Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2020

10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhetPDF-versio

Förklaring:Målen för undervisnings- och kulturministeriets samhälleliga effekter vad gäller småbarnspedagogiken, den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet är följande:

  • — Kvaliteten på och jämlikheten i undervisningen och inom småbarnspedagogiken stärks, inlärningsresultaten förbättras, ojämlikheten minskar och deltagandet i småbarnspedagogiken ökar.
  • — Småbarnspedagogiken, den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet står på en stark och funktionsduglig grund.
  • — Verksamhetskulturen och lärmiljöerna moderniseras och blir mångsidigare.

De samhälleliga effekterna mäts genom nationella och internationella forsknings- och utvärderingsprojekt.

Kvaliteten på och jämlikheten i undervisningen och inom småbarnspedagogiken stärks, inlärningsresultaten förbättras, ojämlikheten minskar och deltagandet i småbarnspedagogiken ökar

Målet för småbarnspedagogiken, den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet är att garantera var och en kulturella grundläggande fri- och rättigheter samt att främja välbefinnandet, lärandet och uppväxten. Utgångspunkten är en helhetssyn på personens utveckling, lärande och uppväxt som baserar sig på forskningsbaserad kunskap och en stark pedagogik. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen utvecklas till en gemenskap som främjar barns och ungas inlärning och välbefinnande. Detta sker genom att man säkerställer professionell undervisning av god kvalitet, handledning och stödåtgärder samt en trygg inlärningsmiljö. Inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen tryggas elev- och studerandevården.

Verksamhetens mål
  • — Småbarnspedagogiken förverkligas på ett högklassigt sätt så att barnens utveckling, lärande och välbefinnande främjas på ett övergripande sätt och stödhelheten utvecklas ytterligare
  • — Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen förverkligas på ett högklassigt och resultatrikt sätt så att eleverna och studerandena erhåller de kunskaper som behövs för fortsatta studier och så att genomströmningen förbättras ytterligare
  • — Kvaliteten på gymnasieutbildningen och genomförandet av den nya gymnasielagen främjas. Genom en reform förbättras de studerandes likvärdiga möjligheter att utveckla kompetens som stöder internationalisering samt möjligheter att bekanta sig med högskolor och högskolestudier samt arbetslivet redan under gymnasiestudierna, oberoende av var gymnasiet är beläget. Reformen ökar också välbefinnandet bland studerande, stöder framstegen i studierna och förebygger utanförskap
  • — Genom reformer av lagen om studentexamen visas kunnandet på ett bredare och mera mångsidigt sätt än tidigare. Genom reformerna ökar de studerandes rättigheter, minskar den psykiska belastningen, ökar jämlikheten vid ansökan till fortsatta studier och blir examen mer flexibel
  • — Kunskaperna i naturvetenskaper och matematik, barnens multimodala färdigheter samt programmeringskunskaperna stärks med hjälp av ett riksomfattande utvecklingsprogram. Språkkunskaperna stärks fortsättningsvis genom att både omfattande och mindre omfattande undervisning på två språk och språkbadsverksamhet stöds
  • — Välbefinnandet och den sociala samhörigheten bland elever främjas och åtgärderna för att minska mobbning i skolan fortsätter
  • — Ett program för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen inleds i syfte att förbättra inlärningsresultaten och minska ojämlikheten
  • — Ett åtgärdsprogram inleds för att främja kvaliteten och jämlikheten och öka deltagandet inom småbarnspedagogiken. Som en del av programmet bland annat utvidgas försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar, förbereds ett pilotprojekt med tvåårig förskoleundervisning och utvecklas en trestegsmodell för stöd
  • — Principerna för kontinuerligt lärande inom det fria bildningsarbetet främjas genom att man utvecklar individuella utbildningslösningar för vuxna som har bristfälliga grundläggande färdigheter.

Resultaten av OECD:s PISA-undersökning i Finland 2006—2015 och målen för 2018

  2006
utfall
2009
utfall
2012
utfall
2015
utfall
20181)
mål
           
Läskunnighet 547 536 524 526 538—550
Matematik 548 541 519 511 538—550
Naturvetenskaper 563 554 546 531 550—560

1) Åren då undersökningen gjordes. Uppgifterna offentliggjordes 2007, 2010, 2013, 2016 och 2019.

