Statsbudgeten 2003

33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.

Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2003 och vara 26,2 %.

Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet efterfrågas och utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs fortsättandet i arbete samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.

Socialskyddets främsta uppgift ligger i att bromsa upp en försvagning av försörjningskvoten, dvs. proportionen sysselsatta/icke sysselsatta. Det görs genom att upprätthålla befolkningens arbets- och funktionsförmåga. En minskning av långtidsarbetslösheten är också en av de närmaste årens stora frågor. Om detta arbete är framgångsrikt kan risken för fattigdom och utslagning minskas avsevärt. I takt med att befolkningen åldras accentueras betydelsen av att servicesystemet fungerar och är heltäckande samt finansieras på ett hållbart sätt. Tryggandet av social- och hälsovårdstjänster för alla befolkningsgrupper förutsätter att kommunernas ekonomi utvecklas balanserat, tillgången till tjänster för utsatta grupper tryggas, kommunerna samarbetar och nya handlingsmodeller införs samt ekonomiska drivfjädrar används allt mera inom serviceproduktionen.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställde de strategiska riktlinjerna för utvecklandet av social- och hälsovårdspolitiken under de närmaste åren i sin rapport "Strategier för social- och hälsovårdspolitiken år 2010 — mot ett socialt hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle", som utgavs 2001. Enligt rapporten kan helheterna inom utvecklandet av social- och hälsopolitiken sammanfattas i följande fyra strategiska riktlinjer:

Främja hälsa och funktionsförmåga
Göra arbetet mera lockande
Förhindra och lindra utslagning
Trygga väl fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd.

Andra dokument som ligger till grund för förvaltningsområdets målsättning för 2003 är statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, de åtgärdsriktlinjer som utarbetats av kommissionen för utredande av socialutgiftsfinansieringen (Somera) samt statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. För social- och hälsovårdens del gäller fortfarande det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården för åren 2000—2003 som regeringen godkänt 1999. I fråga om arbetarskyddet är det bakomliggande dokumentet den arbetarskyddsstrategi som godkändes 1998.

De konkreta åtgärder som de i strategidokumenten inskrivna målen förutsätter ingår i kapitel- och momentförklaringarna under huvudtiteln. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om respektive instans ansvar för uppnående av målen.

Resultatavtalsförfarandet inom förvaltningsområdet ändras 2003 så, att en resultatavtalsstruktur som innefattar de fyra perspektiven i referensramen Balanced Scorecard införs. Perspektiven är samhällelig verkningsfullhet, processer och strukturer, personalförnyelse och arbetsförmåga samt resurser och ekonomi. Målen för samhällelig verkningsfullhet i resultatavtalen härleds från de ovan nämnda strategidokumenten. Tidsperspektivet vid uppställningen av mål för resultatavtalen blir sådant att man kommer överens om långsiktiga mål som omspänner högst fyra år samt mål på årsnivå. Utfallet av målen följs genom kriterier som överenskoms särskilt.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003

		År 2001 bokslut 1000 €	År 2002 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2003 budgetprop. 1000 €	Ändring 2002—2003
		År 2001 bokslut 1000 €	År 2002 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2003 budgetprop. 1000 €	1000 €	%

01.	Social- och hälsovårdsministeriet	45 716	50 905	65 290	14 385	28
02.	Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården	19 838	22 980	20 610	- 2 370	- 10
03.	Arbetslöshetsnämnden	1 648	1 697	1 725	28	2
04.	Prövningsnämnden	1 458	1 552	1 556	4	0
06.	Rättsskyddscentralen för hälsovården	3 825	3 860	4 300	440	11
07.	Institutet för arbetshygien	33 334	34 320	35 210	890	3
08.	Folkhälsoinstitutet	30 274	33 929	34 584	655	2
09.	Social- och hälsovårdens produkt- tillsynscentral	4 242	4 377	4 570	193	4
10.	Strålsäkerhetscentralen	9 593	10 417	11 109	692	7
11.	Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling	1 246	1 333	2 549	1 216	91
12.	Statens skolhem	588	588	588	—	—
13.	Arbetarskyddets distriktsförvaltning	19 995	20 730	21 306	576	3
14.	Statens sinnessjukhus	265	607	607	—	—
15.	Utjämning av familjekostnader	1 377 538	1 368 000	1 360 700	- 7 300	- 1
16.	Allmän familjepension	41 104	42 000	41 000	- 1 000	- 2
17.	Utkomstskydd för arbetslösa	538 358	663 200	698 200	35 000	5
18.	Sjukförsäkring	529 060	695 500	683 100	- 12 400	- 2
19.	Pensionsförsäkring	1 430 171	1 483 575	1 508 500	24 925	2
20.	Olycksfallsförsäkring	12 769	12 500	13 000	500	4
21.	Frontveteranpensioner	122 957	118 000	107 000	- 11 000	- 9
22.	Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering	268 585	263 293	261 950	- 1 343	- 1
23.	Annat skydd för personer som lidit skada av krigen	3 114	3 280	3 030	- 250	- 8
28.	Annat utkomstskydd	11 067	12 100	18 196	6 096	50
32.	Av kommunerna anordnad social- och hälsovård	2 560 989	2 719 656	2 967 549	247 893	9
33.	Vissa utgifter inom social- och hälsovården	—	5 900	10 900	5 000	85
53.	Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning	9 210	9 345	9 500	155	2
57.	Semesterverksamhet	182 631	186 000	193 300	7 300	4
92.	Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet	346 299	377 285	390 585	13 300	4
	Sammanlagt	7 605 874	8 146 929	8 470 514	323 585	4

Det totala antalet anställda

3 440

3 520

3 530¹⁾

¹⁾ Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 415 årsverken.