Statsbudgeten 2017
9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
Syftet med kapitlet är att i enlighet med regeringsprogrammet öka transparensen och öppenheten i rutinerna för redovisning av statsfinanserna samt att beskriva läget inom statsfinanserna med hjälp av förutom samhällsekonomiska granskningar även med hjälp av bokslutskalkyler som används allmänt inom företag och andra sammanslutningar.
Kapitlets innehåll har utvecklats från den allmänna motiveringen till budgetpropositionen för 2017 så att kapitlet innehåller statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tidsperioden 1.1—30.6.2016 som består av intäkts- och kostnadskalkylerna samt balansräkningarna för budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten (11 st) samt de statliga affärsverken (Forststyrelsen och Senatfastigheter), och den totala balansräkningen 30.6.2016. Syftet med de totala kalkylerna är att de ska ge en översiktlig helhetsbild av den del av statsfinanserna som direkt styrs av riksdagen och statsrådet (staten som juridisk person).
9.1. Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl för tiden 1.1—30.6.2016
Budgetekonomin, de statliga fonderna utanför statsbudgeten och de statliga affärsverken uppgör inte något mellanbokslut över situationen den 30 juni 2016. Verksamhetens underskott enligt den totala intäkts- och kostnadskalkylen för tidsperioden 1.1.—30.6.2016 är således inte direkt jämförbart med skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna under hela året. Exempelvis vissa utgifter som ska betalas i slutet av året har inte periodiserats som utgifter för början av året.
Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl uppgick underskottet under tiden 1.1—30.6.2016 till 1 933 miljoner euro (1 930 miljoner euro år 2015). Enligt statens totala intäkts- och kostnadskalkyl är underskottet på grund av de elimineringar som görs i den totala kalkylen 789 miljoner euro (785 miljoner euro år 2015) större än budgetekonomins, fondernas och affärsverkens separata och direkt sammanräknade över- och underskott.
Det sammanlagda överskottet och verksamhetens underskott under granskningsperioderna 1.1—30.6.2016 och 1.1— 30.6.2015, mn euro
Verksamhetens underskott i budgetekonomin | Fondernas överskott | Vinsten från statliga affärsverk | Verksamhetens underskott i de totala kalkylerna | |
1/6/2016 | -2 005 | 726 | 135 | -1 933 |
1/6/2015 | -2 106 | 869 | 160 | -1 930 |
Statens totala intäkts- och kostnadskalkyl 1.1—30.6.2016 (1 000 euro)
Budgetekonomi | Fonder | Affärsverk | Elimineringar | 1.1–30.6.2016 | 1.1–30.6.2015 | |
INTÄKTER AV VERKSAMHETEN | ||||||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | 359 882 | 97 920 | 111 063 | 990 | 567 876 | 633 002 |
Hyror och serviceintäkter | 22 597 | 1 468 | 305 237 | 260 393 | 68 910 | 70 843 |
Övriga intäkter av verksamheten | 288 433 | 768 826 | 45 492 | 300 815 | 801 937 | 853 029 |
KOSTNADER AV VERKSAMHETEN | ||||||
Material, förnödenheter och varor | ||||||
Inköp under räkenskapsperioden | 257 582 | 24 952 | 25 562 | 258 | 307 838 | 287 530 |
Ökning (-) eller minskning (+) av lager | 296 | -4 197 | -2 062 | -5 962 | -35 128 | |
Personalkostnader | 2 287 916 | 3 145 | 38 568 | 258 360 | 2 071 268 | 2 092 092 |
Hyror | 353 769 | 2 071 | 34 682 | 260 208 | 130 314 | 134 097 |
Inköp av tjänster | 1 359 701 | 12 345 | 93 116 | 977 | 1 464 184 | 1 166 059 |
Övriga kostnader | 297 644 | 1 492 | 51 014 | 5 204 | 344 946 | 290 639 |
Ökning (-) eller minskning (+) av produktlager | -276 | -276 | -6 | |||
Tillverkning för eget bruk | -13 741 | -13 741 | -23 662 | |||
Avskrivningar | 508 090 | 5 737 | 93 353 | 607 181 | 567 902 | |
