Statsbudgeten 2020

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för inre säkerhet och migration, till vars ansvarsområde det hör att svara för

Regeringsprogrammet har som mål att Finland ska vara en trygg rättsstat, att förstärka trygghetskänslan och att säkerställa säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga. I verksamheten prioriteras de strategiska kärnuppgifterna inom den inre säkerheten och de centrala tjänsterna för medborgarna. I en förändrad säkerhetspolitisk miljö kräver uppnåendet av målen god förutsägelse- och analysförmåga, en gemensam lägesbild, och tryggande av säkerhetsmyndigheternas kapacitet.

Upprätthållandet av den inre säkerheten är en primär uppgift för staten som utsätts för krav från hela samhället och olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Arbetskraftsinvandringen främjar sysselsättningen i Finland, stärker den offentliga ekonomin och förbättrar försörjningskvoten.

Verksamhetsmiljön för den inre säkerheten blir allt mer invecklad och påverkas även av omständigheter utanför vårt land. Förändringar i säkerhetsmiljön kan ske mycket snabbt. Prognoserna kan användas för att identifiera möjliga framtidsscenarier. I enlighet med tanken om hållbar utveckling är ett tryggt och stabilt samhälle en förutsättning för att alla ska ha lika möjligheter i fråga om välfärd, ett gott liv, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, utbildning och sysselsättning. Det hållbara säkerhetstänkandet innebär att ta fasta på orsakerna innan problemen utvecklas till säkerhetsutmaningar.

Invandringen är en resursfråga bl.a. med avseende på befolkningens åldersstruktur, sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. En aktiv politik när det gäller arbetskraftsinvandringen är ett sätt att se till att det finns kompetent och yrkeskunnig arbetskraft. Det är svårt att förutse omfattningen och karaktären av den migration som orsakas av krig, konflikter, klimatförändringen, befolkningstillväxten och katastrofer. Ministeriet arbetar fortfarande aktivt på EU-nivå med frågor som gäller hanteringen av migrationsströmmar.

En central utmaning för den inre säkerheten är den ökande och mångbottnade utslagningen. Den ökar risken för samhälleliga störningar och bestämmer till stor del omfattningen av de reaktiva säkerhetsmyndighetstjänster som behövs. I värsta fall kan utslagningen leda till radikalisering och stärka extremiströrelserna. Myndigheternas och rättssystemets verksamhet som respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna samt de brottsförebyggande tjänsterna samordnas. De minskar också brottsligheten bland utslagna.

Krishanteringsförmågan i det finländska samhället är beroende av systemens funktionsförmåga under störningar, beredskapen för störningar samt individens mentala uthållighet. Opinionsbildningen styrs allt oftare utifrån och påverkar i allt större grad även det samhälleliga beslutsfattandet.

Inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket arbetskraftsintensivt. Det är också i kritisk grad beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem, utrymmen för kundservice och datakommunikationsförbindelser samt fungerande materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för verksamheten.

För inrikesministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål för 2020:

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för främjande av jämlikhet och likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Uppnåendet av målen i ministeriets jämställdhets- och likabehandlingsplan följs upp årligen.

Ett målinriktat och planmässigt förfarande i fråga om främjande och övervakning av jämställdhet och likabehandling ankommer på alla medlemmar i polisorganisationen. Största delen av dem som har kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen inom polisförvaltningen är kvinnor, medan kvinnornas andel av poliserna är jämförelsevis liten, även om antalet kvinnor i polistjänster har vuxit i jämn takt från år till år. Man strävar efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Planering är det viktigaste redskapet för att främja jämställdhet och likabehandling.

Syftet med polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan är bl.a. att stärka, främja och följa upp tanken om jämställdhet och likabehandling, en polisförvaltning fri fån diskriminering och trakasserier samt en mångsidig rekrytering och jämlika möjligheter till karriärutveckling. Dessutom beaktas också frågor som gäller jämställdhet och likabehandling vid förankringen av åtgärderna inom programmet om arbetsför ålder vid polisen. Hösten 2018 tillsattes en nationell arbetsgrupp för att följa upp och utveckla polisens jämställdhets- och likabehandlingsärenden.

Skyddspolisens jämställdhets- och likabehandlingsplan baserar sig på resultaten av en enkät om jämställdhet och likabehandling samt en färsk enkät om arbetstillfredsställelse som genomförts för personalen. Frågor som gäller jämställdhet och likabehandling samt uppföljning av hur de utvecklas är en fast del av personalstrategin vid Skyddspolisen.

Gränsbevakningsväsendet, både som myndighet och arbetsgivare, behandlar alla människor jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. I början av 2019 utgjorde innehavarna av militära tjänster ca 85 % av den fast anställda personalen. Kvinnorna utgjorde ca 7 % av innehavarna av militära tjänster. Kvinnorna arbetar i regel i civila uppgifter, där deras andel utgör ca 64 %. Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. En av de åtgärder som ingår i Gränsbevakningsväsendets jämställdhets- och likabehandlingsplan är att fästa särskild vikt vid förebyggande av trakasserier och osakligt bemötande i enlighet med tjänste- och arbetskollektivavtalet för avtalsperioden 2018—2020.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna.

Vid Nödcentralsverket har jämställdhets- och likabehandlingsplanen tagits med i ämbetsverkets personalplan. All verksamhet är könsneutral och utvecklingen när det gäller personalens könsfördelning följs upp. Könsfördelningen för Nödcentralsverket har varit så gott som oförändrad de senaste åren. Av personalen är cirka 60 % kvinnor och cirka 40 % män. Det utförs årligen en personalenkät bland de anställda vid Nödcentralsverket och i den ingår frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Utifrån de svar som erhölls i enkäten har det inte kommit fram några särskilda utvecklingsobjekt i fråga om jämställdheten mellan könen. Om det förekommer problem i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor vid ämbetsverket, ingriper man och vidtar åtgärder för att förbättra situationen.

Jämställdheten och likabehandlingen vid Migrationsverket följs upp med hjälp av en arbetstrivselenkät och en enkät om jämställdhet och likabehandling samt med hjälp av statistik från lönesystemet Palkkavaaka samt genom att granska bl.a. kvinnors och mäns placering i olika kravkategorier och uppgifter. Arbetarskyddskommissionen vid Migrationsverket och en separat uppföljningsgrupp följer upp verkställandet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Ett nytt element i Migrationsverkets jämställdhets- och likabehandlingsplan är ett bredare klientperspektiv än tidigare.

De asylsökande statistikförs på basis av kön. År 2018 var ca 70 % av de asylsökande män. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna för asylsökande beaktar dock iakttagandet av jämställdheten även i sina mottagningstjänster. Förläggningarna ska utarbeta en jämställdhets- och likabehandlingsplan som även behandlar iakttagandet av jämställdhet och likabehandling ur kundernas synvinkel. Vid riktandet av mottagningstjänsterna ska dessutom kvinnorna och barnen beaktas som en grupp som kan vara i en sårbar ställning.

Inrikesministeriets fokusområden inom främjandet av hållbar utveckling är utjämning av skillnader när det gäller säkerhet för olika befolkningsgrupper, främjande av en trygg och hållbar migration samt utveckling av tjänsterna inom inrikesförvaltningen på ett mer resurssmart sätt. Inrikesministeriet genomför fokusområden år 2020 i enlighet med åtgärderna inom ramen för det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling inom hela förvaltningsområdet. Avsikten är att åtagandet ska avges hösten 2019.