Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
        Kemera-stöd
   Siffertabell
   Anslag

Statsbudgeten 2009

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2009.

Utsikter för ekonomin

Världsekonomin gick kraftigt tillbaka under den senare hälften av 2008 och den hamnade in i en djup recession i början av 2009. Recessionen inom realekonomin utlöstes av kriserna på finansmarknaden och finansmarknadens tillstånd är fortsättningsvis i obalans trots att bankernas balanser har förbättrats något. Det är dock för tidigt att bedöma hur effektiv den omfattande offentliga stimulansen har varit, men det är troligt att stimulansåtgärderna har medverkat till den senaste tidens uppmuntrande uppgifter om ekonomisk aktivitet såväl utomlands som här hemma.

Den nedgång inom produktionstillväxten som har pågått i sex månader mattades av under det andra kvartalet 2009 samtidigt som problemen på finansmarknaden blev lindrigare. Priset på produktionsförnödenheter och olja har åter börjat stiga i och med att lagren har kunnat anpassas till en lägre nivå på efterfrågan. Det är emellertid för tidigt att säga att recessionen är över, och det är troligt att världsekonomin kommer att återhämta sig långsamt, eftersom bl.a. den ökade arbetslösheten i industriländerna leder till att hushållen är försiktiga och konsumtionsefterfrågan hålls på en låg nivå. Att krisen är global gör också att återhämtningen går långsammare och att den försvåras. I olika länder och regioner återhämtar sig ekonomin vid olika tidpunkter och med varierande intensitet, och i Europa kan återhämtningen infalla något senare än på annat håll. Världshandeln minskar med omkring 10 % i år och världsekonomin med drygt 1 %. Inom den internationella ekonomin är fortfarande sådana risker förhärskande som kan innebära ett slut på den återhämtning som verkar vara på gång. En ökning av kreditförlusterna och den pågående rensningen av bankernas balanser i synnerhet i Europa kan tillspetsa krisen på finansmarknaden på nytt.

Nedgången i världshandeln och de konjunkturkänsliga investeringsvarornas stora betydelse inom exporten har haft en stark inverkan på den ekonomiska aktiviteten i Finland, som är beroende av sin export. Bruttonationalprodukten minskade kraftigt i början av 2009. Också i Finland har vi fått preliminära uppskattningar som säger att recessionens botten är nådd. I synnerhet barometerdata om konsumenternas och företagens förväntningar tyder på att en återhämtning börjar under den senare hälften av året, och ekonomin väntas börja återhämta sig mot slutet av året. Bruttonationalprodukten i Finland förutspås minska med i genomsnitt 6 % under hela året.

Finlands traditionella handelspartners importefterfrågan har varit rätt svag, och under den första hälften av 2009 minskade värdet på varuexporten med en dryg tredjedel jämfört med samma tidpunkt i fjol. Det finns emellertid underlag för att Finlands export ska kunna bli starkare under årets senare hälft, eftersom konjunkturerna förutspås vända mot det bättre bl.a. i Tyskland och Sverige under slutet av året, och normaliserade råvarupriser stöder en gradvis återhämtning i Ryssland. Trots detta beräknas exporten krympa med 22 % i år och även exportpriserna kommer att sjunka märkbart.

I år minskar arbetstillfällena i synnerhet på grund av den krympande exporten men också på grund av minskad inhemsk efterfrågan. Antalet sysselsatta minskar med över 90 000 jämfört med 2008, och sysselsättningsgraden sjunker till under 68 %. Arbetslöshetsgraden ökar i år till i genomsnitt 9 %.

Råvarupriserna håller på att stiga något efter den kraftiga nedgången under senare hälften av 2008. Konsumentpriserna har närmast helt och hållet slutat stiga, och under vissa månader sjunker index ytterligare jämfört med månaden innan. Priserna sjunker på grund av lägre låneräntor och billigare bostäder och flytande bränslen, men en vändning är redan i sikte mot slutet av året. År 2009 kommer årsmedeltalet för konsumentprisindex att stiga med endast 0,1 %.

