Siirry sisältöön
  Vastaa budjetti.vm.fi-sivuston käyttäjäkyselyyn ja vaikuta uuden budjettiverkkosivuston kehittämiseen. Kyselyyn pääset tästä.

Talousarvioesitys 2015

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2023.

Ekonomiska utsikter

År 2023 beräknas bruttonationalprodukten förbli på samma nivå som året innan. Den snabba ökningen i priserna och räntorna har minskat hushållens reella disponibla inkomster och deras konsumtion. Dessutom minskar investeringarna, särskilt bostadsbyggandet, till följd av de stigande räntorna. Under loppet av 2023 avtar dock prisstegringen. Eftersom inkomsterna samtidigt ökar allt snabbare börjar hushållens köpkraft öka under det senare halvåret. Utrikeshandeln har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten, eftersom importvolymen sjunker klart mer än exportvolymen.

Den minskade efterfrågan dämpar sysselsättningen 2023, men sysselsättningen är fortfarande på en rätt hög nivå. Från och med 2024 börjar sysselsättningen åter öka svagt. Antalet lediga platser har minskat men är fortfarande rätt stort.

Det ryska anfallet mot Ukraina och olika geopolitiska risker och miljörisker upprätthåller osäkerheten och ökar störningarna i ekonomin. Också hushållens konsumtionsbeteende och beteendet hos bostadsköparna är förknippade med risker. Om konsumenterna minskar sin konsumtion mer än väntat eller räntorna fortsätter att stiga längre än väntat, kommer den ekonomiska utvecklingen att vara svagare än prognostiserat.

Inkomstposter

Det föreslås att intäktskalkylen i sin helhet höjs med 31 miljoner euro. Kalkylen över skatteinkomster föreslås bli sänkt med 503 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över intäkterna av mervärdesskatt sänks med 393 miljoner euro och kalkylen över intäkterna av samfundsskatt med 259 miljoner euro i synnerhet med anledning av uppgifter som anger att skatteintaget är mindre än väntat.

Kalkylen över intäkterna av överlåtelseskatt föreslås bli sänkt med 199 miljoner euro på grund av förväntat svagare prognoser för handeln med bostadsaktier och fastigheter. Det föreslås att kalkylen över intäkterna av energiskatt sänks med 153 miljoner euro på grund av minskad bränsleförbrukning och elförbrukning. Kalkylen över intäkterna av bilskatt sänks enligt förslaget med 144 miljoner euro, framför allt på grund av att antalet nya bilar som registreras är mindre än beräknat. Dessutom föreslås det att prognosen för intäkterna av källskatt på ränteinkomster sänks med 124 miljoner euro eftersom den högre räntenivån inte på väntat sätt har överförts till hushållens insättningar.

På motsvarande sätt föreslås det att kalkylen över intäkterna av förvärvs- och kapitalinkomstskatt höjs med 465 miljoner euro på grund av höjningarna av kalkylen över källskatten och skattebasen. När det gäller källskatten medför de senaste uppgifterna om tidsplanen för skatteåterbäringarna att inkomstposten för innevarande år höjs. På basis av uppgifterna om skatteintaget föreslås det att också kalkylen över intäkterna av arvs- och gåvoskatt höjs med 319 miljoner euro. Bakgrunden till detta är Skatteförvaltningens åtgärder för att förkorta handläggningstiderna i fråga om arvsskatten och avveckla anhopningen av arvsskatteärendena.

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 432 miljoner euro. Kalkylen över intäkterna av övriga inkomster inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde höjs enligt förslaget med 135 miljoner euro på grund av att det uppskattade marknadspriset på utsläppsrätter har stigit. Dessutom beräknas återtagandena av överförda anslag, vilka i statsbudgeten syns som inkomster av blandad natur, överstiga det belopp på 400 miljoner euro som budgeterats. På motsvarande sätt föreslås det att kalkylen över inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens sänks med 159 miljoner euro under innevarande år på grund av ändringar i den tidsmässiga fördelningen av utbetalningarna. Inkomsterna förväntas inflyta 2024.