ÅTERSTOD I | -4 380 060 | 822 662 | 127 559 | -3 467 028 | -2 922 648 | |
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER | ||||||
Finansiella intäkter | 1 162 413 | 449 474 | 8 661 | 225 069 | 1 395 479 | 1 512 823 |
Finansiella kostnader | -487 308 | -83 673 | -20 172 | -591 153 | -909 849 | |
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER | ||||||
Extraordinära intäkter | 4 376 | 4 376 | 18 462 | |||
Extraordinära kostnader | -2 972 | -2 972 | -8 111 | |||
ÅTERSTOD II | -3 703 551 | 1 188 463 | 116 048 | -2 661 299 | -2 309 324 | |
ÖVERFÖRINGSEKONOMINS INTÄKTER OCH KOSTNADER | ||||||
Intäkter | ||||||
Från lokalförvaltningen | 74 795 | 74 795 | 76 446 | |||
Från Europeiska unionens institutioner och andra organ | 664 238 | 22 | 664 259 | 957 470 | ||
Överföringsekonomins övriga intäkter | 938 873 | 24 481 | 18 686 | 910 911 | 71 130 | 46 053 |
Kostnader | ||||||
För lokalförvaltningen | 5 632 333 | 20 087 | 5 652 420 | 6 225 702 | ||
För socialskyddsfonderna | 6 440 508 | 6 440 508 | 6 113 263 | |||
För näringslivet | 2 014 022 | 24 979 | 18 686 | 2 020 315 | 1 677 355 | |
För icke-vinstsyftande samfund | 1 297 227 | 92 059 | 1 389 286 | 1 353 788 | ||
För hushållen | 2 110 018 | 866 | 2 110 884 | 2 093 379 | ||
Till Europeiska unionens institutioner och andra organ | 841 720 | 111 594 | 953 315 | 1 124 814 | ||
För utlandet | 350 545 | 350 545 | 585 973 | |||
Överföringsekonomins övriga kostnader (inkl. universiteten) | 2 650 315 | 275 748 | 323 689 | 2 602 374 | 2 199 060 | |
ÅTERSTOD III | -23 362 334 | 687 633 | 134 733 | -23 370 762 | -22 602 688 | |
INTÄKTER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER | ||||||
Skatter och avgifter av skattenatur | 21 257 256 | 38 737 | -42 136 | 21 338 129 | 20 595 436 | |
Övriga obligatoriska avgifter | 99 822 | 99 822 | 77 396 | |||
RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT | -2 005 255 | 726 370 | 134 733 | -1 932 810 | -1 929 856 |
De mest centrala förändringarna i posterna i statens totala intäkts- och kostnadskalkyl när man jämför början av 2016 med början av 2015 var:
- — Intäkterna av skatter och obligatoriska avgifter ökade med 765 miljoner euro
- — Överföringsekonomins intäkter minskade med 270 miljoner euro
- — De finansiella intäkterna minskade med 117 miljoner euro
- — Verksamhetens intäkter minskade med 118 miljoner euro. Till minskningen av verksamhetens intäkter bidrog minskningen av intäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten med 65 miljoner euro
- — Kostnaderna för verksamheten ökade med 426 miljoner euro. De mest betydande kostnadsökningarna i euro var 298 miljoner euro i fråga om inköp av tjänster samt 54 miljoner euro i fråga om övriga kostnader. Den mest betydande kostnadsminskningen i euro var 21 miljoner euro i personalkostnaderna
- — Överföringsekonomins kostnader ökade med 146 miljoner euro
- — De finansiella kostnaderna minskade med 319 miljoner euro och uppgick till 591 miljoner euro. Det här beror delvis på att räntebetalningarna tidsmässigt infaller på olika sätt 2015 och 2016.
9.2. Statens totala balansräkning den 30 juni 2016
Statens totala balansräkning har minskat i omfång mellan den 30 juni 2015 och 30 juni 2016 med 6 282 miljoner euro. Det här beror huvudsakligen på att andra kortfristiga placeringar i euro har minskat med 5 630 miljoner euro. De tillgångar som har realiserats från placeringarna har använts såväl för löpande kostnader, vilket syns i form av att det egna kapitalet har minskat med 4 823 miljoner euro, som för betalning av skulder, vilket syns i form av att det främmande kapitalet har minskat med 1 457 miljoner euro.