Den socioekonomiska bakgrundens inverkan på inlärningsresultaten: Förändring i poängantalet för huvudämnet för PISA-undersökningen då den socioekonomiska faktorn (ESCS1)) ökar med en standardavvikelse1)

  2006
utfall
2009
utfall
2012
utfall
2015
utfall
20183)
mål
           
Huvudämne Naturvetenskaper Läskunnighet Matematik Naturvetenskaper Läskunnighet
Poäng 31 29 33 41 20—28

1) ESCS-indexet (PISA Index of Economic, Social and Cultural Status) innefattar föräldrarnas yrken och utbildning samt familjens förmögenhet.

2) Poängantalet beskriver hur mycket prestationspoängantalet i medeltal ändras då det socioekonomiska indexets värde ökar med en standardavvikelse. Ju större poängantalet är, desto starkare är sambandet mellan den socioekonomiska bakgrunden och prestationerna.

3) Åren då undersökningen gjordes. Uppgifterna offentliggjordes 2007, 2010, 2013, 2016 och 2019.

Kunskapsskillnader mellan eleverna i PISA-undersökningen (standardavvikelse)1)

  2006
utfall
2009
utfall
2012
utfall
2015
utfall
20182)
mål
           
Läskunnighet 88 86 95 94 85—90
Matematik 81 82 85 82 75—80
Naturvetenskaper 86 89 93 96 85—90

1) Ju större standardavvikelsen är, desto större är kunskapsskillnaderna mellan eleverna.

2) Åren då undersökningen gjordes. Uppgifterna offentliggjordes 2007, 2010, 2013, 2016 och 2019.

Småbarnspedagogiken, den allmänbildande utbildningen och det fria bildningsarbetet står på en stark och funktionsduglig grund

Målet är att trygga funktionsförmågan, tillgängligheten och verksamhetens genomslag. Detta förutsätter att styrningen av sektorn utvecklas strategiskt.

Verksamhetens mål
  • — Ändringar av den lagstiftning som styr småbarnspedagogiken bereds för att slopa begränsningen av subjektiv rätt till småbarnspedagogik och minska gruppstorleken för barn över 3 år
  • — En höjning av läropliktsåldern till 18 år bereds
  • — Man stärker de allmänna planerings-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom ansvarsområdet samt informationsledningen bland aktörerna inom småbarnspedagogiken genom att den informationsproduktion som gäller personalen och privata aktörer inom småbarnspedagogiken utvecklas och genom att den nationella informationsresursen inom småbarnspedagogiken tas i bruk
  • — De nationella utvecklingsgymnasierna med en särskild utbildningsuppgift är riksomfattande utbildningsutvecklare inom sina kompetensområden
  • — Tillgången till grundläggande utbildning och gymnasieutbildning tryggas med olika medel
  • — Reformerna av gymnasielagstiftningen genomförs stegvis 2018. Reformen av gymnasiets läroplan genomförs så att de nya läroplanerna tas i bruk i undervisningen från och med den 1 augusti 2021
  • — Trygga lärmiljöer främjas genom det nationella programmet för främjande av säkerhetskulturen inom lärgemenskaper.
Verksamhetskulturen och lärmiljöerna moderniseras och blir mångsidigare

Syftet är att förnya studiemiljöerna och verksamhetskulturen i skolorna och läroanstalterna så att den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken svarar på framtida utmaningar.

