Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

6. Utveckling av förvaltningenPDF-versio

Målet för de förvaltningspolitiska åtgärderna är att säkerställa kvaliteten på de offentliga tjänsterna och öka produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och därigenom bidra till hållbara offentliga finanser.

Medborgarnas rätt till god förvaltning tryggas i hela landet. En öppen förvaltning främjas inom statsförvaltningen genom att man genomför den tvååriga handlingsplanen för öppen förvaltning: En öppen, ansvarsfull och delaktighetsfrämjande förvaltning. Genomgående teman är ökandet av barns, ungas och äldres delaktighet samt digitalisering och produktivitet. Olika metoder för att höra barn, unga och äldre prövas inom regeringens spetsprojekt och reformer: 1) programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna, 2) digitalisering, 3) utveckling av hemvården för äldre och närståendevården för alla ålderskategorier och 4) Framtidens kommun.

Ledarskapets kvalitet inom den offentliga förvaltningen förbättras genom en modernisering av ledarskapet som omfattar två åtgärdshelheter. Den första åtgärdshelheten gäller ett enhetligare statsråd och en enhetligare statsförvaltning och den andra nya verksamhetssätt för styrning och verkställighet. Genom dessa helheter samordnas statsrådets och statsförvaltningens styrningsprocesser med det strategiska regeringsarbetet och stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet.

6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen

Statens centralförvaltning

Reformen av ämbetsstrukturen inom centralförvaltningen fortsätter utgående från de utvecklingsprinciper som börjat tillämpas i Kehu- och Virsu-projekten. I reformen läggs särskild vikt vid att förtydliga ledningssystemet och att hantera reformen på ett förvaltningsövergripande sätt. I reformen beaktas även social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för centralförvaltningens ämbetsverk. Regeringen iakttar god personalpolitik vid genomförandet av reformen.

Statens och kommunernas gemensamma pilotprojekt med servicepunkter fortsätter sin verksamhet.

När det gäller utvecklandet av ledarskapet inleds och genomförs flera åtgärder. Reformeringen av ledningssystemen vid ministerierna inleds i början av 2017. I alla ministerier tar man likaså 2017 för den högsta ledningen inklusive kanslicheferna i bruk ledningsavtal som främjar moderniseringen av statsförvaltningen. Dessutom går ämbetsverken igenom sin viktigaste service och fastställer servicelöften för den. Även de pågående ledningsförsöken slutförs och resultaten av dem utvärderas.

En utredning för översyn av tjänstemannalagstiftningen inleds 2017.

Reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning

Den fas av Kieku-projektet som inleddes 2008 avslutas som planerat vid utgången av 2016. Kieku är en gemensam verksamhetsmodell för statens ekonomi- och personalförvaltning och omfattar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. Vid ingången av 2017 överförs ägandet av informationssystemet från Statskontoret till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. När det gäller utvecklandet och livscykelhanteringen av systemet tar man i bruk en förvaltningsmodell med hjälp av vilken systemets enhetlighet upprätthålls och användarna ges möjlighet att delta i utvecklandet.

Produktiviteten inom statens ekonomi- och personalförvaltning utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet genom att ytterligare uppgifter inom bokföring och uppgörande av bokslut vid bokföringsenheterna överförs till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och genom att processen för anskaffningar och utgiftshantering centraliseras, förenklas och görs elektronisk. Ministerierna styr för egen del överföringen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen i det egna förvaltningsområdet till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens nya lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader. Työ 2.0, som är ett samarbetsprojekt mellan finansministeriet, Statskontoret, Senatfastigheter och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori, ger verktyg, konkreta exempel och tips för hur man inom statsförvaltningen kan modernisera arbetssätten, som i och med digitaliseringen ändras i alla arbeten inom statsförvaltningen. Ämbetsverken och inrättningarna har i samarbete med Senatfastigheter gjort upp planer för genomförande av lokalstrategin, i vilka målsättningen är en besparing på över 10 miljoner euro i utgifterna för lokaler 2017.