Den totala balansräkningens egendomsstruktur avviker från egendomsstrukturen i balansräkningen för statens budgetekonomi. Affärsverkens tillgångsposter, såsom byggnader och jordområden, syns i balansräkningen för statens budgetekonomi som placeringar i affärsverkens grundkapital. I den totala balansräkningen rapporteras de däremot enligt tillgångspostens karaktär.
Statens totala balansräkning 30.6.2016 (1 000 euro)
Budgetekonomi | Fonder | Affärsverk | Elimineringar | 30.6.2016 | 30.6.2015 | |
AKTIVA | ||||||
NATIONALFÖRMÖGENHET | ||||||
Jord- och vattenområden | 56 226 | 928 038 | 984 264 | 1 194 809 | ||
Byggnadsmark och vattenområden | 16 124 | 38 303 | 54 427 | 56 352 | ||
Byggnader | 306 741 | 208 878 | 515 619 | 406 932 | ||
Övrig nationalförmögenhet | 46 748 | 46 748 | 44 685 | |||
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar | 46 876 | 46 876 | 10 403 | |||
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR | ||||||
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | ||||||
Immateriella rättigheter | 42 951 | 1 314 | 1 203 | 45 468 | 47 424 | |
Övriga utgifter med lång verkningstid | 389 167 | 2 434 | 391 601 | 292 003 | ||
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar | 206 699 | 206 699 | 160 082 | |||
MATERIELLA TILLGÅNGAR | ||||||
Jord- och vattenområden | 14 848 | 1 182 | 2 875 208 | 2 891 238 | 2 568 632 | |
Byggnadsmark och vattenområden | 1 060 864 | 534 848 | 1 595 713 | 1 594 397 | ||
Byggnader och konstruktioner | 217 526 | 17 | 3 015 732 | 3 233 275 | 3 281 537 | |
Anläggningar | 17 613 686 | 28 188 | 17 641 873 | 17 268 604 | ||
Maskiner och anordningar och inventarier | 516 569 | 22 681 | 1 968 | 541 218 | 585 971 | |
Övriga materiella tillgångar | 11 880 | 18 374 | 89 224 | 119 477 | 115 976 | |
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar | 1 200 698 | 215 274 | 1 415 972 | 1 845 801 | ||
VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR | ||||||
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna | 20 852 630 | 485 947 | 424 122 | 5 909 781 | 15 852 918 | 15 506 629 |
Placeringar i euro | 1 954 793 | 16 396 232 | 18 351 024 | 18 772 761 | ||
Placeringar i utländsk valuta | 3 474 683 | 3 474 683 | 3 255 702 | |||
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR SAMMANLAGT | 44 082 310 | 20 400 430 | 7 188 201 | 65 761 159 | 65 295 518 | |
OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR | ||||||
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | ||||||
Material och förnödenheter | 423 440 | 5 542 | 428 982 | 391 299 | ||
Halvfärdig produktion | 13 693 | 13 693 | 12 795 | |||
Färdiga produkter/Varor | 73 800 | 964 832 | 1 844 | 1 040 477 | 1 307 402 | |
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | ||||||
Långfristiga fordringar | 6 326 717 | 32 831 | -19 969 | 6 339 579 | 5 991 737 | |
KORTFRISTIGA FORDRINGAR | ||||||
Försäljningsfordringar | 95 100 | 14 628 | 25 789 | 48 840 | 86 677 | 164 890 |
Lånefordringar | 167 672 | 34 956 | 202 628 | 2 278 411 | ||
Resultatregleringar | 81 690 | 112 289 | 1 450 | 1 229 | 194 199 | 205 837 |
Övriga kortfristiga fordringar | 119 412 | 2 150 152 | 24 975 | 29 110 | 2 265 428 | 320 487 |