Verksamhetens mål
  • — Syftet med utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogiken är att följa utvecklingen av utbildningarna och förändringsprocesserna samt den nationella och internationella forskningen kring utbildning. Syftet med forumet är också att stödja verkställigheten av lagen om småbarnspedagogik och främja samarbetet mellan olika aktörer inom småbarnspedagogiken
  • — Man genomför ett program med målet att barns och ungas digitala färdigheter, multilitteracitet, mediekompetens, förmåga att producera medieinnehåll och uttrycka sig i medier stärks och blir mångsidigare
  • — Inom den grundläggande utbildningen främjas interoperativa digitala lösningar och utvecklingen av digitala läromedel. En beskrivning av målbilden för digitaliseringen inom den grundläggande utbildningen och digitala lösningar som stöder beskrivningen utarbetas. Man skapar förfaranden för utvärdering av digitaliseringen och de digitala färdigheterna
  • — Verksamheten inom utvecklingsnätverket för gymnasier (LUKE-nätverket) fortsätter i syfte att modernisera verksamhetskulturen och göra lärmiljöerna mångsidigare samt för att stödja genomförandet av läroplanen
  • — I och med de nya läroplanerna för gymnasiet förnyas undervisningens mål och innehåll
  • — Inom gymnasieutbildningen främjas sådan bred allmänbildning och kompetens på hög nivå som behövs i framtiden. Lärmiljöerna görs mångsidigare och teknik utnyttjas naturligt som en del av studierna
  • — Reformen av studentexamenslagstiftningen införs stegvis 2019. De föreskrivna reformerna tillämpas till alla delar från och med våren 2022. Den strukturella utvecklingen av examen fortsätter.
  • — Utbildningsanordnarnas digitala tjänster förbättras. Ett digitalt informationshanteringssystem för tillstånd att ordna allmänbildande utbildning och tillstånd att vara huvudman för en läroanstalt tas i bruk. Man utreder behovet av att genomföra andra riksomfattande tjänster som används gemensamt.

Antal elever och studerande under åren 2017—2020

  2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
uppskattning
         
Småbarnspedagogik1) 247 968 241 000 235 000 229 000
Förskoleundervisning2) 61 063 61 346 60 000 59 000
Grundläggande utbildning, läropliktiga2) 543 229 552 147 556 000 557 000
Grundläggande utbildning, elever som passerat läropliktsåldern 3 861 4 451 5 000 5 600
Påbyggnadsundervisning 841 834 850 870
Elever med de svåraste utvecklingsstörningarna inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning 1 579 1 568 1 600 1 600
Övriga elever med utvecklingsstörning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning 9 821 9 852 10 000 10 000
Förberedande undervisning för invandrare 3) 3 481 2 769 2 800 2 800
Elever inom flexibel grundläggande utbildning (högst) 1 897 1 973 2 100 2 100
Gymnasieutbildning, läroplanen för unga4) 93 880 95 590 95 700 95 700
Gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna4) 6 650 7 400 7 500 7 500
Studerande enligt antalet gymnasiekurser som avlagts av ämnesstuderande 1 095 1 290 1 290 1 290

1) Siffran för 2018 är en uppskattning med avvikelse från de övriga punkterna. I uppskattningarna antas deltagandet i småbarnspedagogik ligga på samma nivå som 2017.

2) Utfallet för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är utfallsuppgifter från utfallsåret på hösten (20.9) (kommuner, samkommuner, staten, universitet, privata utbildningsanordnare).

3) Elevantalet är kalkylmässigt (uppskattning 26 slutförda kurser/år). Fr.o.m. 2018 deltar personer som fyllt 17 år inte längre i den förberedande undervisningen för invandrare.

4) Antalet studerande inkluderar studerande som finansieras i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (inte statens eller universitetens gymnasiestuderande). Utfallet är det viktade medelvärdet av antalet beräkningsdagar för studerande som berättigar till finansiering. Fram till 2017 består antalet studerande av dem som har börjat studera före respektive efter att ha fyllt 18 och från och med 2018 av studerande som studerar enligt läroplanen för unga respektive läroplanen för vuxna.

01. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 34 933 000 euro.

Anslaget får också användas

1) till betalning av löneutgifter och vissa andra utgifter för lärare och förvaltningspersonal vid Europaskolorna

2) till internationalisering av statliga läroanstalter för allmänbildande utbildning, kompletterande undervisning för invandrare, service- och utvecklingscentralverksamheten vid Valteri-centret för lärande och kompetens samt till understöd för att utveckla och göra lärmiljöerna mångsidigare

3) till betalning av utgifter som föranleds av verksamheten vid den europeiska skolan i Helsingfors

4) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring:Suomalais-venäläinen koulu och Helsingin ranskalais-suomalainen koulu är skolor som ordnar förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Skolorna utvecklar undervisningen i språk och kultur med hjälp av kulturkontakter och nätverksbyggande. Valteri-centret för lärande och kompetens är ett nationellt center för lärande och kompetens som stödjer förverkligandet av närskoleprincipen och som tillsammans med hemkommunen genom multiprofessionell expertis främjar skolgången för barn och unga i behov av stöd. Europeiska skolan i Helsingfors har till uppgift att erbjuda undervisning enligt läroplanerna för Europaskolorna.

