Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2019

ALLMÄN MOTIVERINGPDF-versio

Till riksdagen överlämnas regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2019.

Ekonomiska utsikter

År 2019 ökar Finlands BNP med 1,6 %. Även om utsikterna för exportmarknaden och världsekonomin har försämrats, försämras utsikterna för Finlands exportindustri inte väsentligt under den närmaste tiden. De privata investeringarna förväntas börja minska, men de offentliga investeringarna fortsätter att öka. Utsikterna för de produktiva investeringarna är ljusa. Såväl höjningen av inkomstnivån som den förbättrade sysselsättningen bidrar till tillväxten i konsumtionen. Tillväxten i hushållens disponibla inkomster är fortsättningsvis snabb. År 2020 ökar BNP med 1,2 %. En avtagande ekonomisk tillväxt och en ökning av de nominella lönerna börjar gradvis dämpa ökningen av antalet sysselsatta.

Sysselsättningsgraden stiger till 73,5 % före 2021 medan befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att minska. Den ekonomiska tillväxten räcker dock inte till för att höja sysselsättningsgraden till 75 % utan betydande ytterligare åtgärder. I och med att arbetslöshetsgraden sjunker och flaskhalsarna på arbetsmarknaden ökar uppskattas höjningen av inkomstnivån under de närmaste åren närma sig den genomsnittliga årliga tillväxttakten på cirka tre procent under 2000-talet.

Inkomstposter

Intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster höjs med 234 miljoner euro på basis av den faktiska utvecklingen. Intäkterna av den källskatt som tagits ut på vinstutdelning som betalats till utlandet har utvecklats i positivare riktning än väntat. Utvecklingen av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster är dock förknippad med större osäkerhet än normalt på grund av den datasystemreform som genomfördes vid Skatteförvaltningen och införandet av det Nationella inkomstregistret. Förändringarna har för det innevarande årets del försämrat möjligheterna att utnyttja uppgifter om den faktiska utvecklingen.

Källskatten på ränteinkomster sänks med 43 miljoner euro på basis av den faktiska utvecklingen. De räntor som betalats för depositioner har blivit lägre väntat.

Intäkterna från mervärdesskatten höjs med 167 miljoner euro till följd av den faktiska utvecklingen och den uppdaterade makroprognosen.

Från bilskatten inflyter det 57 miljoner euro mindre än beräknat i och med att bilhandeln under början av året blev mer dämpad än förväntat.

Intäktsföringen från Finlands Bank till staten höjs i enlighet med bankfullmäktiges beslut av den 15 mars 2019 med ett belopp som är 43 miljoner euro större än beräknat.

Statens inkomster från böter beräknas bli 43,2 miljoner euro mindre än vad som tidigare budgeterats. Ändringen grundar sig på uppgifter om utvecklingen i början av året och på att Sipiläs regerings proposition (RP 1/2016 rd), som hänförde sig till höjning av dags- och ordningsboten, förföll.

Balansen inom statsfinanserna och statsskulden

Med beaktande av ökningen av de ordinarie inkomsterna med 298 miljoner euro och ökningen av anslagen med 162 miljoner euro minskar den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2019 statens behov av nettoupplåning med 136 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till ca 1,7 miljarder euro 2019. Statsskulden beräknas vid utgången av 2019 uppgå till ca 107 miljarder euro, vilket är ca 44 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans, mn euro

  2018
Bokslut
2019
Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudgetar)
2019
Regeringens
proposition
2019
Sammanlagt
         
Anslag sammanlagt
(exkl. minskning av statsskulden)
55 242 55 578 162 55 740
— Räntor på statsskulden (huvudtitel 36) 1 150 1 180 - 1 180
         
Inkomstposter sammanlagt
(exkl. nettoupplåning och skuldhantering)
54 884 53 696 298 53 994
— Skatteinkomster 44 373 45 666 298 45 964
— Övriga inkomster 10 512 8 030 - 8 030
Nettoupplåning och skuldhantering
(mom. 15.03.01)
-986 1 882 -136 1 746
— Nettoupplåning -879 1 932 -136 1 796
— Skuldhantering -107 -50 - -50

Ramen för valperioden

Det föreslås att de utgifter som ska hänföras till ramen höjs med 162 miljoner euro. Ramutgifterna för 2019 blir därmed 44 315 miljoner euro.