Förskottsbetalningar | 881 728 | 366 | 25 034 | 857 059 | 1 121 333 | |
VÄRDEPAPPER INGÅENDE I FINANSIERINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA PLACERINGAR | ||||||
Köp av obligationslån i euro | 682 417 | 4 998 | 687 415 | 1 050 801 | ||
Övriga placeringar i euro | 575 000 | 575 000 | 6 204 991 | |||
Köp av obligationer i främmande valuta | 100 030 | 100 030 | ||||
KASSA, BANKTILLGODOHAVANDEN OCH ANDRA FINANSIERINGSMEDEL | 1 786 526 | 2 219 763 | 110 387 | 2 184 573 | 1 932 103 | 2 355 883 |
OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR SAMMANLAGT | 10 544 778 | 6 282 849 | 184 430 | 14 723 270 | 21 405 866 | |
AKTIVA SAMMANLAGT | 55 099 803 | 26 683 278 | 8 547 850 | 82 132 363 | 88 414 564 | |
PASSIVA | ||||||
EGET KAPITAL | ||||||
Statens kapital 1.1.1998 | -30 048 198 | -30 048 198 | -30 048 198 | |||
Kapital för statliga fonder utanför statsbudgeten | -14 870 283 | -14 870 283 | -13 098 069 | |||
Överföringar till budgetekonomin / affärsverkens kapital | 5 995 003 | 5 909 781 | 85 222 | -10 607 | ||
Budgetöverföringar | -610 850 | -610 850 | ||||
Förändring i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder | -25 017 899 | 41 356 982 | 666 991 | -225 069 | 17 231 143 | 20 374 527 |
Räkenskapsperiodens överskott/underskott | -2 005 255 | 726 370 | 134 733 | -1 932 810 | -1 929 856 | |
FONDKAPITAL | ||||||
Övriga statliga fonder och donerade medel | 7 914 | 7 914 | 7 521 | |||
RESERVER | ||||||
Reserver | 3 237 | 3 237 | 6 200 | |||
FRÄMMANDE KAPITAL | ||||||
LÅNGFRISTIGT | ||||||
Upptagna lån i euro | 94 300 194 | 1 604 954 | 95 905 148 | 90 827 889 | ||
Upptagna lån i utländsk valuta | 1 478 266 | 6 286 | 1 484 551 | 1 656 932 | ||
Långfristiga resultatregleringar | 67 110 | 67 110 | 127 007 | |||
Övriga långfristiga skulder | 487 256 | 821 | 488 077 | 495 521 | ||
KORTFRISTIGT | ||||||
Amorteringar som betalas under följande räkenskapsperiod | 241 958 | 241 958 | 6 914 908 | |||
Kortfristiga lån | 6 469 754 | 7 000 | 46 936 | 2 184 573 | 4 339 117 | 3 608 907 |
Främmande medel som förvaltas av staten | 241 203 | 241 203 | 250 887 | |||
Erhållna förskott | 224 228 | 32 029 | 25 034 | 231 224 | 209 774 | |
Leverantörsskulder | 228 869 | 14 417 | 14 222 | 48 840 | 208 669 | 234 499 |
Resultatregleringar | 1 717 770 | 25 715 | 27 518 | 1 771 004 | 1 856 204 | |
Övriga kortfristiga skulder | 6 706 632 | 33 928 | 15 119 | 77 600 | 6 678 078 | 6 930 520 |
FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT | 112 163 242 | 81 060 | 1 747 886 | 111 656 139 | 113 113 047 | |
PASSIVA SAMMANLAGT | 55 099 803 | 26 683 278 | 8 547 850 | 82 132 363 | 88 414 564 |
Utomstående totalansvar för balansräkningarna för budgetekonomin, fonderna utanför budgeten och de statliga affärsverken var enligt statsbokslutet 2015 sammanlagt 177,3 miljarder euro. Statens pensionsansvar, dvs. ca 95,7 miljarder euro, utgjorde det största enskilda ansvaret.
Beviljade statsborgens- och statsgarantibelopp den 30 juni 2016 uppgick till sammanlagt 45 153 miljoner euro. Det här är 911 miljoner euro mera än i statsbokslutet 2015 (44 242 miljoner euro). Det maximibelopp som är disponibelt för statsborgen och statsgarantier var sammanlagt 60 313 miljoner euro den 30 juni 2016.