Det föreslås att kalkylen för intäkterna av ränta på insättningar höjs med 201,8 miljoner euro på grund av preciseringar i räntekalkylen. På motsvarande sätt betalar Finlands Bank år 2023 ingen intäktsföring av vinst till staten, eftersom Finlands Banks resultat för räkenskapsperioden 2022 är noll euro. Därför föreslås det att den tidigare beräknade intäktsföringen på 100 miljoner euro dras av från momentet.

Statsrådets kansli

För ministrarnas, deras statssekreterares och specialmedarbetarnas löneutgifter föreslås ett tillägg på 1,7 miljoner euro.

Inrikesministeriets förvaltningsområde

I skyddspolisens omkostnader föreslås ett tillägg på 300 000 euro för utgifter som föranleds av Natomedlemskapet.

Det föreslås att polisens omkostnader höjs med 930 000 euro och Gränsbevakningsväsendets omkostnader med 509 000 euro på grund av de extra kostnaderna av det statsbesök på hög nivå som ordnades i juli.

Den finansiering som anvisats för projektet Smidigare arbets- och utbildningsbaserad invandring och underlättande av internationell rekrytering, som ingår i finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens RRF, omfördelas mellan stödmyndigheterna. I enlighet med denna lösning ökas anslaget för Migrationsverkets omkostnader med 1,3 miljoner euro för utvecklande av en digital infrastruktur till stöd för invandringen, och motsvarande anslag återtas under utrikesministeriets omkostnadsmoment.

Försvarsministeriets förvaltningsområde

Det föreslås att anslaget för Försvarsmaktens omkostnader ökas med cirka 1,9 miljoner euro till följd av flygolyckan i maj. Behovet av tilläggsanslag föranleds av kostnader för underhåll, reparation av Hawk-materielens motorer och anknytande reservdelar, kostnader för olycksutredningen samt kostnader för försenad flygutbildning.

För täckandet av kostnaderna för Natos toppmöte i Vilnius i juli föreslås ett tillägg på 400 000 euro i Försvarsmaktens omkostnader.

Det föreslås att Försvarsmaktens anslag höjs med 9,3 miljoner euro för att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina. Dessutom föreslås det att tilläggsanslagen för ersättande av det försvarsmateriel som hittills levererats till Ukraina ska omfattas av Försvarsmaktens fullmakt för stöd till Ukraina (UKR 2023), vars totala belopp då stiger med 579,5 miljoner euro. Utgifterna för de ersättande anskaffningarna kommer att realiseras 2024—2028.

De lagändringar som gjorts i fråga om det frivilliga försvaret gör det möjligt att använda Försvarsmaktens vapen och ammunition i försvarsutbildningen. Det föreslås att den ammunition som Försvarsmakten skaffat för utbildning ersätts på så sätt att 285 000 euro av anslaget för stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet överförs till Försvarsmaktens omkostnader.

I utgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås en ökning på sammanlagt 131 miljoner euro som en justering i enlighet med den faktiska indexutvecklingen 2022, eftersom prisutvecklingen har visat sig vara snabbare än den på förhand gjorda justeringen av kostnadsnivån. Dessutom föreslås att anslag på 9,1 miljoner euro för täckande av valutakursförluster som uppkommit under 2022.

Det föreslås att mervärdesskatteutgifterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde minskas med 240 miljoner euro till följd av preciseringen av den årliga fördelningen av mervärdesskatteutgifterna för anskaffning av multirollflygplan.

Finansministeriets förvaltningsområde

I finansieringen av välfärdsområdena föreslås ett avdrag på 12,72 miljoner euro. Avdraget föranleds av åtgärder som baserar sig på regeringsprogrammet, i och med att ikraftträdandet av den reviderade lagen om service och stöd på grund av handikapp senareläggs till den 1 januari 2025 och ikraftträdandet av minimidimensioneringen (0,7) av omsorgspersonalen senareläggs till den 1 januari 2028.

Det föreslås att riksdagen samtycker till att en fastighet i Otnäs i Esbo överlåts till Teknologiska forskningscentralen VTT Ab.

Eftersom nivån på medlemsavgifterna till EU för 2023 har preciserats föreslås det att kalkylen för avgifterna till Europeiska unionen minskas med 450 miljoner euro.

I anslaget för Skatteförvaltningens omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt 3,4 miljoner euro för genomförande av ändrade skatteförordningar och EU-förordningar.