Antalet elever

  2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
         
Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 812 826 835 839
Suomalais-venäläinen koulu 712 694 705 705
Valteri-centret för lärande och kompetens 343 329 340 340
Europaskolorna (finländska elever) 549 525 620 620
Grundläggande utbildning vid skolhem 111 107 111 111
Europeiska skolan i Helsingfors 274 280 284 284
Sammanlagt 2 801 2 761 2 895 2 899

Nyckeltal för handledningsverksamheten vid Valteri-centret för lärande och kompetens

  2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
         
Handledningsverksamhet på fältet        
— handledningsbesök 927 919 1 091 1 144
— antal kommuner som använt handledningstjänster 196 234 225 225
Tillfällig undervisning och rehabilitering        
— stödperioddagar 4 058 3 350 3 464 3 518
— stödperiodernas elever 476 566 498 525

Årsverken

  2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
2020
mål
         
Helsingin ranskalais-suomalainen koulu 75 77 75 75
Suomalais-venäläinen koulu 82 78 77 77
Valteri-centret för lärande och kompetens 527 518 539 544
Europaskolorna 27 30 32 32
Europeiska skolan i Helsingfors 61 60 61 61
Sammanlagt 772 763 784 789
Arbetstillfredsställelse (1—5) 4 4 4 4

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Språkskolor 3 137 000
Valteri-centret för lärande och kompetens 26 622 000
Grundläggande utbildning vid skolhem 1 052 000
Europaskolorna 1 458 000
Europeiska skolan i Helsingfors 2 664 000
Sammanlagt 34 933 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2018
utfall
2019
ordinarie
budget
2020
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 59 785 64 085 55 433
Bruttoinkomster 20 146 21 000 20 500
Nettoutgifter 39 639 43 085 34 933
       
Poster som överförts      
— överförts från föregående år 18 294    
— överförts till följande år 20 116    

Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för den statliga allmänbildande gymnasieutbildningen, 1 274 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av anslaget under moment 29.10.30.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåhöjning i omkostnaderna (överföring till moment 29.01.02) -2 000
Övergång till elektronisk studentexamen (återföring från moment 29.01.03 av en överföring) 200
Utveckling av produktiviteten och stärkande av koncernstyrningen inom ansvarsområdet (överföring till moment 29.01.01) -1 200
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatfastigheters hyror -522
Lönejusteringar -69
Nivå på poster som överförs (regeringsprog. 2019) -4 730
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna -232
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -96
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) 445
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) 111
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) -59
Sammanlagt -8 152

2020 budget 34 933 000
2019 budget 43 085 000
2018 bokslut 41 461 399

20. Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik, fritt bildningsarbete och gymnasieutbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 117 415 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom den grundläggande utbildningen och den småbarnspedagogiska verksamheten

2) till ett belopp av högst 408 000 euro för betalning av understöd och utgifter för utvecklings-, forsknings-, utvärderings- och uppföljningsprojekt inom fritt bildningsarbete och organisationer som utför bildningsarbete samt inom det samarbete i fråga om livslångt lärande som bedrivs inom EU och internationellt

3) till ett belopp av högst 850 000 euro för betalning av utgifter och understöd för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom gymnasieutbildningen

4) till andra EU- och OECD-godkända forsknings- och utbildningsprojekt inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken än sådana som finansieras ur strukturfonderna

5) till betalning av utgifter för statistikföring, datatekniska tjänster samt datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken

6) till ett belopp av 75 228 000 euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen

7) till ett belopp av 32 500 000 euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogiken

8) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 14 årsverken.

