Statsbudgeten 2003

Fonder utanför
statsbudgeten

Inkomsterna för de statliga fonderna utanför budgetekonomin beräknas bli 4,3 miljarder euro och utgifterna 3,6 miljarder euro. Fonderna uppvisar ett nettoöverskott på 0,7 miljarder euro. I den vidstående tablån finns uppgifter om följande fonder: Statens bostadsfond, Försörjningsberedskapsfonden, Gårdsbrukets utvecklingsfond, Interventionsfonden för jordbruket, Kärnavfallshanteringsfonden, Statsgarantifonden, Statens säkerhetsfond, Statens pensionsfond, Statens televisions- och radiofond och Oljeskyddsfonden.

Statens bostadsfond

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas de lån som beviljas för den sociala bostadsproduktionen, räntestöd, understöd och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån av bostadsfondens medel. Utgifterna för skulderna betalas likaså av fondens medel.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen för ägarbostadslån. Vid ingången av budgetåret är aravalånens värdepapperiserade värde sammanlagt ca 2,3 miljarder euro och värdet på fondens skulder ca 2,0 miljarder euro. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2003 vara 11 miljarder euro och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara 4,6 miljarder euro.

År 2003 uppskattas fondens inkomster bli ca 730 miljoner euro. Dessutom föreslås att fonden får uppta långfristiga lån till ett nettobelopp av 100 miljoner euro. Det föreslås för fonden nya fullmakter att bevilja lån till ett belopp av 600 miljoner euro och fullmakten att godkänna lån som omfattas av räntestöd till ett belopp av 600 miljoner euro. Det föreslås att de statsborgenförbindelser som är i kraft för ägarbostadslån i slutet av 2003 får uppgå till sammanlagt högst 1,6 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån. Till räntestödslånen för hyres- och bostadsrättsbostäder tillkommer statens lagbaserade ansvar i form av fyllnadsborgen.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Gårdsbrukets utvecklingsfond har till uppgift att säkra och komplettera finansieringen av investeringarna inom gårdsbruket och de övriga landsbygdsnäringarna samt att stöda utvecklingen av dessa. Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel är ca 246 miljoner euro, varav uppskattningsvis 11,5 miljoner euro intäktsförs som medfinansiering från EU. Av dessa medel används uppskattningsvis ca 75 miljoner euro för konsumtionsutgifter och ca 111 miljoner euro för investeringsutgifter. Till konsumtionsutgifterna hör de utgifter som helt eller delvis är slutliga utgifter för fonden, bl.a. understöd, förvaltningsarvoden, utgifter för skuldreglerings- och säkerhetsverksamheten och understöd till forskning.

Interventionsfonden för jordbruket

I egenskap av medlem i EU vidtar Finland åtgärder enligt den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen. Det primära syftet med interventionsåtgärderna är att upprätthålla en önskad prisnivå på jordbruksprodukter på den inre marknaden. EU-medlemskapet förutsätter vid behov interventionslagring av bl.a. spannmål, nötkött, smör och skummjölkspulver. De medel som står till förfogande för Interventionsfonden för jordbruket, vilken upprättades 1995, används för kostnader för exportbidrag, interventionslagring och privat lagring i enlighet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt för sänkande av priset på vissa jordbruksprodukter som används inom gemenskapen så, att det kommer att ligga på världsmarknadsprisnivå. Utgifterna för den egentliga interventionsverksamheten finansieras med medel ur Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Till interventionsverksamheten beräknas åtgå ca 103 miljoner euro. För täckande av de ränte- och förvaltningsutgifter som finska staten skall svara för ingår i budgetpropositionen en överföring av 2,4 miljoner euro till interventionsfonden.

Statens pensionsfond

Med hjälp av Statens pensionsfond garderar staten sig inför finansieringen av de framtida pensionerna, samtidigt som den strävar efter att utjämna pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk, inrättningar och affärsverk samt från kommunerna, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar uppskattningsvis 1 068 miljoner euro 2003. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas till fonden ca 269 miljoner euro. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar (inkl. de räntor som inflyter på lån till staten), sammanlagt uppskattningsvis 380 miljoner euro. Till fondens inkomster hör dessutom de överföringsavgifter som APL-anstalterna betalar och som 2003 beräknas uppgå till ca 82 miljoner euro. Dessa överföringsavgifter betalas sedan år 1993 på basis av de bolagiserade och till APL-systemet överförda statliga inrättningarnas APL-utjämningsavgift.

Det föreslås att ur Statens pensionsfond till statsbudgeten 2003 skall överföras 932 miljoner euro. Om överföringens maximibelopp under åren 2001—2005 begränsas till en tredjedel av statens pensionsutgifter, uppnås den fonderingsgrad som har eftersträvats för fonden. Målet är att fonderingsgraden när det gäller statens pensioner skall nå det mål som har satts för APL-systemet år 2010.

Fondens placeringsverksamhet styrs av fondens direktion, som finansministeriet utser. Direktionen antar varje år en placeringsplan för fonden. Placeringsverksamheten bedrivs enligt samma principer som vid andra arbetspensionsfonder.

Statens säkerhetsfond

I och med att avslutandet av systemet med bankstöd börjar fullföljas koncentrerar sig statens säkerhetsfond på administreringen av beviljat bankstöd och övervakningen av att stödvillkoren iakttas, eftersom några nya behov av bankstöd inte är i sikte. Vid utgången av 2001 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av 6 300 miljoner euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Dessutom uppgick värdet av de borgensbeslut som statsrådet fattat och som var i kraft till 50 miljoner euro.

Tablå 19. Statliga fonder utanför budgeten, milj. euro