För återbetalningar med anledning av beslut om skattelättnader, ränteutgifter i anslutning till beskattningen och exportrestitutioner av bilskatt föreslås ett tillägg på sammanlagt 15,3 miljoner euro.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

I anslaget för studiestöd föreslås ett tillägg på cirka 87 miljoner euro. Ökningen beror i synnerhet på att betalningarna av borgensansvar för studielån har ökat och utgifterna för stöd för skolresor har preciserats.

På grund av en precisering av anslaget för förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen föreslås ett avdrag på 80 miljoner euro i den förberedande undervisningen.

I anslaget för omkostnaderna för Nationella centret för utbildningsutvärdering föreslås ett engångstillägg på 100 000 euro.

För en justering av beloppet av Nationalgalleriets hyresunderstöd föreslås ett engångstillägg på 364 000 euro.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

I räntestödet för näringsverksamhet på landsbygden föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro på grund av förändringar i räntenivån.

Som nationell tilläggsfinansiering för det helt EU-finansierade stöd som beviljas sådana jordbrukare som drabbats av specifika problem som påverkar jordbruksproduktionens lönsamhet föreslås 7 miljoner euro.

För utarbetandet och genomförandet av ett tillväxtprogram för att utnyttja potentialen hos den finländska maten samt av en långsiktig strategi för den inhemska livsmedelsproduktionen föreslås 3 miljoner euro.

För Livsmedelsverket föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för skötseln av epidemin av fågelinfluensa.

För veterinärvården föreslås ett tillägg på 7,6 miljoner euro för ersättningar på grund av fågelinfluensa som betalas med stöd av lagen om djursjukdomar och för åtgärder för bekämpning av sjukdomen, samt ett tillägg på 3,1 miljoner euro för ersättningar som betalas till kommunerna med stöd av veterinärvårdslagen.

För vissa ersättningar inom naturresursekonomin föreslås ett tillägg på 0,3 miljoner euro, huvudsakligen för ersättningar som betalas med stöd av lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske.

För ersättning till fullt belopp för skador som rovdjur orsakat på ren år 2022 föreslås 2,5 miljoner euro.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde

Finland intäktsför stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa till ett belopp av sammanlagt 15,8 miljoner euro för trafikprojekt.

Det föreslås att staten bereder sig på att finansiera planeringskostnader och andra fastställda kostnader för det projektbolag som ska planera Flygbanan mellan Böle och Kervo. Statens ägarandel i det bolag för planering av Flygbanan som är under bildning kommer att vara minst 51 procent och kostnaderna för planeringen uppgår till högst 25 miljoner euro.

För grundlig reparation av banan Uleåborg—Laurila föreslås 50 miljoner euro och för ombyggnad och reparation av broar i dåligt skick föreslås 13 miljoner euro. Avsikten är att det för projekten ska ansökas om finansiering till ett belopp av 23,5 miljoner euro från Fonden för ett sammanlänkat Europa.

För fördjupning av havsfarleden vid Koverhar föreslås en fullmakt och ett anslag på 2,5 miljoner euro för perioden 2023—2025. För planeringen av projektet riksväg 3 på avsnittet Hirvas—Rovaniemi—Vikajärvi föreslås en fullmakt och ett anslag på 4,6 miljoner euro för åren 2024—2027. Också för dessa projekt avser man söka finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa.

I höjningarna av fullmakterna för tidigare beslutade trafikprojekt föreslås ett tillägg på sammanlagt 125,2 miljoner euro. Av denna anledning föreslås det att anslagsnivån för 2023 höjs med 8,2 miljoner euro. Höjningarna av fullmakterna föranleds bland annat av höjda kostnadsnivåer och förseningar i tidsplanerna.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

Anslagskalkylen för energistödet sänks med 264 miljoner euro huvudsakligen på grund av senarelagda utbetalningar. Fullmakten för energistödet sänks med 54,5 miljoner euro, vilket motsvarar ett lika stort tillägg till fullmakten för REPowerEU-programmet.

Det föreslås att anslaget för elektrifieringsstöd till industrin sänks med 30 miljoner euro eftersom utbetalningen av stödet varit mindre än beräknat.

Det föreslås att kalkylen över produktionsstödet för förnybar energi höjs med 52 miljoner euro, mot bakgrund av att marknadspriset på el har sjunkit.

