och därmed sammanhängande informationstjänster bör vidareutvecklas och på vilket sätt olika sektorers verksamhetsförutsättningar kan förbättras med hjälp av geografisk information.
Inom spetsprojektet Digitalisering av offentliga tjänster, som hänför sig till regeringsprogrammet, har en projekthelhet startat som gäller den offentliga förvaltningens gemensamma plattform för geografisk information, med syftet att effektivisera förvaltningen och användningen av geografisk information. Med den gemensamma plattformen för geografisk information avses en ny informations- och servicehelhet med hjälp av vilken aktörerna inom den offentliga förvaltningen lättare kan föra in egen geografisk information, som i allmänhet samlats in för något organisationsspecifikt syfte, i det gemensamma informationsmaterialet och med hjälp av serviceplattformen göra den tillgänglig för olika användningsändamål.
En ny servicehelhet för bostadsaktieregister som möjliggör digitalisering av processerna för byte av bostadsaktier och hanteringen av säkerheter är under uppbyggnad. Inrättandet av det elektroniska bostadsaktieregistret är ett omfattande förvaltningsövergripande samarbetsprojekt för digitalisering av de offentliga tjänsterna i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.
En del av Lantmäteriverkets it-servicecentrals uppgifter övertas av Livsmedelsverket från och med den 1 januari 2019. De uppgifter som överförs är de it-tjänster som produceras för förvaltningsområdets övriga ämbetsverk.
Inom politikområdet lantmäteri och datalager uppnås utöver de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln dessutom följande mål:
- — genom förvaltningen av och tjänsterna inom fastighets- och lägenhetsdatasystemen tryggas funktionen hos det nationella ägar- och garantisystemet samt informationsbehovet i ett allt mer digitaliserat samhälle
- — genom förvaltningen av och tjänsterna inom terrängdatasystemet tryggas grunden för positionsbestämning samt informationsbehovet i ett allt mer digitaliserat samhälle
- — insamlandet, organiseringen och användningen av geografisk information och utvecklandet av informationstjänster i anslutning till den stöds genom tjänster som bidrar till utnyttjandet och utvecklandet av den rikstäckande infrastrukturen för geografisk information
- — förvaltningsområdets datalager kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt och användas gemensamt samt förvaltas väl och är säkra att använda
- — naturresursdata är aktuella och interoperabla och används effektivt vid styrningen av naturresursekonomin.
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 080 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till Lantmäteriverkets självfinansieringsandel i samfinansierade forskningsprojekt
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
3) till betalning av medlemsavgifter som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet.
Förklaring:Lantmäteriverkets ska inom sitt verksamhetsområde
- — sörja för fastighetsbildnings- och ägoregleringsverksamheten
- — bedriva vetenskaplig forskning och utveckling
- — sörja för grunderna för positionsbestämningen och produktionen av grundläggande geografisk information samt producera sakkunnigtjänster som ställs till samhällets förfogande
- — sköta underhållet av de register som behövs
- — sörja för den allmänna utvecklingen i branschen och delta i det internationella samarbetet
- — sköta andra uppgifter som bestäms särskilt eller som jord- och skogsbruksministeriet förelägger verket.
Lantmäteriverket stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln och i förklaringsdelen under kapitel 30.70.
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2019 ställer jord- och skogsbruksministeriet upp följande preliminära resultatmål för Lantmäteriverket, utöver de mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01:
Lantmäteriverket fördjupar samarbetet kring forskning och infrastruktur med andra forskningsinstitut, högskolor och företag genom att utnyttja olika samarbetsstrukturer. Verket svarar för och utvecklar forskningsstationen Metsähovi och forskningsstationen i Virolahti. Med apparaturen i forskningsstationerna förvaltas riksomfattande positionsbestämningssystem och referenssystem. I syfte att förbättra positionsbestämningens tillförlitlighet och med anledning av det projektet för översyn av Geodatacentralens lokaler fortsätter arbetet med att modernisera forskningsstationen Metsähovi och dess apparatur samt det permanenta nätverket för satellitbaserad positionsbestämning (GNSS) under 2016—2020.
