Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2017

3. Regeringens finanspolitikPDF-versio

Regeringens finanspolitiska linje

Statsminister Sipiläs regering har ställt som mål att den offentliga ekonomins skuldsättning i förhållande till BNP bryts före utgången av valperioden, och att vi från och med 2021 inte längre ska leva på kredit. Vid sidan av och för att konkretisera målet i fråga om skuldsättning har regeringen för saldot för de offentliga finanserna ställt upp mål som gäller å ena sidan saldot för staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna under regeringsperioden och å andra sidan det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. Om målen nås borde saldot för de offentliga samfunden så gott som balanseras under regeringsperioden.

De finanspolitiska målen är deletapper på vägen mot en hållbar finansiering av den offentliga ekonomin. Metoderna för att nå målen är omedelbara besparingar, en effektivisering av den offentliga förvaltningen och tjänsteproduktionen samt åtgärder för att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

Utöver de finanspolitiska målen har regeringen ställt som mål att sysselsättningsgraden stiger till 72 procent och antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer under regeringsperioden. Åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten främjar tillväxten och stärker den offentliga ekonomin.

3.1. Målen för finanspolitiken

Regeringen har fattat beslut om följande nominella mål för det strukturella saldot under valperioden:

  • —  underskottet i statsfinanserna högst ½ % i förhållande till BNP
  • —  underskottet i den kommunala ekonomin högst ½ % i förhållande till BNP
  • —  arbetspensionsfondernas överskott ca 1 % i förhållande till BNP
  • —  saldot för övriga socialskyddsfonder ca 0 % i förhållande till BNP.

EU-lagstiftningen uppställer tre finanspolitiska regler för skötseln av de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna får vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot för de offentliga finanserna (MTO).

Det medelfristiga mål som sattes i stabilitetsprogrammet våren 2013 och fastställdes våren 2016 för det strukturella saldot, dvs. -0,5 % i förhållande till BNP, kvarstår. Regeringen strävar efter att nå MTO senast 2019. I en central ställning är konkurrenskraftsavtalet och de åtgärder som eventuellt vidtas för att komplettera helheten och som ska säkerställa att regeringens åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin genomförs enligt målsättningen i regeringsprogrammet. Dessutom förbättrar reformerna av de offentliga finanserna, framför allt social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen, de offentliga finanserna. Den strukturella anpassning i riktning mot det medelfristiga målet som krävs av Finland är 0,5 % år 2016. Från 2017 och framåt stiger anpassningskravet till 0,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och stannar på denna nivå tills det medelfristiga målet uppnåtts.

3.2. Finanspolitiska åtgärder

Åtgärder i syfte att nå de finanspolitiska målen

Enligt prognosen grundar sig den spirande ekonomiska återhämtningen på den inhemska efterfrågan. Utsikterna i fråga om exporten håller dock inte på att förbättras. Konkurrenskraftsavtalet stöder exporten, men räcker inte ensamt till för att få exporten att öka. Dessutom har strukturomvandlingen inom industrin, den långvariga strukturella arbetslösheten och förändringen i befolkningens åldersstruktur försämrat förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Vi måste vara beredda på att Finlands ekonomiska tillväxt inte kan återställas till samma nivå som under åren och årtiondena före finanskrisen.

På det stora hela har ekonomin inte förändrats. Det är därför inte ändamålsenligt och finns ingen orsak att pruta på omfattningen, innehållet och genomförandet i fråga om den i regeringsprogrammet beslutade åtgärdshelheten för att stärka den offentliga ekonomin.

När den ekonomiska lågkonjunkturen avtar ökar saldot för de offentliga finanserna så småningom. Också regeringens åtgärder för att stabilisera de offentliga finanserna förbättrar saldot. Trots det hotar saldot för de offentliga finanserna att låsas i strukturell obalans. Den ekonomiska tillväxt som kan skönjas räcker inte till för att på lång sikt finansiera den offentliga ekonomins nuvarande strukturer och de förmåner och offentliga tjänster som lagstiftningen garantera medborgarna.

De omedelbara anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet har tagits in i ramarna för statsfinanserna och de ingår 2017 i budgetpropositionen. I och med de omedelbara anpassningsåtgärderna har man i fråga om åtgärdshelheten på 10 miljarder euro uppnått ca 4 miljarder. Resten, dvs. 6 miljarder euro, är beroende av strukturreformer som stärker den offentliga ekonomin och ökar sysselsättningen.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen framskrider enligt planerna. Den samt de övriga åtgärderna för att reformera den offentliga förvaltningen kan, om de är framgångsrika, stärka de offentliga finanserna med 4 miljarder euro, men först på lång sikt.

Moderata löneuppgörelser, konkurrenskraftsavtalet och den anslutna lindringen av beskattningen stöder sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Staten stöder tillväxten också med investeringar och garantier. De offentliga investeringarna ligger på en hög nivå och den offentliga sektorns garantier har ökat mycket snabbt under de senaste åren. Det ser dock ut som om att utan ytterligare åtgärder kommer de mål som ställts upp för sysselsättningsgraden och antalet sysselsatta inte att nås och saldot för de offentliga finanserna inte att öka så att målen nås.

En hög sysselsättning och produktivitet är väsentliga med tanke på den ekonomiska tillväxten och den offentliga ekonomins stabilitet. Många internationella organisationer (bl.a. IMF och OECD) betonar betydelsen av förnyande av de ekonomiska strukturerna för att inleda ny tillväxt. I budgetpropositionen ingår nya åtgärder för att främja sysselsättningen och företagandet utöver de åtgärder som det beslutats om tidigare. Dessutom inleder regeringen i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna en beredning för att undanröja flitfällor och främja arbetskraftens rörlighet samt en beredning för att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd.

Utsikterna för att nå de finanspolitiska målen

Underskottet i de offentliga finanserna var 2,8 % av BNP 2015. Enligt finansministeriets prognos från september uppgår underskottet 2016 till 2,4 % och 2017 till 2,6 % av BNP. Således uppfyller Finland det kriterium som gäller underskottet, såsom Europeiska kommissionen bedömde i maj 2016.

Kommissionen konstaterade samtidigt att Finland uppfyller också skuldkriteriet, trots att skuldsättningen inom den offentliga sektorn översteg gränsen 60 procent 2015. Motiveringen till att skuldkriteriet uppfylldes var å ena sidan att den s.k. konjunkturjusterade skulden fortfarande hålls under gränsen 60 procent och å andra sidan iakttagandet av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt finansministeriets prognos ökar skuldförhållandet 2016 till 64,3 och 2017 till 65,8 procent.

Finland uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del 2015.

Enligt finansministeriets prognos finns det i synnerhet 2017 en risk för att Finland inte iakttar stabilitets- och tillväxtpakten. Ärendet behandlas närmare i det utkast till budgetplan för 2017 som ska godkännas i oktober och lämnas till EU.

När det gäller de mål för undersektorerna som regeringen sätter i fråga om saldot för de offentliga finanserna 2019 kommer statsfinanserna enligt finansministeriets prognos inte att nå sina mål. Det verkar dock som om målen för saldot för socialskyddsfonderna och lokalförvaltningen kommer att nås.