Inkomstposter

I rambeslutet från mars 2009 beräknades skatteinkomstposterna minska med knappt 2 miljarder euro jämfört med inkomstposten i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2009, och i statsministerns upplysning om det ekonomiska läget i juni 2009 berättades att inkomstposten inte väsentligt har ändrats jämfört med budgetramen. Under sommaren har skatteinkomstposten sänkts med drygt 1,2 miljarder euro. Minskningen av skatteinkomstposten jämfört med situationen i juni beror främst på att kalkylen över lönesumman har sänkts på grund av arbetslöshetsutvecklingen, kalkylen över kapitalinkomster har försämrats 2008 på grund av de preliminära uppgifter som erhållits under sensommaren om den slutliga beskattningen för 2008 och intäktskalkylerna över mervärdesskatt och bilskatt har sänkts på grund av uppgifterna om influtna belopp under början av året.

I tilläggsbudgetpropositionen sänks kalkylen över de ordinarie inkomsterna med ett nettobelopp på 3 232 miljoner euro, varav sänkningen av skatteinkomstposten uppgår till 3 227 miljoner euro, jämfört med vad som budgeterats för 2009.

Intäktskalkylen över inkomstskatten minskar med 2 231 miljoner euro, varav 789 miljoner euro utgör en minskning av intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster och 1 442 miljoner euro utgör en minskning av intäktskalkylen över samfundsskatten. Den ekonomiska recessionen medför en kraftig minskning av intäkterna av de konjunkturkänsliga samfunds- och kapitalskatterna. Intäktskalkylen över mervärdesskatten sänks med 832 miljoner euro på grund av uppgifterna om utfallet år 2009 och de försvagade ekonomiska utsikterna.

Intäktskalkylen över källskatten på ränteinkomster sänks med 80 miljoner euro på grund av uppgifterna om influtna belopp och den sänkta räntenivån i början av året. Intäktskalkylen över skatten på arv och gåva höjs med 55 miljoner euro på grund av uppgifterna om influtna belopp. Intäkterna av skatten på alkoholdrycker beräknas stiga med 15 miljoner euro till följd av höjningen av skatten på alkoholdrycker med 10 % den 1 oktober 2009. På årsnivå ökar höjningen intäkten av skatten på alkoholdrycker med 70 miljoner euro.

Intäktskalkylen över bilskatten sänks med 69 miljoner euro på grund av att den ekonomiska utvecklingen har varit svagare än beräknat. Intäktskalkylen över överlåtelseskatten sänks med 80 miljoner euro till följd av de influtna beloppen och den ekonomiska utvecklingen som varit svagare än beräknat. Kalkylen över ränteintäkter på depositioner sänks med 32 miljoner euro med anledning av att sänkningen av depositionsräntorna har varit större än beräknat. Finlands Bank intäktsför till staten sammanlagt 250 miljoner euro år 2009.

Kalkylen över inkomster av blandad natur sänks med ett nettobelopp på ca 33 miljoner euro. Den största ändringen föranleds av de minskade inkomsterna från EU för landsbygdsutveckling under programperioden 2007—2013 med 75,4 miljoner euro. Inkomstminskningen beror på en fördröjning av inledandet av företagsstöd och utvecklingsprojekt och på tidpunkten för de utgifter som gäller miljöstöd och kompensationsbidrag på grund av ändringar i tillsyns- och utbetalningssystemen.

Balans och statsskulden

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 3 232 miljoner euro och minskningen av anslagen med 990 miljoner euro uppvisar den andra tilläggsbudgetpropositionen för år 2009 ett underskott på 2,2 miljarder euro. Statens nettoupplåning år 2009 föreslås uppgå till 10,3 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till 64,5 miljarder euro i slutet av år 2009, vilket är ca 37 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro
  2008
Bokslut
2009
Godkänd
budget (Budget + I tilläggsb.)
2009
Regeringens
proposition
2009
Sammanlagt
         
Anslag sammanlagt
(exkl. minskning av statsskulden)
43 529 49 031 -990 48 041
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) 2 252 2 173 -257 1 916
Minskning av statsskulden
(huvudtitel 37)
1 394 - - -
— Nettoamorteringar 1 399 - - -
— Skuldhantering -6 - - -
         
