Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
              04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd
              25. Ett nationellt genomcenter, ett nationellt cancercenter och ett nationellt center för läkemedelsutveckling
              (31.) Främjande av hälsa och välfärd
              50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet
              63. Vissa specialprojekt
         10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
         20. Utkomstskydd för arbetslösa
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteraner
         60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
         70. Hälsa och funktionsförmåga främjas
         80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare
         90. Understöd för främjande av hälsa och social välfärd
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

03. Forskning och utvecklingPDF-versio

Förklaring: Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, av omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd, av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter och av genomförandet av spetsprojekten och reformerna inom ramen för det strategiska målet välfärd och hälsa i regeringsprogrammet.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt förvaltningsområde. Målsättningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.

Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i anslutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informationsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskomna särskilda uppgifter i anslutning till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.

Effekter

Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsverksamhet, informationsproduktion och informationsförmedling fördelas på följande strategiska mål under regeringsperioden:

  • — främjandet av hälsan och det tidiga stödet har genom lagstiftningsändringar och bättre verkställighet etablerats och gjorts förvaltningsövergripande i beslutsfattandet, servicen och arbetslivet och skillnaderna i hälsa och välbefinnande har minskat
  • — individer i olika åldrar uppmuntras till att ta ansvar för det egna hälsotillståndet och den egna livsföringen, det offentliga servicelöftet har fastställts inom ramen för samhällets ekonomiska bärkraft och det finns större utrymme för fungerande alternativ som utgår från individens personliga livssituation
  • — barns och familjers välfärd och egna resurser stärks
  • — hemtjänster och närståendevård för äldre prioriteras
  • — social- och hälsovårdsreformen har förbättrat basservicen och informationssystemen
  • — den sociala tryggheten läggs om så att den är inkluderande och uppmuntrar till arbete.

Dessutom prioriteras det hälsofrämjande arbetet, ett förebyggande arbetssätt och ett tidigt stöd liksom tidiga ingripanden.

Verksamhetens resultat

Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och övervikt under kontroll (moment 33.03.04 och moment 33.03.50).

Genom att öka välbefinnandet i arbetslivet och den fysiska och mentala hälsan strävar man efter att öka arbetets attraktivitet. Också säkerställandet av jämställdheten i arbetslivet och samordnandet av arbete och familjeliv är av hög prioritet (moment 33.03.50).

Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya metoder, långtidsarbetslösheten bekämpas och försörjningen tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga (moment 33.03.04 och moment 33.03.50).

Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet. En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den (moment 33.03.04).

De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 52 228 000 euro.

Anslaget får också användas

1) till betalning av utgifter för sådana medlemsavgifter till internationella och inhemska organisationer som har anknytning till verksamheten, finansiella bidrag till samfinansierade projekt, projekt som genomförs utomlands, understöd för kompletterande utbildning och samarbetsprojekt

2) till betalning av utgifter för projekt som EU har godkänt

3) till Stiftelsen för alkoholforskning, för utarbetande av riktlinjer för god medicinsk praxis, för tekniskt underhåll av cancer- och synskaderegistret vid Suomen Syöpäyhdistys - Cancerföreningen i Finland ry och Synskadades Centralförbund rf och till betalning av statsunderstöd och andra utgifter för utvecklingsprojekt vid stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö och utvecklingsprojekt som gäller social- och hälsovårdens informationsförvaltning

4) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten

5) för hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför

6) för projekt i anslutning till förebyggande och övervakning av smittsamma sjukdomar som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför

7) för utgifter för styrning och utvärdering av den funktion för insamling av basinformation om det nya servicesystem som inrättas inom social- och hälsovården (för att utföra den uppgift som anges i lagen om ordnande av social- och hälsovård).

Förklaring: Institutet för hälsa och välfärd har till uppgift att främja befolkningens välfärd och hälsa, förebygga sjukdomar och sociala problem och utveckla social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och välfärd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område samtidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom uppgiftsområdet och för utnyttjandet av det.

Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Av anslaget har 350 000 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Institutets verksamhet grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd samt social- och hälsovårdsministeriets strategi Ett socialt hållbart Finland 2020. Bland målen ingår enligt de centrala riktlinjerna för institutet förnyelse, ett effektivt utnyttjande av kunskapsmaterialet, framsyn, prioritering och satsningar på arbetsgemenskapen.

Inom institutets verksamhet understryks dess roll som sakkunniginrättning genom att utnyttjandet av information främjas på alla nivåer inom beslutsfattandet. Detta stöder institutets verksamhet när det gäller att utveckla datalager och information och att underlätta utnyttjandet av dem.