Det anslag på 100 miljoner euro som reserverats för kapitaliseringen av Klimatfonden föreslås bli slopat i budgeten för 2023 i syfte att finansiera ett tidsbundet investeringsprogram.

En överföring på 13,1 miljoner euro föreslås till försörjningsberedskapsfonden som ersättning för säkerhetsupplagringen av bränntorv.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

För omkostnaderna för hälso- och sjukvården för fångar, som lyder under Institutet för hälsa och välfärd, föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro för utgifter för vårdförnödenheter och läkemedelsbehandling. Kostnaderna har ökat på grund av prisstegringen och det ökade antalet fångar.

Anslaget för utredning av rättsmedicinska dödsorsaker föreslås bli utökat med 1,9 miljoner euro. Anslagsbehovet föranleds av hyreskostnader för nya lokaler i Helsingfors och Åbo samt av att mängden liktransporter som polisen beställer har ökat.

I anslaget för det grundläggande utkomststödet föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro. Behovet föranleds av att antalet barnfamiljer som får stöd är större än väntat och att mängden stöd som betalas ut har ökat.

I statsandelen till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna föreslås ett avdrag på 80 miljoner euro. Förändringen i behovskalkylen är en följd av att sysselsättningsutvecklingen varit bättre än väntat.

Det föreslås att statens andel av de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare höjs med cirka 15,9 miljoner euro. Behovet föranleds av att den genomsnittliga förvärvspensionen ligger på en högre nivå än beräknat.

Det föreslås att det till Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisas ett anslag på cirka 1,2 miljoner euro för betalning av ökade lönekostnader. Det rör sig om ett anslag som överförts från 2022 och som reserverats för studerandehälsovården.

Miljöministeriets förvaltningsområde

För stödjande av laddningsinfrastruktur i husbolag föreslås ett tilläggsanslag på 9,5 miljoner euro.

Effekterna på anslagen av de stöd som hänför sig till elpriset

I budgeten för 2023 och i den första tilläggsbudgeten beslutade man om flera åtgärder för att lindra konsekvenserna av det höga priset på el. Det har gjorts flera ändringar i fråga om effekterna av åtgärderna på anslaget, bland annat för att behovet varit mindre än beräknat.

Det föreslås att anslaget för retroaktiv elpriskompensation minskas med 100 miljoner euro. I anslaget för den retroaktiva elpriskompensationen till bostadssammanslutningar och för de anknytande handläggningsresurserna föreslås ett avdrag på sammanlagt 21,4 miljoner euro. Det föreslås att anslaget för energikostnadsunderstöd till allmännyttiga samlingslokaler och professionella museer minskas med 1,3 miljoner euro.

Från det anslag som beviljats för temporärt kostnadsstöd för jordbruket och vattenbruket i Fastlandsfinland avdras den andel som beräknas bli oanvänd, dvs. 65 miljoner euro. Av detta belopp beräknas andelen anslag som beviljas för elstöd vara cirka 31 miljoner euro.

Under momentet för bostadsbidrag föreslås ett avdrag på 20 miljoner euro, eftersom behovet av tidsbundet elstöd varit betydligt mindre än beräknat.

Utgifter för invandringen

Det föreslås att det anslag som reserverats för stöd till mottagningsverksamhetens kunder ökas med 25,6 miljoner euro eftersom prognosen för antagandena om invandring och mottagande har förändrats.

I de ersättningar som betalas för integrationsfrämjande åtgärder föreslås ett avdrag på 35 miljoner euro. De som får tillfälligt skydd har sökt hemkommun i mindre utsträckning än vad man tidigare prognostiserat.

Utgifter för skuldhanteringen

Kalkylen över ränteutgifterna har justerats i enlighet med utfallet av ränteutgifterna och i enlighet med upplåningen och utvecklingen av räntenivåerna. Det föreslås att kalkylen över utgifterna för statens skuldförvaltning sänks med 268 miljoner euro.

Ändrade tidsplaner

Tilläggsbudgetpropositionen innehåller ett flertal återtaganden och ombudgeteringar av tidigare beviljade anslag som beror på förändringar i utbetalningar och tidsplaner.