Inkomstposter sammanlagt
(exkl. nettoupplåning och skuldhantering)
44 292 41 013 -3 232 37 781
— Skatteinkomster 37 213 34 675 -3 227 31 448
— Övriga inkomster 7 079 6 338 -5 6 333
Nettoupplåning och skuldhantering
(mom. 15.03.01)
- 8 018 2 242 10 260
— Nettoupplåning - 8 246 2 242 10 489
— Överföring från statsverket till statens kärnavfallshanteringsfond - -180 - -180
— Skuldhantering - -48 - -48

Ramen för valperioden

Ramnivån för 2009 ska justeras så att den motsvarar de ändringar som inträffat i pris- och kostnadsnivån samt i budgetens struktur. Justeringarna uppgår till sammanlagt 51,3 miljoner euro. Efter justeringen är utgiftsramen för 2009 inalles 36 034 miljoner euro. Det föreslås att anslagen som ingår i ramen ska vara 36 030 miljoner euro. Därmed kvarstår 3,5 miljoner euro som en ofördelad reserv för innevarande år.

Justeringar av pris- och kostnadsnivån samt strukturella förändringar enligt ramen, miljoner euro
Moment Ärende 2009 2010 2011
       
Justeringar av pris- och kostnadsnivån      
25.10.01, 25.10.02, 25.10.04 Tillägg som beror på statens arbets- och tjänstekollektivavtal 0,61    
Strukturella förändringar      
25.20.01 Höjning av bruttobudgeterade utsökningsavgifter 0,667 4,0 4,0
26.01.22 Ombudgetering av andelen av EU:s stöd för invandring 2,843    
28.01.73 Ombudgetering av anslaget för utveckling av ekonomi-, personal- och lokalförvaltning 1,75    
30.50.20 Tidigareläggning av ombyggnaden av jorddammen i Uljua och utbyggnaden av fiskodlingsstationen i Enare 3,86 -1,86 -2,0
31.10.78 Ombudgetering av det anslag för trafiklederna till Nordsjö hamn som blivit oanvänt 6,054    
32.20.43 Tidigareläggning av statens andel av kostnaderna för världsutställningen i Shanghai 4,3 -4,3  
32.30.63 Ombudgetering av betalningar till statsgarantifonden som hänför sig till överenskommelsen om skuldkonvertering 25,0    
33.01.27 Ombudgetering av återtaget anslag för FPA:s elektroniska arkiv 4,354    
35.10.77 Tidigareläggning av vissa överföringsavloppsprojekt (finansiering som tidigareläggs inom valperioden) 1,9   -1,9
Sammanlagt 51,338 -2,16 0,1

Tidigareläggning av investeringar och anskaffningar och andra åtgärder som stöder sysselsättningen

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2009 innehåller en helhet för tidigareläggning av investeringar, i vilket det föreslås att finansiering anvisas för tidigareläggning av investeringar samt för andra åtgärder som är avsedda för snabba sysselsättningseffekter på ett kostnadseffektivt sätt. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som stöder den ekonomiska tillväxten på längre sikt, bl.a. genom att främja innovationer, utnyttja informationsteknik och beakta miljö- och klimataspekterna. Åtgärderna har särskilt inriktats på utsatta branscher.

Förslagen inom helheten för tidigareläggning av investeringar fördelas mellan den andra tillläggsbudgetpropositionen för 2009 och budgetpropositionen för 2010. Genom åtgärderna inleds projekt om sammanlagt ca 1,7 miljarder euro, kommunernas och den privata sektorns satsningar medräknade. Helheten för tidigareläggning av investeringar skapar sammanlagt över 10 000 årsverken och dess kostnad för statens budgetekonomi är ca 330 miljoner euro, fördelat på flera år. År 2009 föranleds utgifter till ett belopp av sammanlagt 65 miljoner euro.

Dessutom satsar man på åtgärder som effektivt stöder sysselsättningen, möjligheterna för arbetslösa att få arbete samt utbildning i samband med detta.