Förklaring:Genom försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt stöds de strategiska målen för den grundläggande utbildningen, småbarnspedagogiken, det fria bildningsarbetet och gymnasieutbildningen. Målet för datasystemen för uppföljning och styrning av verksamheten är att förbättra tillgången till och kvaliteten på informationen, främja elektronisk ärendehantering och producera heltäckande information till stöd för bl.a. beslutsfattandet och lagstiftningsändringar.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Avslutande av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik -5 000
Ibruktagande av incitamentsystemet för audiovisuella produktioner (återföring från moment 32.01.05 av en överföring) 250
Ibruktagande av incitamentsystemet för audiovisuella produktioner (överföring till moment 32.20.40) -250
Övergång till elektronisk studentexamen (återföring från moment 29.01.03 av en överföring) 500
Program för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 60 000
Program för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogiken (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 25 000
Tidigareläggning av undervisningen i A1-språket inom den grundläggande utbildningen -300
Understöd för jämlikhet inom den grundläggande utbildningen (överföring från moment 29.10.30) 15 228
Understöd för positiv diskriminering inom småbarnspedagogiken (överföring från moment 29.10.30) 7 500
Sammanlagt 102 928

Momentets rubrik har ändrats.


2020 budget 117 415 000
2019 I tilläggsb. 1 000 000
2019 budget 14 487 000
2018 bokslut 41 557 000

30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 705 285 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

2) till ett belopp av högst 3 800 000 euro till driftskostnader för ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen som ordnas för andra än läropliktiga enligt den ovan nämnda lagen

3) till ett belopp av högst 2 076 000 euro till understöd enligt 44 § 2 mom. i den ovan nämnda lagen för privata utbildningsanordnares driftskostnader för grundläggande utbildning

4) till ett belopp av högst 6 000 000 euro till tilläggskostnader enligt den ovan nämnda lagen som föranleds av den flexibla grundläggande utbildningen

5) till ett belopp av högst 1 300 000 euro till att på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer betala de statsunderstöd som avses i 44 § 1 mom. i den ovan nämnda lagen till utbildningsanordnare som får statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning

6) till ett belopp av högst 150 000 euro till statsunderstöd enligt prövning för andra utbildningsanordnare inom grundläggande konstundervisning än de som får statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning

7) till ett belopp av högst 5 575 000 euro enligt 44 § 1 mom. i den ovan nämnda lagen till innovativa lärmiljöer inom småbarnspedagogiken och den allmänbildande utbildningen, digitala utbildningsmolntjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och utvecklande av utnyttjandet av sådan teknik vid avläggandet av studentexamen samt till statsunderstöd för internationell verksamhet i skolorna, läroanstalterna och inom den kommunala småbarnspedagogiken

8) till ett belopp av högst 842 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § 1 mom. i den ovan nämnda lagen för ordnande av omfattande och mindre omfattande undervisning på två språk och språkbadsverksamhet inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken

9) till ett belopp av högst 2 865 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § i den ovan nämnda lagen för stödjande av klubbverksamhet för skolelever

10) till ett belopp av högst 240 000 euro till sametingets förfogande för betalning av statsunderstöd till de kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 4 § i sametingslagen (974/1995) för tryggande av småbarnspedagogiska tjänster för samiska barn

11) till ett belopp av högst 19 975 000 euro till att på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer betala de statsunderstöd som avses i 45 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och i undervisnings- och kulturministeriets förordning (1777/2009) för stödjande av undervisning i modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning som utgör ett komplement till undervisningen i fråga om elever med främmande modersmål

12) till ett belopp av högst 75 000 euro till att på de grunder som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer betala de statsunderstöd som avses i 45 § 2 mom. i den ovan nämnda lagen och i undervisnings- och kulturministeriets förordning (1777/2009) för anordnande av modersmålsundervisning för samer och romer

13) till betalning av statsunderstöd enligt 45 § 1 mom. i finansieringslagen och statsrådets förordning om grunderna för statsunderstöd som beviljas för undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen (1769/2009)

14) till betalning av utgifter enligt överenskommelsen mellan Finland och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område (SRF 72/2014)

15) till anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet i Finland för barn till personalen vid Europeiska kemikaliemyndigheten enligt överenskommelsen om säte mellan Finlands regering och Europeiska kemikaliemyndigheten (SRF 11/2008) och på samma villkor som gäller för andra kommuninvånare.

Antalet ledda timmar som används som beräkningsgrund för statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högst 3 720 000. Priset är 26,00 euro per ledd timme.

