Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

7.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitikPDF-versio

Inom statens budgetekonomi arbetar 2019 ca 72 400 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,37 miljarder euro.

I enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 1.2.2018—31.3.2020 justerades lönerna 2018 fr.o.m. den 1 april 2018 med en generell lönehöjning på 1,00 % och fr.o.m. den 1 juni 2018 med en ämbetsverkspott på 0,60 %. År 2019 justeras lönerna fr.o.m. den 1 april 2019 med en generell lönehöjning på 1,10 %, dock minst 24 euro i månaden, och med en ämbetsverkspott på 0,75 %. I januari 2019 betalas dessutom en resultatbaserad engångspott på 9,20 % av månadslönen. Till följd av de höjningar och den engångspott som det avtalats om för 2018 och 2019 har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budget med sammanlagt ca 130 miljoner euro. Av detta belopp ingick ca 40 miljoner euro i tilläggsbudgeten för 2018.

Statens föregående tjänste- och arbetskollektivavtal för 2017—2018 överensstämde med konkurrenskraftsavtalet. Till konkurrenskraftsavtalet hänförde sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift 2017—2020. Jämfört med 2018 gör sänkningen av sjukförsäkrings- och pensionsavgifterna att ämbetsverkens utgifter 2019 minskar med sammanlagt 13 miljoner euro, vilket har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnadsanslag.

Betalningsstrukturen hos det statliga pensionssystemet reformeras genom en lagändring som träder i kraft vid ingången av 2019. Processen för fastställande av arbetsgivarens pensionsavgift förenklas så att avgiften utgörs av dels en procentsats som grundar sig på arbetsinkomsterna och är lika stor för alla arbetsgivare, dels en arbetsgivarspecifik procentsats för invalidpensionsavgiften. Nivån på pensionsavgiften kommer att motsvara den genomsnittliga avgiftsnivån inom ArPL-systemet, varvid den är mer stabil och lättare att förutse än den nuvarande avgiftsnivån inom statens pensionssystem. Utifrån den nya avgiftsstrukturen har ämbetsverkens omkostnadsanslag ökats i denna budget med sammanlagt ca 8 miljoner euro och minskats med ca 39 miljoner euro. Minskningarna gäller Gränsbevakningsväsendets och Försvarsmaktens anslag, eftersom pensionsavgifterna i fråga om militär personal sänks betydligt med anledning av reformen.

För staten som arbetsgivare är det viktigt att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer även i framtiden. Detta stöds genom en ändamålsenlig tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid och genom en målmedveten ledarskapsutveckling. Målet är att staten är en enhetlig och konkurrenskraftig arbetsgivare, personalen är en gemensam resurs och statens tjänster leds och reformeras modigt och ansvarsfullt. Till detta hänför sig en verkställighetsplan för 2017—2019 samt stärkande av den strategiska personalledningen utifrån slutsatserna av Statskontorets utredning om personalledningen. Det viktigaste när det gäller ledningen och myndigheternas verksamhet är hög etik och upprätthållandet och stärkandet av ett stort förtroende för förvaltningens verksamhet.

Finansministeriet stärker fortsatt ledningens stödverksamhet som syftar till att bereda nya ledningsmodeller, utveckla rekryteringen när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden och främja chefernas karriär- och utvecklingsvägar. En reviderad ledningsavtalsmodell införs fullt ut i den högsta ledningen. Tillämpningen av ledningsavtalsförfarandet även på kanslicheferna har inletts genom pilotförsök i tre ministerier. Dessutom säkerställer finansministeriet tillgången till ledarskapsutbildning genom gemensam utbildning och genom samarbete med bl.a. HAUS och Sitra samt samordnar olika nätverk för ledarskap. För nya chefer inom statsförvaltningen ordnas det en gemensam introduktion.

Statstjänstemannalagen har ändrats så att personalen kan användas på ett mer flexibelt sätt än för närvarande. Som ett led i genomförandet utvecklar och främjar finansministeriet personalrotation samt utnyttjandet av sakkunskap och statens personalresurser mellan förvaltningsområdena och statens ämbetsverk. Enligt en proposition från 2017 ska begränsad besvärsrätt införas i fråga om utnämning till en statlig tjänst eller ett statligt tjänsteförhållande. I en proposition från våren 2018 föreslås det ändringar i syfte att förenhetliga statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen bl.a. när det gäller tiden för skyldigheten att återanställa och grunderna för prövotiden och för anställningsförhållande för viss tid. I samma proposition strävar man efter att främja ett längre arbetsliv genom möjlighet att förlänga ett tjänsteförhållande för viss tid efter det att avgångsåldern uppnåtts. Det föreslås att bestämmelser om statens tjänstemannaetiska delegation utfärdas i statstjänstemannalagen 2019 och avsikten är att en regeringsproposition som gäller detta lämnas till riksdagen under hösten 2018.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hållits på en god nivå sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2016—2019

Nyckeltal 2016 2017 20181) 20191)
         
Antal anställda 73 000 73 000 72 700 72 400
Förändring från föregående år, % -0,9 0,0 -0,4 -0,4
Antalet årsverken 72 000 71 860 71 570 71 280
Förändring från föregående år, % -1,5 -0,2 -0,4 -0,4
Lönesumma, mn euro 3 519 3 475 3 535 3 626
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 304 4 197 4 265 4 370
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person 3 903 3 920 4 007 4 127
Lönebikostnader, % 55,4 52,7 52,6 52,4
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 497 4 598 4 698 4 806
Kvinnornas andel, % 48,9 49,0 49,0 49,1
De anställdas genomsnittsålder, år 46,3 46,3 46,3 46,3

1) Uppgifterna för 2018 och 2019 är uppskattningar. I dem har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktion, de minskade kostnader som konkurrenskraftsavtalet medför samt de lönejusteringar för 2018 och 2019 som grundar sig på tjänste- och arbetskollektivavtal.