Exempelvis ombudgeteras anslag för anskaffning av försvarsmateriel till ett belopp av ca 300 miljoner euro bland annat på grund av att projektet Flottilj 2020 har fördröjts.

Under momentet för anskaffning av vaccin föreslås en ombudgetering av anslaget för 2021 i fråga om ett belopp på ca 107 miljoner euro. Detta har samband med en ändring av Europeiska kommissionens avtal om EU-gemensam upphandling av covid-19-vaccin genom vilken leveranstiden för de vacciner som beställts till Finland förlängts från 2023 till 2026.

Det föreslås att det anslag på 340 miljoner euro som är avsett för finansiering i form av eget kapital av Finlands Malmförädling Ab ombudgeteras. Avsikten är att anslaget ska användas bland annat för projekt för byggande av en värdekedja för batteriindustrin.

Balans och statsskulden

Med beaktande av att kalkylen över de ordinarie inkomsterna ökas med 31 miljoner euro och anslagen minskas med 216 miljoner euro minskar den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2023 statens behov av nettoupplåning med 248 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 10,2 miljarder euro år 2023. Statsskulden beräknas vid utgången av 2023 uppgå till cirka 152 miljarder euro, vilket är cirka 54 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

  2022
Bokslut
2023
Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudgetar)
2023
Regeringens
proposition
2023
Sammanlagt
         
Anslag sammanlagt
(exkl. minskning av statsskulden)
76 261 83 462 -216 83 245
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) 840 2 604 -268 2 336
         
Inkomstposter sammanlagt
(exkl. nettoupplåning och skuldhantering)
60 257 73 043 31 73 074
— Skatteinkomster 51 685 64 386 -503 63 883
— Övriga inkomster 8 572 8 657 534 9 191
Nettoupplåning och skuldhantering
(mom. 15.03.01)
11 314 10 419 -248 10 171
— Nettoupplåning 12 675 - - -
— Skuldhantering -1 361 - - -

Ramen för valperioden

Det föreslås att beloppet av utgifter som ska hänföras till ramen höjs med 236 miljoner euro. Ramutgifterna för 2023 uppgår därmed till 70 546 miljoner euro. Med beaktande av prisändringarna och de strukturella ändringarna i ramen och ökningen av ramutgifterna kvarstår 37 miljoner euro som ofördelad reserv för innevarande år. Den nuvarande regeringen har inte infört någon ny tilläggsbudgetreserv för 2023.

De undantag från ramarna som den tidigare regeringen införde gäller inte längre. I den nuvarande regeringens rambestämmelse anges det bland annat att det nya och tillfälliga stöd i form av försvarsmateriel och civilt materiel samt humanitärt bistånd som lämnas till Ukraina med anledning av Rysslands anfallskrig ska täckas med medel utanför ramen. Utgifterna beaktas som en strukturell korrigering av ramnivån. Ramen för valperioden höjs således i linje med utgifterna.

