Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

3.1. Den finanspolitiska linjenPDF-versio

Statsminister Sipiläs regering har ställt som mål att den offentliga ekonomins skuldsättning i förhållande till BNP bryts före utgången av valperioden, och att vi från och med 2021 inte längre ska leva på kredit. Vid sidan av och för att konkretisera målet i fråga om skuldsättningen har regeringen för saldot i de offentliga finanserna ställt upp mål som gäller å ena sidan saldot för staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna under regeringsperioden och å andra sidan det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. Om målen nås borde saldot för de offentliga samfunden så gott som balanseras under regeringsperioden.

Utöver de finanspolitiska målen har regeringen ställt som mål att sysselsättningsgraden stiger till 72 % och antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer under regeringsperioden. Åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten främjar tillväxten och stärker den offentliga ekonomin.

Målen för finanspolitiken

Regeringen har fattat beslut om följande nominella mål för saldot under valperioden:

  • — underskottet i statsfinanserna högst ½ % i förhållande till BNP
  • — underskottet i lokalförvaltningens ekonomin högst ½ % i förhållande till BNP
  • — arbetspensionsfondernas överskott ca 1 procent i förhållande till BNP
  • — saldot för övriga socialskyddsfonder ca 0 % i förhållande till BNP.

Enligt EU-lagstiftningen får underskottet i de offentliga finanserna vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO), som bedöms med hjälp av två pelare – det strukturella underskottet och utgiftsregeln.

Det medelfristiga mål som sattes i stabilitetsprogrammet våren 2013 och fastställdes våren 2016 för det strukturella saldot, dvs. -0,5 % i förhållande till BNP, kvarstår. Regeringen strävar efter att nå MTO senast 2019. I en central ställning är konkurrenskraftsavtalet och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt de åtgärder som eventuellt vidtas för att komplettera dessa och som ska säkerställa att regeringens åtgärder för att stärka de offentliga finanserna genomförs enligt målet i regeringsprogrammet. Läget för de offentliga finanserna förbättras också genom reformerna i skötseln av de offentliga finanserna.

Finland beviljades våren 2017 flexibilitet på sammanlagt 0,6 % i förhållande till BNP i enlighet med strukturreforms- och investeringsklausulerna i stabilitets- och tillväxtpakten. Syfte med detta var att genomföra reformer som bidrar till hållbara offentliga finanser och EU:s samfinansierade investeringsprojekt.