Verksamhetens resultat

När resurserna minskar anpassar Institutet för hälsa och välfärd sin verksamhet så att riskerna i anslutning till genomförandet av regeringsprogrammet och uppfyllandet av de sakkunnig- och myndighetsuppgifter institutet har minimeras. Nedskärningarna fördelas i enlighet med strategin. Kärnfunktionerna fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivitet ökar och överskottet av den avgiftsbelagda verksamheten används till produktutveckling och investeringar. Institutets informations- och statistikproduktion samt nättjänster och portaler utgör tillsammans en fungerande helhet och tjänar kundernas behov av information. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska riktlinjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna vid Institutet för hälsa och välfärd främjar integreringen av jämställdhetsperspektivet mellan könen. Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och välfärd är ändamålsenlig.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Institutet för hälsa och välfärd utvecklar och förnyar kunskapskapitalet. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med institutets strategi. Ledarskapet är professionellt och sporrande. Det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre. Personalplaneringen är också långsiktig.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt upphovsrättsintäkter, erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.

Andel av anslaget som enligt uppskattning används för understöden (euro)

  
Stiftelsen för alkoholforskning350 000
Riktlinjer för god medicinsk praxis756 000
Cancerföreningen i Finland926 000
Synskadades Centralförbund140 000
Stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö400 000
Sammanlagt2 572 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter82 99584 67983 445
Bruttoinkomster33 07032 20031 217
Nettoutgifter49 92552 47952 228
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år8 107  
— överförts till följande år7 804  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten   
— försäljningsintäkter9 0239 0009 000
— övriga intäkter---
Intäkter sammanlagt9 0239 0009 000
— varav intäkter som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet-2020
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader5 2285 3005 300
— andel av samkostnader2 1172 2002 200
Kostnader sammanlagt7 3457 5007 500
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)1 6781 5001 500
Kostnadsmotsvarighet, %123120120

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Intäkter av den samfinansierade verksamheten   
— finansiering från andra statliga ämbetsverk13 14513 00013 000
— finansiering från EU3 6723 5003 500
— annan finansiering utanför statsförvaltningen772700700
— övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten6 3106 0006 000
Intäkter sammanlagt23 89923 20023 200
    
Totala kostnader för projekten42 22140 70040 700
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader)-18 322-17 500-17 500
Självfinansieringsandel, %434343

Totala kostnader för verksamheten (1 000 euro) och årsverken enligt avdelning

 2017
utfall
årsv.2018
uppskattning
årsv.2019
mål
årsv.
       
Välfärd14 13215513 61115513 412155
Folkhälsolösningar20 37721818 95821518 682215
System8 273857 680877 56787
Statens social- och hälsovårdstjänster13 57414116 72218416 480184
Hälsosäkerhet15 02016714 77816714 562167
Informationstjänster11 61911812 93012412 742124
Sammanlagt82 99588484 67993283 445932

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Beredning och inledande av ett pilotprojekt för kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, återföring-1 500
Evalueringsverksamheten (9 årsv.)700
Utbildning om upphandlingslagen i anslutning till konkurrensutsättning av service vid funktionsnedsättning300
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015)-647
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-37
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-30
Indexhöjning av hyresutgifterna32
Lönejusteringar1 406
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-410
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-242
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-129
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-13
Temporär sänkning av StPL-avgiften401
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen88
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-60
Nivåförändring-110
Sammanlagt-251

2019 budget52 228 000
2018 I tilläggsb.773 000
2018 budget52 479 000
2017 bokslut49 622 000

25. Ett nationellt genomcenter, ett nationellt cancercenter och ett nationellt center för läkemedelsutveckling (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 200 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella genomcentret

2) till betalning av utgifterna för förenhetligandet av funktionerna vid offentliga biobanker och för det förberedande arbetet och inrättandet av en gemensam aktör

3) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella cancercentret

4) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av ett nationellt neurovetenskapligt center samt för pilotprojekt inom klinisk forskning och vård

5) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling

6) till betalning av statsunderstöd till kommuner, samkommuner, högskolor, allmännyttiga samfund och andelslag som bildas av biobanker för förberedelser och genomförande av projekt

7) till avlönande av personal motsvarande högst tio årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring: I beslutet om det spetsprojekt (spetsprojekt 1: Konkurrenskraften stärks genom förbättrade förutsättningar för näringsliv och företagande) som ska stödja det strategiska målet för sysselsättningen och konkurrenskraften åren 2016—2018 i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering ingick följande åtgärd: Finland blir ett föregångsland för utnyttjande av genominformation. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för beredningen och genomförandet av åtgärden i samarbete med arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och andra aktörer (sjukvårdsdistrikt, högskolor, sakkunniginrättningar).

Målen för åtgärden är följande:

  • — i Finland inrättas ett genomcenter i syfte att göra vårt land till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation
  • — funktionerna vid offentliga biobanker effektiviseras genom att verksamhetssätten förenhetligas, och ett effektivt samarbete med genomcentret säkerställs
  • — ett nationellt cancercenter och ett nationellt center för läkemedelsutveckling inrättas.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag som gäller inrättande av ett genomcenter och centrets verksamhet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Beräknade kostnader för förenhetligande av de offentliga biobankernas funktioner och tillsättande av en gemensam aktör-1 400
Inrättande av ett nationellt center för läkemedelsutveckling1 500
Kostnader för inrättande av ett genomcenter-2 300
Sammanlagt-2 200

Momentets rubrik har ändrats.