Det timantal som används som beräkningsgrund för statsandelen är i fråga om grundläggande musikundervisning högst 1 658 000 och i annan grundläggande konstundervisning som beviljas statsandel på basis av antalet undervisningstimmar högst 179 400 timmar.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
STATSANDELAR OCH FINANSIERING  
   
1. Gymnasieutbildning och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning  
Kalkylerade kostnader (antal studerande * pris per enhet) 637 003 000
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för unga (85 410 * 6 336,36 €) 541 188 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för unga (8 780 * 6 461,24 €, inkl. moms) 56 730 000
— kommunal gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (5 190 * 3 936,77 €) 20 432 000
— privat gymnasieutbildning, läroplanen för vuxna (1 660 * 4 345,01 €, inkl. moms) 7 213 000
Tilläggsfinansiering för särskild utbildningsuppgift (1,57 % av de totala kostnaderna) 11 440 000
Kommunernas finansieringsandel -460 477 000
Statsandel 176 526 000
   
2. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning (finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet)  
2.1 Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 46 928 000
2.2 Grundläggande utbildning för andra än läropliktiga 32 601 000
2.3 5-åringar som omfattas av förlängd läroplikt 3 873 000
2.4 Ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga (högst) 3 800 000
2.5 Finansiering till sådan undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas i skolor utomlands 3 784 000
2.6 Finansiering till privata utbildningsanordnare för verksamhet som inleds och utvidgas 3 922 000
2.7 Tilläggsfinansiering för förlängd läroplikt, personer med de svåraste utvecklingsstörningarna 49 856 000
2.8 Tilläggsfinansiering för förlängd läroplikt, övriga än personer med de svåraste utvecklingsstörningarna 191 009 000
2.9 Tillägg för internatskola 2 840 000
2.10 Skolhemsförhöjning 1 613 000
2.11 Tillägg för flexibel grundläggande utbildning (högst) 6 000 000
2.12 Påbyggnadsundervisning 7 061 000
2.13 5-åringar som deltar i tvåårig förskoleundervisning i privata språkskolor 365 000
   
3. Grundläggande konstundervisning (finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet)  
Statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning 84 369 000
   
4. Morgon- och eftermiddagsverksamhet  
Statsandel för morgon- och eftermiddagsverksamhet 55 240 000
   
Kalkylerad finansiering och statsandelar sammanlagt 669 187 000
   
STATSUNDERSTÖD  
   
5. Statsunderstöd enligt 44 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet  
5.1 För innovativa lärmiljöer inom den allmänbildande utbildningen, digitala utbildningsmolntjänster, främjande av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och utvecklande av utnyttjandet av sådan teknik vid avläggandet av studentexamen samt för internationell verksamhet i skolorna och läroanstalterna (högst) 5 575 000
5.2 Ordnande av omfattande och mindre omfattande undervisning på två språk samt språkbadsverksamhet (högst) 842 000
5.3 Stödjande av klubbverksamhet (högst) 2 865 000
5.4 Understöd till utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme (högst) 1 300 000
5.5 Understöd för privata utbildningsanordnares driftskostnader (högst) 2 076 000
   
6. Statsunderstöd enligt 45 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet  
6.1 Betalning av statsunderstöd enligt 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och statsrådets förordning om grunderna för statsunderstöd som beviljas för undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen (1769/2009) 2 200 000
6.2 Understöd enligt 45 § 2 mom. i finansieringslagen för anordnande av modersmålsundervisning för samer och romer (högst) 75 000
6.3 Understöd enligt 45 § 2 mom. i finansieringslagen för stödjande av undervisning i modersmålet och finska/svenska som andra språk samt av övrig undervisning i fråga om elever med främmande modersmål (högst) 19 975 000
   
7. Statsunderstöd enligt statsunderstödslagen  
7.1 Understöd till andra utbildningsanordnare än de som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme (högst) 150 000
7.2 Tryggande av småbarnspedagogiska tjänster för samiska barn i kommuner inom samernas hembygdsområde (högst) 240 000
8.Statsunderstöd enligt internationella överenskommelser  
8.1. Stöd för anordnande av småbarnspedagogisk verksamhet för barn till personalen vid Europeiska kemikaliemyndigheten 500 000
8.2 Utgifter enligt överenskommelsen mellan Finland och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område 300 000
   
Statsunderstöd sammanlagt 36 098 000
   
Sammanlagt 705 285 000

Den kommun som tillhandahåller småbarnspedagogiska tjänster för barn till personalen vid EU:s kemikaliemyndighet har rätt att av finska staten ta ut skillnaden mellan de totala kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten och familjens betalningsandel.