När den förra regeringens ramutgifter, den nuvarande regeringens tilläggsbudgetreservering samt de strukturella korrigeringarna i ramen beaktas uppgår utgiftsramen för 2019 till 44 462 miljoner euro. Den ofördelade reserven för innevarande år blir därmed 147 miljoner euro.

Prisändringar och strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Ärende 2019
     
31.10.77 Ombudgetering av projektet havsfarleden till Uleåborg 8,0
32.50.40 Ombudgetering av projektet upprustning av Kimola kanal 0,8
Sammanlagt   8,8

De viktigaste ändringarna enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli

Med anledning av den nya regeringens sammansättning ökade antalet ministrar från 17 till 19 ministrar. Samtidigt förbereder man sig på att antalet politiska statssekreterare och specialmedarbetare ökar. Grunderna för arvoden har ändrats. Det föreslås därför att anslaget för arvoden ökas med 2,92 miljoner euro.

Finansministeriets förvaltningsområde

I budgeten för 2019, under finansministeriets huvudtitel, finns moment 28.70.05 (Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen, reservationsanslag 3 år). Under momentet har anslagen för genomförande av den landskaps- och vårdreform som den förra regeringen beredde samlats.

I och med att den landskaps- och vårdreform som den förra regeringen beredde förfallit föreslås det att momentets namn och grunder för användningen av anslaget ändras så att de stämmer överens med riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering.

I fråga om användningen av det anslag som budgeterats för beredningen av landskaps- och vårdreformen men som inte har använts eller som återförs från beredningen i och med att reformen inte blev av drogs det i förhandlingarna om regeringsprogrammet upp riktlinjer enligt vilka anslaget ska kunna användas för samordning av informationssystem, riksomfattande IKT-beredning, åtgärder som främjar produktiviteten och för annan finansiering som gäller utvecklingsarbete inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Det beslutades också att det av finansieringen anvisas 4 miljoner euro för integrationsforskning inom social- och hälsovården.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

I omkostnaderna för Utbildningsstyrelsen föreslås det en ökning på 3,7 miljoner euro för att trygga ämbetsverkets verksamhet.

Som en del av framtidsinvesteringarna av engångsnatur i helheten Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland föreslås det ett tillägg på 20 miljoner euro för att anställa lärare för yrkesutbildning.

För ordnandet av förvaltningen och vården vid Paimion parantola föreslås det ett anslag på 3 miljoner euro.

Bastrafikledshållning och trafikprojekt

Nivån på anslagen för bastrafikledshållningen höjs med 40 miljoner euro för att bromsa ökningen av det eftersatta underhållet.

För projektet för förbättringen av banan Kouvola—Kotka/Fredrikshamn föreslås en fullmakt på 98 miljoner euro och ett anslag på 3 miljoner euro. Syftet med projektet är att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och förmedlingskapacitet och att trygga en säker trafik.

För projektet elektrifiering av banavsnittet Idensalmi—Ylivieska och triangelspåret i Idensalmi föreslås en fullmakt på 55 miljoner euro och ett anslag på 0,5 miljoner euro. Syftet med projektet är att förbättra transporteffektiviteten på banavsnittet och också att effektivisera transporterna mellan Kontiomäki och hamnarna på västkusten.

För projektet för att förbättra bangården i Joensuu föreslås en fullmakt på 74 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. Syftet med projektet är att höja nivån på transportservicen och förbättra trafikens och passagerarnas säkerhet.

För projektet rv 3 Tavastkyro omfartsväg föreslås en fullmakt på 64 miljoner euro och ett anslag på 2,4 miljoner euro. Syftet med projektet är att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken och vid transporter samt att möjliggöra den planerade markanvändningen.

I anslutning till projektet rv 8 Åbo—Björneborg, Virmo och Luvia omfartsväg föreslås fullmakt och anslag för 30 miljoner euro. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten och främja en jämn färdhastighet.