Fartygsanskaffningar och reparationsarbeten

För Gränsbevakningsväsendet föreslås det en beställningsfullmakt på 57 miljoner euro för anskaffning av ett utsjöbevakningsfartyg med oljebekämpningsberedskap. År 2009 kunde 3 miljoner euro användas för att inleda planeringen av fartyget.

Dessutom föreslås det 1,2 miljoner euro för reparation av en skada som Gränsbevakningsväsendets helikopter fick under en flygning. Det föreslås 5 miljoner euro för utgifter som visat sig vara större än beräknat för ombyggnaden av oljebekämpningsfartyget Halli, som är i marinens bruk.

FoU-lån och företagsfinansiering

I fråga om FoU-lån från Tekes föreslås det en ökning på 29 miljoner euro som ska anvisas för projekt för försök med sådana produktionsteknologier för träbaserade biobränslen som utnyttjar bl.a. hyggesavfall och försök med nya produkter och teknologier inom trävarubranschen.

I Finnvera Abp:s bevillningsfullmakt för specialräntestödslån föreslås det en ökning på 10 miljoner euro för att stöda bl.a. kvinnoföretagsamhet, nystartade företags möjligheter att klara sig och tillväxtföretagande. I syfte att trygga en tillräcklig soliditet för Finnvera Abp:s finansieringsverksamhet föreslås det sammanlagt en tilläggskapitalisering på 50 miljoner euro. Dessutom föreslås det en ökning på 4 miljoner euro av de ersättningar för kredit- och borgensförluster som betalas till Finnvera Abp.

Utvecklingsunderstöd för företag och investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte

För finansieringen av företagens utvecklingsprojekt föreslås det en tilläggsfullmakt på 5 miljoner euro. Dessutom anvisas den finansiering på 9,8 miljoner euro som i budgeten reserverats för s.k. stöd till enmansföretag för projekt som skapar nya arbetsplatser och företag i områden som drabbats av plötsliga omstruktureringar. För finansieringen av investeringsprojekt i sysselsättningsfrämjande syfte föreslås det en tilläggsfullmakt på 8 miljoner euro som finansieras retroaktivt och som föranleder staten utgifter tidigast år 2012.

Småskaliga byggprojekt och miljöbyggnad

Det föreslås att ombyggnaden av jorddammen i Uljua och utbyggnaden av fiskodlingsstationen i Enare tidigareläggs med 3,86 miljoner euro.

Tidigareläggningen av de åtgärder som hör till främjandet av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen från åren 2012—2013 beviljas ett tillägg på ca 3,5 miljoner euro, varav den statliga medfinansieringen är 2 miljoner euro.

För den statliga medfinansieringen för höjning av Nouxcentret Ab:s aktiekapital föreslås 1,5 miljoner euro.

För Forststyrelsen föreslås 1 miljon euro att användas för så arbetsintensiva objekt som möjligt när det gäller att förbättra uppsättningen av tjänster och slitstyrkan i nationalparker och andra attraktiva naturturismobjekt.

Bostadsproduktion

Nyproduktionen inom husbyggande minskar kraftigt när branschen anpassar sig till läget efter konjunkturtoppen år 2008. Utmaningarna och anpassningsproblemen har samband främst med nybyggande och särskilt det minskade bostadsbyggandet. Reparationsbyggandet däremot ökar, men ett bekymmer är tillgången på planerarkrafter och vissa grupper av fackmän inom reparationsverksamheten år 2009 samt tecknen på en delvis ogynnsam utveckling av prisnivån. Av konjunktur- och sysselsättningsskäl föreslås det att fullmakten att godkänna räntestödslån för hyresbostadsproduktionen ökas med 500 miljoner euro till 1 670 miljoner euro, vilket överskrider utfallet år 2008 med ca 1 200 miljoner euro. Tillägget strävar till att samtidigt förbättra förutsättningarna att dämpa trycket att höja bostadsprisen och bostadshyrorna i en period med ekonomisk tillväxt, eftersom erfarenheterna visar att efterfrågan på bostäder stannar upp när det är ekonomisk recession och ökar igen när tillväxten börjar och då så snabbt att nya bostäder inte hinner byggas i den takt som efterfrågan ökar.