Eurobelopp per enhet som använts vid dimensioneringen av anslaget (exkl. moms)

   
Grunddelen av hemkommunsersättningen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 6 796,81 euro/invånare
Gymnasieutbildning 6 305,48 euro/studerande
Grundläggande konstundervisning 79,54 euro/undervisningstimme
Morgon- och eftermiddagsverksamhet 26,00 euro/handledningstimme

Kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen inbegriper 9 577 000 euro som kommunernas andel av gymnasieutbildningen i övningsskolor och statliga allmänbildande läroanstalter.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur -15 000
Fastställande av pris per enhet för gymnasieutbildning (regeringsprogr. 2019) 7 500
Förändring i antalet prestationer, grundläggande utbildning 2 451
Förändring i antalet studerande, gymnasieutbildning -3 770
Justering av kostnadsfördelningen, grundläggande utbildning 1 928
Justering av kostnadsfördelningen och förändring i kostnadsnivån, gymnasieutbildning 3 691
Justering av kostnadsnivån, grundläggande konstundervisning 754
Justering av kostnadsnivån, grundläggande konstundervisning (2,4 %) 2 910
Justering av kostnadsnivån, grundläggande utbildning (2,4 %) 8 226
Lagstadgade ändringar i kostnadsunderlaget, grundläggande utbildning 6 247
Lagstadgade ändringar i kostnadsunderlaget, gymnasieutbildning 5 688
Möjlighet för alla att delta i hobbyer i samband med skoldagen (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) 5 000
Övriga lagstadgade ändringar, gymnasieutbildning 3 183
Precisering av förslagsanslaget för grundläggande utbildning för vuxna 5 000
Understöd för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen -15 000
Understöd för jämlikhet inom den grundläggande utbildningen (överföring till moment 29.10.20) -15 228
Understöd för positiv diskriminering inom småbarnspedagogiken (överföring till moment 29.10.20) -7 500
Understöd för positiv särbehandling, småbarnspedagogik -2 500
Understöd för stödjande av modersmålet och finska/svenska som andra språk i fråga om elever med främmande modersmål 1 000
Utveckling av den grundläggande konstundervisningen (regeringsprogr. 2019) 2 000
Sammanlagt -3 420

2020 budget 705 285 000
2019 I tilläggsb. 6 000 000
2019 budget 708 705 000
2018 bokslut 679 867 446

31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 162 716 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandel i enlighet med lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) till medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler och sommaruniversitet samt läroanstalten Snellman-korkeakoulu

2) till ett belopp av högst 10 418 000 euro till understöd enligt 14 § i den ovannämnda lagen.

Enheter som berättigar till statsandel

  maximibelopp enhet
     
Statsandel för medborgarinstitutens driftskostnader 1 698 839 undervisningstimme
Statsandel för folkhögskolornas driftskostnader 241 834 studerandevecka
Statsandel för studiecentralernas driftskostnader 158 984 undervisningstimme
Statsandel för sommaruniversitetens driftskostnader 52 711 undervisningstimme

Av de kalkylerade studerandeveckor vid folkhögskolor som berättigar till statsandel riktas högst 4 160 studerandeveckor till Snellman-korkeakoulu, som är en läroanstalt för fritt bildningsarbete. Trots tim- eller studerandeveckokvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

Förklaring:För det maximala antalet enheter som berättigar till statsandel beviljas huvudmän för integrationsutbildning för invandrare prestationer som berättigar till statsandel på 100 procent, så att de utgifter som föranleds av dessa uppgår till högst 4 927 000 euro.