Utveckling av statens upphandling

Genomförandet av åtgärdsförslagen inom utvecklingsprojektet för statens upphandlingsverksamhet fortsätter. Programmet för digitalisering av statens upphandlingar inleddes 2016 och genomförandet sker i huvudsak 2017. I fråga om utvecklandet och digitaliseringen av statens upphandlingar koncentrerar man sig på att utveckla processerna inom hela upphandlingsverksamheten med allt från planering av upphandling till arkivering och till att göra informationssystem kompatibla. Under 2017 ska införandet av det elektroniska systemet för konkurrensutsättning i statliga ämbetsverk och inrättningar vara genomfört och övergången till en helt elektronisk upphandlingsprocess fortsätter. Delegationen för statens upphandlingsverksamhet följer hur utvecklingen av upphandlingsverksamheten framskrider och hur koncernmålen uppnås.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Regeringen bereder och genomför social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Social- och hälsovårdens servicestruktur reformeras. Den regeringsproposition som gäller social- och hälsovårdsreformen och som överlämnas till riksdagen hösten 2016 innehåller bl.a. förslag till landskapslag, där det utöver organiseringen av landskapens förvaltning och ekonomi föreskrivs om landskapens alla uppgiftsområden. Syftet med landskapsreformen är att samordna den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt förenkla organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna). Genomförandet av landskapsreformen kommer att förutsätta ett stort antal ändringar i den gällande lagstiftningen. Regeringen strävar efter att lämna de propositioner med förslag till lagstiftning som landskapsreformen förutsätter under 2017. Lagstiftningspaketet som gäller de ovannämnda reformerna ska träda i kraft vid ingången av 2019.

Under 2017 framskrider genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen fram till den 30 juni 2017 med en förberedelsefas inom ministerierna och andra myndigheter och från och med den 1 juli 2017 med förberedelser inom landskapens temporära beredningsorgan, som inrättas genom lagen om införande av landskapslagen. De här organens verksamhetsperiod avslutas när landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet vid ingången av mars 2018 efter att resultaten från det första landskapsvalet, som hålls i februari 2018, fastställts. Vid sidan av förberedelserna inom områdena fortsätter ministerierna samtidigt att bereda reformen för egen del.

Omkostnadsbesparing i förvaltningsutgifterna

I enlighet med regeringsprogrammet sparas sammanlagt 120 miljoner euro i förvaltningsutgifterna under ramperioden 2016—2019. Besparingarna som ökar med 30 miljoner euro årligen genomförs bl.a. genom avveckling av uppgifter och skyldigheter, minskade personalutgifter genom utnyttjande av pensionsavgångar, ökad digitalisering samt revidering av strukturerna. Sparkraven gäller alla förvaltningsområden. I budgetpropositionen riktas besparingarna 2017 i enlighet med ministeriernas förslag direkt mot omkostnadsmomenten.

6.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen

Ett mål för regeringsperioden är användarorienterade, produktivitetshöjande och resultatgivande digitala offentliga tjänster över en disk. De principer för digitaliseringen som gäller alla offentliga tjänster godkändes 2016 och verkställandet av principerna stöds. År 2017 fortsätter och påbörjas nya projekt för att främja digitaliseringen av förvaltningen samt genomförs tillsammans med kommunerna kundorienterade digikommunförsök som möjliggör nya former av tjänster och kostnadsbesparingar. Samanvändningen av information som samlas in och används inom förvaltningen ska utökas inom ramen för projektet för gemensam information.

Programmet för genomförande av den nationella servicearkitekturen avslutas i slutet av 2017. År 2017 främjar man ibruktagandet av tjänsterna inom hela den offentliga förvaltningen och går man över från beta-fasen i fråga om servicevyerna för medborgare, företag och myndigheter till den egentliga webbplatsen. Servicedatalagret tas i bruk och den nuvarande portalen Suomi.fi läggs ner före utgången av året. Nya tjänster fogas till informationsleden och en elektronisk fullmakt tas i bruk. Aktörer som använder tjänsten Vetuma har anslutits till identifieringstjänsten.

Informations- och cybersäkerheten blir allt viktigare i takt med att digitaliseringen av samhället och den offentliga förvaltningen framskrider. År 2017 utvecklas kunnandet i fråga om informations- och cybersäkerheten på ett föregripande sätt, processerna och verksamhetsmodellerna för främjande av kontinuiteten i verksamheten samt hanteringen av störningar av olika slag.

Finansministeriet styr beredningen av de nya landskapen och social- och hälsovårdsområdena och producerar de riktlinjer som behövs för styrningen i enlighet med sina styruppgifter som gäller myndigheter inom den offentliga förvaltningen. Finansministeriet stöder beredningen av landskapsreformen i dess olika faser i syfte att utveckla klientorienterade tjänster inom landskapen samt genomföra den ändring som de uppgifter som överförs till landskapen orsakar. År 2017 inleds ett riksomfattande program för att stödja beredningen inom landskapen och kommunerna.

År 2017 fortsätter uppgifterna i programmet för utveckling av statistikföringen och informationsförsörjningen i fråga om kommunernas ekonomiuppgifter standardiseras, inleds uppdateringen av standarderna så att de motsvarar kommunernas uppgifter 2019 samt bereds modeller för ibruktagandet med tanke på kommunerna och samkommunerna. Inom ramen för programmet stöds dessutom införandet av kommunernas och samkommunernas gemensamma automatiska ekonomirapportering inom statsförvaltningen.