Det riksomfattande verksamhetsprogrammet för mögel- och fukttalkot påskyndas med en särskild tilläggsfinansiering på 230 000 euro.

Sysselsättnings- och utbildningspolitiska åtgärder

För lönegarantin föreslås det ett tillägg på 19 miljoner euro. Antalet årsstuderande inom den grundläggande yrkesutbildningen ökas med 500 studerande och kvoten för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning ökas med 1 000 studerande, och därför föreslås det ett tillägg på sammanlagt 5 miljoner euro för statsandelarna för yrkesutbildning och läroavtalsutbildning. För arbetskraftspolitiska utbildnings- och sysselsättningsåtgärder och speciella åtgärder föreslås det ett tillägg på 29 miljoner euro, varvid antalet personer som omfattas av åtgärderna ökar med i genomsnitt ca 3 250. Av anslaget för utbildnings- och sysselsättningsåtgärder samt speciella åtgärder reserveras på årsnivå högst 2 miljoner euro att användas för avlöning av tilläggspersonal motsvarande sammanlagt 40 årsverken för lönesubventionerat arbete vid arbets- och näringsbyråerna. I och med detta anvisar arbets- och näringsbyråerna i anslutning till huvudstadsregionens avsiktsförklaring en tilläggsresurs motsvarande sammanlagt 40 årsverken för att försnabba och effektivera invandrares integration och sysselsättning.

Ersättning för utgifterna för nyval vid kommunalvalet

Det föreslås att anslaget för valutgifter får användas även till betalning av ersättning för utgifter som föranleds av nyval vid kommunalvalet 2008 i Grankulla, Högfors och Vichtis.

Utgifter som föranleds av det ökade antalet asylsökande

För utgifter som föranleds av mottagning av flyktingar och asylsökande föreslås det 62,5 miljoner euro. Behovet av tilläggsanslag föranleds av det ökade antalet asylsökande som anlänt till landet. Dessutom föreslås 3 miljoner euro för Migrationsverkets omkostnader och 1,1 miljoner euro för polisens omkostnader för behandlingen av asylärenden.

Kostnaderna för skottintermezzot i Kauhajoki

Det föreslås ett tillägg på 1 miljon euro i understöd enligt prövning till kommunerna för betalning av ett särskilt understöd för de extra kostnader som föranleddes av skottintermezzot i Kauhajoki.

Statsgaranti för lån för totalrenoveringen av Svenska Teatern

Det föreslås att det beviljas en statlig proprieborgen på 27 miljoner euro utan krav på motsäkerhet för de lån som ska tas för totalrenoveringen av Svenska Teatern.

Statsgaranti för studielån

Det föreslås ett tilläggsanslag på drygt 12,5 miljoner euro för statsgarantier för studielån. Behovet av tilläggsanslag föranleds av att antalet lån som staten måste betala i egenskap av borgensman är större än beräknat.

Universitetsfastigheternas arrangemang samt universitetens likviditet och rörelsekapital

I anslutning till det arrangemang som gäller universitetsfastigheter föreslås för Senatfastigheter rättigheter att foga ca 30 hektar markområden till den egendom som överförs som apport och att använda denna egendom för tecknande av aktier i fastighetsbolagen samt överlåta universitetsfastigheterna jämte de skulder som hänför sig till dem till universitetsfastighetsbolagen, varvid det för Senatfastigheter uppkommer en lånefordran på högst 820 miljoner euro hos universitetsfastighetsbolagen. Dessutom föreslås det bemyndiganden att från Senatfastigheter överföra 2/3 av aktierna i varje universitetsfastighetsbolag till finansministeriet och vidare till undervisningsministeriet, att överföra bostadsaktier till ett balansvärde av 3,3 miljoner euro från Senatfastigheter till finansministeriet och vidare till undervisningsministeriet samt att för undervisning och forskning bevilja Helsingfors och Joensuu universitet vederlagsfri nyttjanderätt som är i kraft tills vidare till mark- och vattenområden på högst ca 1 700 hektar.