För projektet för planeringen av utvecklande av huvudbanan Helsingfors-Tammerfors föreslås det ett anslag på 11 miljoner euro. Syftet med utredningsplanen för huvudbanan är att förbättra förmedlingskapaciteten på förbindelsesträckan Riihimäki—Tammerfors i syfte att öka tågavgångarna inom fjärrtrafiken, utveckla närtrafiken och trygga verksamhetsförutsättningarna inom godstrafiken.

Dessutom föreslås det för projektet havsfarleden till Uleåborg fullmakt för sammanlagt 27 500 000 euro inklusive de tidigare ingångna avtalen.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

För att slutföra projektet upprustning av Kimola kanal föreslås det ombudgetering med ett anslag på 814 000 euro, som har förblivit oanvänt av det treåriga reservationsanslag som budgeterats för 2016.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde

Motiveringen till omkostnadsmomentet för Institutet för hälsa och välfärd föreslås bli utvidgad så att anslaget får användas även för årsmedlemsavgifter för biobankers andelslag. Förslaget påverkar inte nivån på anslaget under momentet.

Det föreslås en anslagsökning på sammanlagt 15 miljoner euro för omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder. Tilläggsbehovet föranleds av en ökning av antalet ansökningar om grundläggande utkomststöd och av behovet att anställa semestervikarier. Även det beslut enligt regeringsprogrammet som gäller verkställandet och genomförandet av en höjning av de låga pensionerna samt genomförandet av de ändringar i förmåner som det fattats beslut om i regeringsprogrammet medför kostnader av engångsnatur.

I statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare föreslås ett tilläggsanslag på 0,2 miljoner euro. Behovet beror på att inkomsterna av försäkringsavgifterna varit mindre än beräknat och på att antalet försäkrade har minskat.

Miljöministeriets förvaltningsområde

För Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås ett tilläggsanslag på 0,9 miljoner euro för att finansiera vatten- och avloppsnät till Skanslandet.

För att utveckla ARA-beståndet i de områden där befolkningen minskar föreslås det att maximifullmakten för de rivningsbidrag som beviljas ur statens bostadsfond höjs med 2 miljoner euro. Dessutom föreslås en ökning med 3 miljoner euro av maximifullmakten för rivnings- och begränsningsackorden. I investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov föreslås en minskning på 5 miljoner euro.

De av riksdagen godkända anslagen för 2019 och de nu föreslagna ändringarna av anslagen enligt huvudtitel, euro

  Huvudtitel Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudget)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
         
21. Riksdagen 124 939 000 - 124 939 000
22. Republikens president 20 076 000 - 20 076 000
23. Statsrådets kansli 268 343 000 2 920 000 271 263 000
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 135 595 000 - 1 135 595 000
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 978 867 000 - 978 867 000
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 504 718 000 10 000 1 504 728 000
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 3 139 628 000 400 000 3 140 028 000
28. Finansministeriets förvaltningsområde 17 502 549 000 1 340 000 17 503 889 000
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6 432 145 000 26 700 000 6 458 845 000
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 622 716 000 1 017 000 2 623 733 000
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2 880 426 000 111 315 000 2 991 741 000
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 539 849 000 1 814 000 2 541 663 000
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 15 043 452 000 15 200 000 15 058 652 000
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 204 384 000 900 000 205 284 000
36. Räntor på statsskulden 1 180 410 000 - 1 180 410 000
Sammanlagt 55 578 097 000 161 616 000 55 739 713 000

De av riksdagen godkända inkomstposterna för 2019 och de nu föreslagna ändringarna av inkomstposterna enligt avdelning, euro

  Avdelning Godkänd
budget
(budget+tilläggsbudget)
Regeringens
proposition
Sammanlagt
         
11. Skatter och inkomster av skattenatur 45 666 025 000 298 000 000 45 964 025 000
12. Inkomster av blandad natur 5 861 779 000 -43 200 000 5 818 579 000
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 103 367 000 43 000 000 2 146 367 000
15. Lån (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 65 114 000 - 65 114 000
Sammanlagt (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) 53 696 285 000 297 800 000 53 994 085 000
       
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 1 881 812 000 -136 184 000 1 745 628 000
Sammanlagt 55 578 097 000 161 616 000 55 739 713 000