Statsborgen och statsgarantier 30.6.2016, mn euro
I kraft 30.6.2016 | I kraft 31.12.2015 | Ändring 2016—2015 |
Disponibelt maximibelopp | |
Statsborgen sammanlagt | 29 350 | 27 842 | 1 509 | 43 449 |
Statsgarantier sammanlagt | 15 803 | 16 400 | -597 | 16 864 |
Statsborgen och statsgarantier sammanlagt | 45 153 | 44 242 | 911 | 60 313 |
9.3. Det eftersatta underhållet av trafikleder
Det på anskaffningskostnaderna baserade balansvärdet för infrastrukturen i anslutning till trafikleder uppgick till ca 19,6 miljarder euro den 31 december 2015. Trafiklederna utgjorde 44,4 % av statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, som tillsammans utgjorde 44,1 miljarder euro.
Statens anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, md euro
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | |
Trafikledskonstruktioner och mark | 17,9 | 17,8 | 18,2 | 18,6 | 18,8 | 18,9 | 19,0 | 19,1 | 19,6 | 19,6 |
Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar | 17,3 | 17,1 | 20,0 | 20,4 | 20,7 | 21,6 | 22,7 | 22,0 | 22,5 | 22,7 |
Övriga anläggningstillgångar | 1,9 | 1,8 | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,7 | 1,7 | 1,8 | 1,8 | 1,8 |
Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar sammanlagt | 37,0 | 36,7 | 39,7 | 40,6 | 41,0 | 42,2 | 43,3 | 42,9 | 43,8 | 44,1 |
Åren 2000—2015 har det investerats ca 13,4 miljarder euro i trafikledskonstruktioner och mark i anslutning till dem. Avskrivningarna har under motsvarande tidpunkt uppgått till ca 11,7 miljarder euro. Det på anskaffningskostnaderna för trafikledsegendomen baserade balansvärdet har således ökat med ca 1,7 miljarder euro under tidpunkten i fråga.
Trafikledsinvesteringar, avskrivningar och förändring i balansvärdena åren 2000—2015, mn euro
Väg | Bana | Vatten | Trafikleder sammanlagt | |||||||||
Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | Investeringar | Avskrivningar | Förändring | |
2000 | 291 | 399 | -107 | 282 | 203 | 78 | 5 | 15 | -10 | 578 | 617 | -38 |
2001 | 224 | 399 | -175 | 143 | 211 | -68 | 6 | 16 | -10 | 372 | 626 | -253 |
2002 | 591 | 488 | 103 | 250 | 224 | 26 | 15 | 14 | 1 | 857 | 726 | 131 |
2003 | 398 | 508 | -110 | 290 | 229 | 61 | 8 | 14 | -6 | 696 | 751 | -55 |
2004 | 628 | 555 | 73 | 348 | 137 | 211 | 1 | 14 | -12 | 977 | 706 | 271 |
2005 | 420 | 582 | -161 | 303 | 148 | 155 | 6 | 12 | -6 | 729 | 742 | -13 |
2006 | 425 | 609 | -184 | 255 | 141 | 115 | 11 | 12 | 0 | 692 | 761 | -69 |
2007 | 455 | 633 | -178 | 256 | 153 | 103 | 9 | 11 | -2 | 721 | 797 | -77 |
2008 | 642 | 484 | 158 | 363 | 162 | 202 | 6 | 12 | -6 | 1 011 | 658 | 353 |
2009 | 753 | 507 | 245 | 357 | 179 | 178 | 5 | 12 | -7 | 1 115 | 699 | 416 |
2010 | 542 | 515 | 27 | 381 | 239 | 142 | 29 | 10 | 19 | 951 | 764 | 188 |
2011 | 619 | 536 | 83 | 320 | 243 | 76 | 5 | 10 | -5 | 944 | 789 | 155 |
2012 | 504 | 560 | -56 | 372 | 246 | 126 | 0 | 10 | -9 | 877 | 816 | 61 |
2013 | 481 | 562 | -81 | 412 | 160 | 252 | 8 | 10 | -2 | 901 | 732 | 169 |
2014 | 729 | 579 | 149 | 427 | 162 | 266 | 8 | 10 | -2 | 1 164 | 751 | 413 |
2015 | 559 | 596 | -38 | 259 | 174 | 85 | 6 | 11 | -5 | 824 | 781 | 42 |
Sammanlagt | 8 261 | 8 513 | -252 | 5 019 | 3 011 | 2 008 | 129 | 192 | -63 | 13 410 | 11 716 | 1 693 |
Investeringarna i trafikledsegendom innehåller både nyinvesteringar och ersättnings- och reparationsinvesteringar. Trots att det på anskaffningskostnaderna för hela trafikledsegendomen baserade balansvärdet ökat är trafiklederna föremål för eftersatt underhåll. Avskrivningarna för vägtrafiklederna har under granskningsperioden varit ca 252 miljoner euro större än investeringarna, och i fråga om vattenlederna är motsvarande summa ca 63 miljoner euro. Skillnaden mellan investeringarna i och avskrivningarna för trafiklederna kan vid en granskning som baserar sig på anskaffningskostnaderna anses som det lägsta eftersatta underhåll som uppkom på 2000-talet. Investeringarna i banleder har i sin tur varit ca 2 miljarder euro större än avskrivningarna på 2000-talet.