Kostnader, intäkter och årsverken för Lantmäteriverkets huvudfunktioner
2017 bokslut | 2018 uppskattning | 2019 uppskattning | |||||||
Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | |
Fastighetsförrättningar | 39 149 | 39 710 | 521 | 36 191 | 35 841 | 465 | 35 200 | 35 200 | 489 |
Ägoregleringsuppgifter | 3 215 | 38 | 48 | 3 223 | - | 50 | 3 300 | - | 49 |
Inskrivningsuppgifter | 18 668 | 20 154 | 282 | 20 154 | 20 100 | 326 | 22 286 | 22 286 | 326 |
Upprätthållande av grunddatalager | 30 989 | 2 035 | 421 | 35 901 | 2 871 | 437 | 31 730 | 2 570 | 434 |
Informationstjänst | 12 871 | 12 993 | 49 | 11 123 | 11 333 | 54 | 13 000 | 13 200 | 54 |
Lantmäteri och forskning, utveckling och sakkunnigtjänster inom sektorn för geografisk information | 13 377 | 7 591 | 277 | 10 650 | 6 190 | 271 | 15 950 | 6 500 | 283 |
Produktion av it-tjänster | 14 048 | 12 551 | 139 | 13 818 | 12 785 | 150 | - | - | - |
Sammanlagt | 132 316 | 95 072 | 1 737 | 131 060 | 89 120 | 1 753 | 121 466 | 79 756 | 1 635 |
Nyckeltal för ämbetsverket
2017 utfall |
2018 mål1) |
2019 mål |
|
Samhälleliga verkningar | |||
---|---|---|---|
— antalet kommuner som deltar i samarbetet kring den nationella terrängdatabasen | - | - | 15 |
— täckningsindex för programmet för grundlig förbättring FDS-2021 | 35 | 42 | 49 |
— utnyttjande av datalager, ökning från föregående år, % | 6 | 3 | 3 |
— forskningens förtroende- och anseendeindex | 3,55 | 3,60 | |
— ägoregleringsproduktion (Mha) | 6 911 | 6 900 | 6 300 |
Funktionell effektivitet | |||
— totalproduktivitet | 102,5 | 102,0 | 102,0 |
— arbetsproduktivitet | 102,1 | 102,0 | 102,0 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
— förrättningsproduktion, förrättningar, st. | 17 216 | 17 027 | 17 000 |
— ägoreglering (nyskifte), st. | 4 | 4 | 6 |
— inskrivningsavgöranden, st. | 242 551 | 230 000 | 220 000 |
— produktion av terrängdata sammanlagt, km² | 54 652 | 54 000 | 54 000 |
— grundläggande förbättring av åkeruppgifterna, km² | 54 134 | 54 000 | 54 000 |
— höjdmodell med en rutstorlek på 2 m, km² | 25 886 | 21 000 | 10 000 |
— tiden för styckningar, mån. | 4,9 | 4,9 | 4,5 |
— behandlingstid för lagfarter, dagar | 30 | 25 | 20 |
— fullständighet hos byggnader och vägnät, % | - | - | 96 |
— kundtillfredsställelse totalt, % | 86 | 88 | 88 |
— refererade vetenskapliga publikationer, st. | 109 | 120 | 120 |
— störningsfria e-tjänster, % | 100 | 99,5 | 99,5 |
1) Uppdaterats enligt resultatavtalet
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2017 utfall |
2018 ordinarie budget |
2019 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 140 499 | 137 590 | 119 836 |
Bruttoinkomster | 95 396 | 87 353 | 79 756 |
Nettoutgifter | 45 103 | 50 237 | 40 080 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 38 695 | ||
— överförts till följande år | 41 044 |
Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2017 utfall |
2018 ordinarie budget |
2019 budgetprop. |
|
Offentligrättsliga prestationer | |||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 71 537 | 66 484 | 68 686 |
— övriga intäkter | - | - | - |
Intäkter sammanlagt | 71 537 | 66 484 | 68 686 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 43 521 | 40 908 | 41 787 |
— andel av samkostnader | 24 960 | 25 576 | 26 889 |
Kostnader sammanlagt | 68 481 | 66 484 | 68 676 |
---|---|---|---|
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 3 056 | - | - |
Kostnadsmotsvarighet, % | 104 | 100 | 100 |
Övriga prestationer | |||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 2 117 | 2 010 | 2 000 |
— övriga intäkter | - | - | - |
Intäkter sammanlagt | 2 117 | 2 010 | 2 000 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 1 141 | 1 486 | 1 078 |
— andel av samkostnader | 850 | 424 | 882 |
Kostnader sammanlagt | 1 991 | 1 910 | 1 960 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 126 | 100 | 40 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 106 | 105 | 102 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Finansiering av anskaffningsutgifter som skaffats hos ansvarområdets servicecentral (överföring till moment 30.01.05) | -150 |
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar, återföring av en överföring (överföring från moment 30.70.40) | 1 000 |
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar (överföring av engångsnatur till moment 30.70.40) | -500 |
Överföring till moment 30.20.01 (142 årsv.) | -1 350 |
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015) | -449 |
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -30 |
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -52 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 19 |
Lönejusteringar | 1 323 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -25 |
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -245 |
Sparbeslut | -3 000 |
Spetsprojektfinansieringen upphör (regeringsprogr. 2015) | -7 100 |
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -130 |
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -13 |
Temporär sänkning av StPL-avgiften | 536 |
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen | 112 |
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -103 |
Sammanlagt | -10 157 |
2019 budget | 40 080 000 |
2018 I tilläggsb. | 1 147 000 |
2018 budget | 50 237 000 |
2017 bokslut | 47 452 000 |
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 3 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter enligt lagen om stöd för nyskiften (1423/2014) samt utgifter för finansieringen av lån och räntestöd enligt 102 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) och utgifter för inlösningar enligt 19 § i lagen om vissa regleringar av vattenägor (31/1980)
2) till betalning av utgifter enligt 21 och 22 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988)
3) till betalning av sådana kostnader och ersättningar som orsakas av en förrättning och som avses i 3 § 5 mom. i lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995) när det gäller nyskiften och regleringar av vattenägor.
Anslaget får användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 8 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.
Förklaring:Anslaget används för att stödja ägoregleringar av åkrar samt ägoregleringar av skogar av pilotkaraktär. Man bedömer att användningen av anslaget fördelar sig så att den andel som återkrävs hos sakägare är ca 1 400 000 euro och statens slutgiltiga utgift blir ca 1 100 000 euro.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av tillägg av engångsnatur (Ägoreglering) (riksdagen) | -200 |
Förvaltning/Jord- och skogsbruk (regeringsprogr. 2015) | -1 000 |
Tillläggsfinansiering för ägoregleringar | 1 000 |
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar, bortfall av tillägg av engångsnatur (överföring till moment 30.70.01) | -1 000 |
Väg- och torrläggningsprojekt i samband med ägoregleringar (överföring av engångsnatur från moment 30.70.01) | 500 |
Sammanlagt | -700 |
2019 budget | 3 500 000 |
2018 budget | 4 200 000 |
2017 bokslut | 2 954 356 |