Prisjusteringar och strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2023
     
  Justering av indexkorrigeringen av försvarsmaktens utgifter i enlighet med den faktiska prisutvecklingen 2022 (avtalsbaserad priskorrigering) 131,2
  Statens löneuppgörelse för 2023—2025 (avtalsbaserad priskorrigering) 154,6
24.01.20 Ombudgetering i anslutning till den grundliga renoveringen av Villa Lante. 1,3
24.30.66 Samprojekt inom utvecklingssamarbetet. Genomgångspost, motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.24.99. 1,6
27.10.01 Ändrad tidsplan i anslutning till utvecklandet av flygvapnets baser. -3,0
27.10.01 Stöd till Ukraina. Utgifter utanför ramen i enlighet med rambestämmelsen. 9,3
27.10.19, 27.01.66 Ombudgetering i anslutning till det stöd till Ukraina som beviljades i den andra tilläggsbudgeten för 2022. 30,0
27.10.18 Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningarna enligt PVKEH 2021. -9,6
27.10.18 Ombudgeteringar av anslag för 2019—2022. 269,0
27.10.19 Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningarna inom upphandlingen av multirollflygplan -16,2
28.70.20 Ombudgetering av anslaget för 2022 30,0
28.89.91, 30.10.40, 30.20.42 Ramnivån sänks så att de besparingar enligt regeringsprogrammet som ingår i tilläggsbudgeten inte skapar spelrum i ramen. -46,7
28.90.30 De sammanslagningsunderstöd enligt kommunstrukturlagen som blivit oanvända 2022 återförs till statsandelen för kommunal basservice. I kommunstrukturlagen anges det att i det fall att sammanslagningsunderstödet inte används i sin helhet, ska den återstående delen betalas tillbaka till statsandelen året följande år enligt principen euro per invånare. 18,9
28.90.30 Ombudgetering i anslutning till slutförandet av projekt som inletts 2021 3,5
28.92.69 Ändrad tidsmässig fördelning i fråga om EU-avgifterna. -300,0
31.01.88, 31.10.77 Anslag som motsvarar EU CEF-stödet, (motsvarande inkomst under moment 12.31.10). 15,8
31.10.20, 31.10.30, 31.10.31 Ombudgeteringar i anslutning till bl.a. depåer för närtågstrafiken, spårvägen i Åbo samt främjande av gång och cykling. 16,0
32.20.40 Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningar av FoUI-stöd. 20,0
32.20.41 Ändrad tidsmässig fördelning av utbetalningar av energistöd. -74,5
32.20.41 Sänkning av fullmakten för energistödet i anknytning till Helheten REPowerEU. -5,5
32.30.64 Ändrad tidsmässig fördelning som anknyter till att utbetalningar varit mindre än beräknat på grund av att inledandet av programperioden 2021—2027 har fördröjts. -10,1
32.30.95 Ändrad tidsmässig fördelning av betalningar i anslutning till projektet för påverkansinvesteringar 1,5
32.40.47 Teknisk strukturell korrigering som föranleds av en precisering av beloppet av ersättningar för Finnvera Abp:s förluster. Momentet stod delvis utanför ramen under den föregående valperioden. Nu behandlas hela anslaget som ett anslag inom ramen. 20,0
32.40.49, 35.20.01, 35.20.54 De anslag som tidigare budgeterats (tilläggsbudget 2023) för elkompensation som betalas retroaktivt preciseras till ett mindre belopp. Anslagen ingick tidigare i den föregående regeringens säkerhetspolitiska undantagsklausul. -121,4
33.10.54 Det anslag som tidigare budgeterats (tilläggsbudget 2023) för förmånskostnaderna för det tidsbundna elstödet preciseras till ett mindre belopp. Ändring av utgiftsgrunden under ett moment utanför ramen. 20,0
33.70.20 Ombudgetering i anknytning till anskaffning av vaccin. 107,2
35.20.52 Stöd till husbolag för privat laddningsinfrastruktur (investeringsprogram) 9,5
Sammanlagt   272,8

De av riksdagen godkända anslagen för 2023 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro

  Huvudtitel Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudget)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
         
21. Riksdagen 137 097 000 - 137 097 000
22. Republikens president 39 883 000 164 000 40 047 000
23. Statsrådets kansli 240 649 000 344 086 000 584 735 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 336 376 000 7 359 000 1 343 735 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 1 096 094 000 24 650 000 1 120 744 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 2 497 909 000 61 436 000 2 559 345 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 6 188 642 000 212 623 000 6 401 265 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 34 569 806 000 -342 846 000 34 226 960 000
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 7 755 303 000 24 844 000 7 780 147 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 765 374 000 -44 881 000 2 720 493 000
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 3 445 680 000 107 822 000 3 553 502 000
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 4 282 846 000 -429 310 000 3 853 536 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 16 118 465 000 95 211 000 16 213 676 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 383 847 000 -9 615 000 374 232 000
36. Räntor på statsskulden 2 603 760 000 -268 000 000 2 335 760 000
Sammanlagt 83 461 731 000 -216 457 000 83 245 274 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2023 och de nu föreslagna ändringarna av inkomstposterna enligt avdelning, euro

  Avdelning Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudget)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 64 385 951 000 -502 825 000 63 883 126 000
12. Inkomster av blandad natur 6 606 514 000 432 414 000 7 038 928 000
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 1 900 288 000 101 800 000 2 002 088 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 149 948 000 - 149 948 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 73 042 701 000 31 389 000 73 074 090 000
       
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 10 419 030 000 -247 846 000 10 171 184 000
Sammanlagt 83 461 731 000 -216 457 000 83 245 274 000