9.4. Offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten
I anläggningstillgångarna och de övriga långfristiga placeringarna ingår sådana offentligt noterade aktier i Finnair Abp, Fortum Abp och Neste Abp som omfattas direkt av statens budgetekonomi. Deras bokföringsvärde uppgick den 1 augusti 2016 till ca 5,7 miljarder euro och deras marknadsvärde till 11,4 miljarder euro.
Utvecklingen för värdet på offentligt noterade aktier som ägs direkt av staten åren 2006—2016, md euro
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 1.8.2016 | |
Marknadsvärdet på offentligt noterade aktier | 25,2 | 28,0 | 8,8 | 10,4 | 12,1 | 8,6 | 7,8 | 9,5 | 10,9 | 10,2 | 11,4 |
Bokföringsvärdet på offentligt noterade aktier | 9,0 | 8,8 | 5,8 | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,7 | 5,7 |
Skillnaden mellan marknadsvärdet och bokföringsvärdet | 16,3 | 19,3 | 2,9 | 4,8 | 6,4 | 3,0 | 2,2 | 3,9 | 5,2 | 3,8 | 5,7 |
9.5. Statens negativa egna kapital
Statens eget kapital är negativt såväl enligt balansräkningen för statens budgetekonomi som enligt statens totala balansräkning, som utgörs av budgetekonomin, fondekonomin och affärsverken. Det negativa egna kapital som statens totala balansräkning visar den 30 juni 2016 (29,5 miljarder euro) är på grund av fondernas och affärsverkens positiva egna kapital väsentligt mindre än budgetekonomins negativa egna kapital (57,1 miljarder euro).
Utvecklingen för statens eget kapital 2006—30.06.2016, md euro
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 6/2016 | |
Budgetekonomins eget kapital | -14,2 | -11,9 | -8,1 | -15,8 | -24,9 | -30,4 | -37,1 | -44,2 | -50,3 | -55,1 | -57,1 |
Fondernas eget kapital1) | 26,7 | 26,5 | 26,6 | ||||||||
Affärsverkens eget kapital1) | 6,8 | 6,7 | 6,8 | ||||||||
Den totala balansräkningens eget kapital | -22,7 | -27,7 | -29,5 |
1) Fondernas och affärsverkens eget kapital har presenterats endast för de år statens totala balansräkning har upprättats.
Det egna kapitalet enligt den ingående balansen för statens budgetekonomi den 1 januari 1998 var ca 30 miljarder euro negativt. Situationen var en följd av såväl statens svåra skuldsättning i början av 1990-talet som av de avgöranden som hade fattats i samband med att den ingående balansen upprättades. En del av nationalförmögenheten lämnades utanför balansräkningen och statens bolagsförmögenhet fastställdes enligt en synnerligen försiktig uppskattning.
Åren 1998—2008 var statens intäkts- och kostnadskalkyler i regel positiva. Detta stärkte statens ekonomiska ställning och 2008 var statens eget kapital inom budgetekonomin bara 8,1 miljarder euro negativt.
På grund av finanskrisen har boksluten över statens budgetekonomi uppvisat förlust sedan 2009. Detta har försvagat statens ekonomiska ställning och lett till att statens negativa egna kapital ökat. Sedan 2012 har statens ekonomiska ställning till det nominella värdet varit sämre än i den ingående balansen för 1998. Statens tillgångar har inte ökat i samma förhållande som det främmande kapitalet, vilket innebär att även löpande kostnader har finansierats med lån.