6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik

Inom statens budgetekonomi arbetar 2017 ca 71 500 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,1 miljarder euro.

Statens avtalsuppgörelse för perioden 1.2.2017—31.1.2018 följer konkurrenskraftsavtalet. I statens tjänste- och arbetskollektivavtal ingår en sänkning av semesterpenningen med 30 % för viss tid under 2017—2019 samt en förlängning av den årliga arbetstiden med 24 timmar genom förlängning av den ordinarie arbetstiden från och med den 1 februari 2017. I avtalet ingår inga justeringar av löner. År 2017 minskar ämbetsverkens kostnader till följd av den sänkta semesterpenningen med i genomsnitt 1,6 %, dvs. sammanlagt 56 miljoner euro, och till följd av den förlängda arbetstiden med 1,1 %, dvs. 38 miljoner euro. Till konkurrenskraftsavtalet hänför sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift. Ämbetsverkens utgiftsbesparingar till följd av dessa uppgår till sammanlagt 34 miljoner euro. Ovannämnda utgiftsbesparingar till följd av konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder i anslutning till det är år 2017 sammanlagt 127 miljoner euro och de har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnader.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2017 års del genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 13 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. En proposition med förslag till ändring av statstjänstemannalagen (RP 90/2016 rd) som gäller en mer flexibel användning av personalresurser har överlämnats till riksdagen. Syftet med propositionen är att sakkunskapen ska kunna utnyttjas mer flexibelt mellan förvaltningsområdena och ämbetsverken och att arbetsbördan ska kunna jämnas ut genom att personalresurser tillfälligt riktas i enlighet med behovet. Det föreslås också att det i statstjänstemannalagen tas in en bestämmelse om karensavtal, om en särskild karenstid efter det att anställningsförhållandet har upphört och om den ersättning som ska betalas för den tiden. Enligt propositionen kan det med tjänstemän som behandlar känslig information eller information med betydande ekonomiskt värde avtalas om en bestämd tid på högst 12 månader under vilken tjänstemannens rätt att övergå till andra uppgifter begränsas villkorligt.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för utveckling av samhällsekonomin genom att förlänga tiden i arbetslivet inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hela tiden förbättrats sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Statskontoret ska på uppdrag av finansministeriet senast den 30 september 2016 lägga fram en utredning om statens personalledning och de statliga anställdas kompetensutveckling. Utredningen är en del av spetsprojektet för bättre styrning och verkställighet i enlighet med regeringsprogrammet.

Allmänna utgångspunkter när det gäller utvecklandet av ledarskapet inom statsförvaltningen är sektorsövergripande verksamhet, professionellt och resultatgivande ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling. Som en del av genomförandet av regeringens spetsprojekt stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet.

Många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren och därför är det viktigt för staten som arbetsgivare att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer. Detta stöds genom införande av en ny tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid, genom ledningens rörlighet och genom utvecklingsåtgärder. Finansministeriet stärker stödverksamhet som syftar till att bereda nya ledningsmodeller och en allmän ledningspolitik, förenhetliga rekryteringsförfarandena och rekryteringskriterierna när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden, stödja karriärhantering och yrkesmässig utveckling samt utveckla utvärderingen av ledningen och ledningen av prestationer. Stödåtgärderna består i praktiken av bl.a. information om uppdrag som blir lediga, stödjande av övergång från en uppgift till en annan samt samordning av gemensam coachning och nätverk.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent rådgivande tjänstemannaetisk delegation.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2014—2017

Nyckeltal 2014 2015 20161) 20171)
         
Antal anställda 78 800 73 700 72 600 71 500
Förändring från föregående år, % -3,0 -6,5 -1,5 -1,5
Antalet årsverken 78 600 73 100 72 000 70 900
Förändring från föregående år, % -2,2 -7,0 -1,5 -1,5
Lönesumma, mn euro 3 755 3 520 3 509 3 365
Arbetskraftskostnader, mn euro 4 693 4 389 4 304 4 082
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person 3 845 3 900 3 945 3 965
Lönebikostnader, % 61,7 60,0 57,4 52,6
Alla statens pensionsutgifter, mn euro 4 344 4 431 4 487 4 576
Kvinnornas andel, % 48,6 48,8 48,8 48,8
De anställdas genomsnittsålder, år 46,3 46,4 46,4 46,3

1) Uppgifterna för 2016 och 2017 är uppskattningar. För 2016 och 2017 har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktivitet, besparingarna inom löneglidningen och de kostnadssänkande verkningarna av statens avtalsuppgörelse när det gäller konkurrenskraftsavtalet.