För att trygga likviditeten och rörelsekapitalet för universitet som verkar som offentligrättsliga inrättningar och för Tammerfors tekniska universitet under en övergångsperiod i samband med universitetsreformen föreslås det ett anslag på 46 miljoner euro.

Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond

Till Gårdsbrukets utvecklingsfond föreslås det som överföring 8 miljoner euro av den oanvända andel som budgeterats för återbäring av energiaccis år 2008.

Vaccination mot blåtunga och ersättningar för bekämpning av skadegörare

Det föreslås att 1,1 miljoner euro reserveras för vaccination av nötkreatur i syfte att bekämpa blåtunga. Avsikten är att vaccinationerna ska inledas med början i sydvästra Finland.

På grund av att antalet ersättningar för bekämpning av skadegörare har varit fler än beräknat föreslås det för ersättningarna ett tillägg på 0,6 miljoner euro och för verkställandet av den nya veterinärvårdslagen 0,4 miljoner euro.

Kemera-stöd

Det föreslås att de s.k. Kemera-medlen (anslag och fullmakt) ökas med 12 miljoner euro. Medlen används för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten i privata skogar, för drivning och flisframställning av energived samt för sorkskador.

Infrastrukturprojekt

Ett tillägg på sammanlagt 16 miljoner euro föreslås i anslagen för basväghållningen, basbanhållningen och kollektivtrafiken så att beloppet motsvarar det belopp som intäktsförts som EU:s TEN-understöd. Det föreslås att anslaget för anskaffning av mark för trafikleder ökas med 6,4 miljoner euro.

Fullmakten för projektet E18 parkeringen för långtradare i Vaalimaa dras in till följd av den ändrade trafikmängden, vilket minskar behovet av anslag år 2009 med 12 miljoner euro. Banförvaltningscentralen bemyndigas att ingå avtal om fortsatta arbeten med förbättringen av Seinäjoki—Uleåborg-banan till ett belopp av 40 miljoner euro. Det föreslås att avtalsfullmakten för Ringbanan ändras till 389 miljoner euro, vari har beaktats omvandlingen av järnvägsstationen vid flygplatsen till Luftfartsverkets projekt och Luftfartsverkets förslag till ändring av bandragningen. Med anledning av en större kostnadsstegring än beräknat föreslås det att avtalsfullmakten för projektet Ilmala bangård höjs med 15 miljoner euro. För bidrag för de fortsatta arbetena med förbättringen av Seinäjoki flygfält föreslås det 0,4 miljoner euro. Det föreslås ett tillägg på sammanlagt 0,7 miljoner euro för att täcka kostnadsförslaget för reparationen av Tönölänsalmi bro. På grund av att vissa pågående trafikprojekt fördröjs ses behoven av anslag för dem över, vilket ökar behovet av anslag år 2009 med sammanlagt 35 miljoner euro.

VTT:s omställningar inom vissa strukturer

I anslutning till genomförandet av Statens tekniska forskningscentrals (VTT) omställningar inom vissa strukturer bildas ett bolag för förvaltningen av ett bolag som ska bildas av VTT:s sakkunnigtjänster och VTT:s intressebolag. För bildandet av bolaget föreslås ett anslag på sammanlagt 15,7 miljoner euro och ett anslag på sammanlagt 5 miljoner euro för köp av den affärsverksamhet som omfattar forsknings- och laboratoriefunktioner vid Oy Keskuslaboratorio — Centrallaboratorium Ab.

Statens medfinansiering för deltagande i världsutställningen i Shanghai

Staten finansierar byggandet av Finlands paviljong för världsutställningen i Shanghai tillsammans med andra finska företag. Det föreslås att den statliga medfinansieringen tidigareläggs så att 4,3 miljoner euro av den statliga finansiering som reserverats för år 2010 genomförs redan 2009 och företagens medfinansiering ökas på motsvarande sätt år 2010. Dessutom föreslås det att staten deltar i de ökade byggkostnaderna för Finlands paviljong med ett belopp som motsvarar den statliga andelen.