Den beräknade fördelningen av statsandelar och statsunderstöd (euro)

  Statsandel Statsunderstöd Sammanlagt
       
Medborgarinstitut 82 157 000 3 012 000 85 169 000
Folkhögskolor 44 334 000 2 206 000 46 540 000
Studiecentraler 15 894 000 150 000 16 044 000
Sommaruniversitet 4 986 000 50 000 5 036 000
Främjande av kontinuerligt lärande - 5 000 000 5 000 000
Integrationsutbildning för invandrare 4 927 000 - 4 927 000
Sammanlagt 152 298 000 10 418 000 162 716 000

Genom statsandelar och statsunderstöd för fritt bildningsarbete möjliggörs uppnåendet av de strategiska målen för det fria bildningsarbetet. Anslaget används för uppdraget för läroanstalter för fritt bildningsarbete att i enlighet med principen om livslångt lärande ordna utbildning som stöder ett enhetligt samhälle, jämlikhet och aktivt medborgarskap. Tyngdpunkten för statsunderstöden ligger på att stödja den strukturella utvecklingen av det fria bildningsarbetet, kvaliteten och verkningsfullheten samt möjligheterna till utbildning för målgrupper som är utbildningspolitiskt viktiga. Understöden i form av studiesedlar inom ungdomsgarantin riktas till utbildning som förbättrar studiefärdigheterna och språkkunskaperna hos unga invandrare.

Genomsnittliga pris per enhet som använts vid dimensioneringen av anslaget

   
Medborgarinstitut 84,37 euro/undervisningstimme
Folkhögskolor 297,48 euro/studerandevecka
Studiecentraler 153,65 euro/undervisningstimme
Sommaruniversitet 156,94 euro/undervisningstimme

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Främjande av kontinuerligt lärande (regeringspr. 2019, av engångsnatur) 5 000
Justering av kostnadsnivån, folkhögskolor 40
Justering av kostnadsnivån, medborgarinstitut -1 697
Justering av kostnadsnivån, sommaruniversitet 2
Justering av kostnadsnivån, studiecentraler 897
Lagstadgade ändringar i kostnadsunderlaget 1 345
Uppskattad ändring av kostnadsnivån (2,4 %) 1 899
Sammanlagt 7 486

2020 budget 162 716 000
2019 budget 155 230 000
2018 bokslut 162 262 079

51. Statsunderstöd för organisationer (fast anslag)

Under momentet beviljas 7 513 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 518 000 euro till statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007)

2) till ett belopp av 6 019 000 euro till betalning av understöd till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, Marttaliitto ry och Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO rf och för vidareutdelning till dessas distrikts- och medlemsorganisationer, Finlands svenska Marthaförbund rf, Sami Duodji ry, organisationer för bildningsarbete, Karjalan Liitto ry, Sofian kannatusyhdistys ry samt till Kriittinen korkeakoulu ry

3) till ett belopp av 976 000 euro till betalning av understöd till organisationer som handhar samarbetet mellan hem och skola, till Utvecklingscentralen Lärorik rf, till stödjande av fri hobbyverksamhet i skolor, till Förbundet för konstskolor för barn och unga i Finland rf, till Sällskapet för Miljöfostran i Finland rf, till Kesälukioseura ry, till Suomi-koulujen tuki ry, till Finlandsskolornas verksamhet och utveckling samt till kotiperuskoulu/hemgrundskola-verksamheten och till stödjande av verksamheten inom utbyteselevsorganisationer och till stödjande av verksamheten för deltagande i vetenskapsolympiader för gymnasieelever.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Organisationer inom allmänbildande utbildning 271 000
Kesälukioseura ry 128 000
Stödjande av distansskolan Kulkuri som Kansanvalistusseura (föreningen för folkbildning) är huvudman för och stödjande av kotiperuskoulu/hemgrundskola-verksamheten 148 000
Stödjande av Finlandsskolornas verksamhet 429 000
Statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) 518 000
Verksamhet som bedrivs av organisationer som bedriver rådgivning i huslig ekonomi 1 916 000
Verksamhet som bedrivs av organisationer för hantverk och konstindustri 2 195 000
Bildningsarbete och kulturverksamhet som utförs av organisationer som driver en studiecentral 1 117 000
Karjalan Liitto 131 000
Verksamhet som bedrivs av centralorganisationer för fritt bildningsarbete och andra organisationers bildningsverksamhet 499 000
Bildningsverksamhet som utförs för utlandsfinländare av Sofian kannatusyhdistys ry 83 000
Verksamhet som bedrivs av Kriittinen korkeakoulu 78 000
Sammanlagt 7 513 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tillägg av engångsnatur -1 140
Statsunderstöd till vissa kvinnoorganisationer (överföring från moment 29.20.21) 250
Sammanlagt -890

2020 budget 7 513 000
2019 budget 8 403 000
2018 bokslut 7 843 000