Sänkning av anslaget för refinansiering inom exporten

Efterfrågan på den refinansiering inom exporten som tagits i bruk i år har av olika orsaker visat sig vara betydligt mindre än beräknat, och därför föreslås det att det anslag på 1,5 miljarder euro som reserverats för lyftande av refinansieringskrediter inom exporten 2009 minskas med 1 miljard euro. I den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljades för kapitalisering av Finlands Exportkredit Ab ett anslag på 6 miljoner euro för täckande av risker som hänför sig till refinansieringsverksamheten. För genomförande av refinansieringsverksamheten valdes emellertid en modell där Finlands Exportkredit Ab med beaktande av solvenskraven inte utsätts för sådana risker som skulle förutsätta att bolaget kapitaliseras, och därför föreslås det att den finansiering som i den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljats för kapitalisering dras av från budgeten.

Ombudgetering av anslag som hänför sig till överenskommelse om skuldkonvertering

De service- och varuleveranser som hänför sig till den överenskommelse om skuldkonvertering på 30 miljoner dollar som ingicks mellan Finland och Ryssland den 15 augusti 2006 kräver en längre leveranstid än beräknat, och därför föreslås det att det anslag på 25 miljoner euro som beviljades i den andra tilläggsbudgeten för 2006 och återtogs i förra årets bokslut förnyas.

Energipolitik

För energipolitiken föreslås det en ökning av bevillningsfullmakten med 10 miljoner euro och en ökning av anslaget med 1 miljon euro. Avsikten är att tillägget ska användas för projekt som främjar användningen av förnybar energi och energieffektiviteten. Projekten ska stöda målen i den långsiktiga klimat- och energistrategin.

Förberedelser inför en pandemi

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt ca 0,4 miljoner euro för kostnaderna för förberedelserna inför A(H1N1)-influensaepidemin vid Läkemedelsverket och Institutet för hälsa och välfärd. Det föreslås ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro för kostnaderna för förberedelser inför en pandemi i sjukvårdsdistrikten och kommunerna.

Skydd av saimenvikaren

För Forststyrelsen föreslås ett tilläggsanslag på 60 000 euro för merutgifter för skyddandet av saimenvikaren.

Tillägg till vissa omkostnadsanslag

För utsökningsväsendet föreslås det ett tillägg av engångsnatur på 1,5 miljoner euro på grund av det ökade antalet utsökningsärenden. Utsökningsavgifterna höjs från och med den 1 november 2009 så att inkomstökningen för statens del är 4 miljoner euro per år.

För verkställigheten av straff föreslås det en ökning med 0,2 miljoner euro som motsvarar förändringen i antalet fångar.

Det föreslås att Skatteförvaltningens omkostnader ökas med ca 1,7 miljoner euro. Avsikten med anslaget är att finansiera genomförandet av företags- och organisationsdatasystemet samt analyssystemet som utvecklas för att bekämpa grå ekonomi.

Det föreslås att Tullverkets omkostnader ökas med 0,5 miljoner euro för utgifterna för personer som anställts för viss tid för att behandla rättelserna av bilbeskattningen.

Till undervisningsministeriets omkostnader överförs 1 miljon euro för skapande av processer för elektronisk förvaltning och kommunikation inom förvaltningsområdet samt för utvecklande av sådana procedurer som kan användas vid behandlingen av ansökningar i syfte att öka produktiviteten (SALAMA-utvecklingsprojektet).

I anknytning till bildandet av arbets- och näringsministeriet och genomförandet av regionförvaltningsprojektet föreslås det en ökning på 0,9 miljoner euro för samordning av datatekniken inom arbets- och näringscentralerna och arbets- och näringsbyråerna.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet inleder sin verksamhet den 1 november 2009. Det föreslås att centrets verksamhet under årets två sista månader finansieras med de anslag som reserverats för dess föregångare Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling, ca 460 000 euro. Verksamhet på två orter, i Helsingfors och Kuopio, medför merkostnader, och därför föreslås ett tillägsanslag på 300 000 euro för finansiering av dem.

Precisering av vissa utgiftsposter

Det föreslås att avgifterna till Europeiska unionen minskas med 45 miljoner euro på grund av justeringar av grunderna för avgifter och återbetalning av överskottet år 2008.

Det föreslås att den statliga medfinansieringen i EU:s strukturfondsprogram minskas med 25 miljoner euro på grund av att betalningarna har varit mindre än vad som tidigare uppskattats.

Det föreslås att avräkningen till Åland minskas med ca 20 miljoner euro på grund av att inkomsterna i budgeten för 2009 har minskat.

Det föreslås att behovskalkylerna höjs i anslagen i fråga om grundtryggheten enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa med 30 miljoner euro, i fråga om statsandelen för det grundläggande utkomstskyddet med 41,2 miljoner euro, i fråga om sjömanspensionerna med 0,8 miljoner euro, i fråga om utgifter som föranleds av folkpensionslagen med 18 miljoner euro, i fråga om ersättningar för skada, ådragen i militärtjänst med 5,8 miljoner euro samt i fråga om utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak med 0,86 miljoner euro. Det ökade behovet av anslag för socialskyddsutgifter hänför sig till den försvagade konjunktur- och sysselsättningssituationen. Behovet av anslag för ersättningar för skada, ådragen i militärtjänst ökas av större driftskostnader än beräknat för krigsinvalidernas rehabiliterings- och vårdinrättningar, och kostnaderna för rättsmedicinska obduktioner ökas av antalet obduktioner och en ökning av enhetskostnaderna.

I fråga om statsandelen till arbeslöshetskassor föreslås det en minskning av anslaget med 30 miljoner euro och i fråga om anslaget för arbetsmarknadsstöd en minskning med 80 miljoner euro, eftersom det har visat sig att anslagsökningarna i den första tilläggsbudgeten för 2009 var överdimensionerade. Den ökande arbetslösheten inverkar på utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med en viss eftersläpning, och den inverkar inte heller med full kraft på arbetsmarknadsstödet, eftersom den i första hand grundar sig på permitteringar och uppsägningar av personer som varit i arbete. I enlighet med de preciserade behovskalkylerna föreslås det en minskning med 5 miljoner euro av anslaget för statsandelen för alterneringsersättning, med 10 miljoner euro av anslaget för statsandelen för företagarpensioner och med 4 miljoner euro av anslaget för statens ersättning för lantbruksföretagarnas avbytarkostnader.

De av riksdagen godkända anslagen för 2009 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro
  Huvudtitel Godkänd
budget
(budget + I tillläggsb.)
Regeringens proposition Sammanlagt
         
21. Riksdagen 125 070 000 - 125 070 000
22. Republikens president 13 038 000 120 000 13 158 000
23. Statsrådets kansli 79 167 000 - 79 167 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 178 231 000 2 659 000 1 180 890 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 797 371 000 13 358 000 810 729 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 191 661 000 74 522 000 1 266 183 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 822 233 000 - 2 822 233 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 7 630 540 000 -86 994 000 7 543 546 000
29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde 7 613 173 000 66 886 000 7 680 059 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområde
2 849 473 000 29 622 000 2 879 095 000
31. Kommunikationsministeriets
förvaltningsområde
2 272 861 000 54 417 000 2 327 278 000
32. Arbets- och näringsministeriets
förvaltningsområde
4 094 439 000 -875 709 000 3 218 730 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 15 804 795 000 -21 979 000 15 782 816 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 385 888 000 10 290 000 396 178 000
36. Räntor på statsskulden 2 173 000 000 -257 000 000 1 916 000 000
Sammanlagt 49 030 940 000 -989 808 000 48 041 132 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2009 och de nu föreslagna ändringarna i inkomstposterna enligt avdelning, euro
  Avdelning Godkänd
budget
(budget + I tillläggsb.)
Regeringens proposition Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 34 674 799 000 -3 226 700 000 31 448 099 000
12. Inkomster av blandad natur 4 486 491 000 -33 428 000 4 453 063 000
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 617 500 000 28 000 000 1 645 500 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 234 200 000 - 234 200 000
Sammanlagt(exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 41 012 990 000 -3 232 128 000 37 780 862 000
         
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 8 017 950 000 2 242 320 000 10 260 270 000
Sammanlagt 49 030 940 000 -989 808 000 48 041 132 000