2019 budget5 200 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget7 400 000
2017 bokslut5 800 000

(31.) Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år)

Förklaring: Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Spetsprojektfinansieringen upphör (regeringsprogr. 2015)-50 500
Sammanlagt-50 500

2018 I tilläggsb.1 000 000
2018 budget50 500 000
2017 bokslut49 690 000

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 23 222 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbetshälsoinstitutets verksamhet

2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.

Av anslaget får högst 350 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Förklaring: För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet 80 % av kostnaderna i statsbidrag, dock så att den andel som motsvarar mervärdesskatten beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.

Av statsbidraget beräknas 14 000 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 8 872 000 euro till övriga utgifter och 350 000 euro till utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv. Institutet bidrar till att förbättra arbetslivets kvalitet och arbetsproduktiviteten samt till att öka deltagandet i arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt ställt upp följande resultatmål för Arbetshälsoinstitutet för 2019. Resultatmålen för varje ansvarsområde fastställs i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.

Verksamhetens resultat

I enlighet med regeringens spetsprojekt genomför Arbetshälsoinstitutet följande åtgärder:

Regeringsprogrammets strategiska insatsområde: Välfärd och hälsa

Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra

  • — Arbetshälsoinstitutet främjar företagshälsovårdens, de samordnande aktörernas och arbetsgivarnas kompetens när det gäller att stödja partiellt arbetsföra att sysselsättas och fortsätta i arbetslivet
  • — Arbetshälsoinstitutet deltar i utvecklingen och bedömningen både av ett servicesystem som stöder partiellt arbetsföras sysselsättning och delaktighet och av hälsovård och andra stödåtgärder för dessa samt utvecklar och genomför lösningar för stödjande av arbetsförmågan hos arbetslösa tillsammans med spetsprojektet Vägar in i arbetslivet och försök inom ramen för det. Avsikten är att verksamhetsmodellerna ska tas i bruk i de blivande landskapen.

Regeringsprogrammets reformprojekt: social- och hälsovårdsreformen

  • — Arbetshälsoinstitutet deltar i fastställandet av företagshälsovårdens roll och uppgifter i social- och hälsovårdsreformen och stöder organiseringen av företagshälsovården i reformen av social- och hälsovårdens servicesystem liksom en förbättring av företagshälsovårdens täckningsgrad på social- och hälsovårdsområdena
  • — Arbetshälsoinstitutet stöder de regionala aktörerna i skapandet av samarbetsförfaranden inom social- och hälsovårdsområdena mellan företagshälsovård, hälso- och sjukvård och rehabilitering för att skapa så smidiga vård- och rehabiliteringskedjor och processer som möjligt
  • — Arbetshälsoinstitutet ger akt på social- och hälsovårdspersonalens välbefinnande under social- och hälsovårdsreformens gång.

I överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets strategi genomför Arbetshälsoinstitutet åtgärder med följande innehåll:

Vi skapar en arbets- och livsmiljö som främjar säkerhet och välfärd
  • — Arbetshälsoinstitutet vidtar åtgärder med hjälp av vilka den övergripande Nollprincipen förs ut till arbetsplatserna. Nollprincipen är en modell enligt vilken alla oönskade händelser som inträffar på en arbetsplats kan förhindras bara alla på arbetsplatsen, från ledningen till arbetstagarna, förbinder sig till målen
  • — Arbetshälsoinstitutet genomför åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028
  • — Arbetshälsoinstitutet stöder och utvecklar förfaringssätt som främjar arbetets resurser på arbetsplatserna.
Vi stöder välfärd i arbetets brytningsskede
  • — Arbetshälsoinstitutet producerar (föregripande) information om vilka effekter det förändrade arbetet har på arbetstagare och arbetsplatser liksom också åtgärdsförslag för beslutsfattandet
  • — Arbetshälsoinstitutet sammanställer ur olika datalager en databas över arbetsliv, arbetshälsa, arbetsmiljöer, företagshälsovård och arbetarskydd, utvärderar och analyserar trender i anslutning till dessa och stödjer finländska arbetsplatser att bemöta utmaningar som beror på nya typer av arbetssätt.
Arbetshälsoinstitutet stöder statsrådets principbeslut Arbetshälsa 2025 på följande sätt:
  • — Arbetshälsoinstitutet deltar i verkställandet av principbeslutet Arbetshälsa 2025 och i utvecklingen av indikatorer
  • — Arbetshälsoinstitutet utvecklar företagshälsovården i enlighet med nämnda principbeslut med beaktande av integrationen av social- och hälsovården och olika kundgruppers behov.
Hantering av mänskliga resurser

Arbetshälsoinstitutet anpassar sina personalresurser enligt möjligheterna att finansiera verksamheten.

Produktion och kvalitetsledning

Arbetshälsoinstitutets kvantitativa prestationer

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
Vetenskapliga publikationer2161)200250
Populariserade publikationer1011)350200
Besökare på webbsidorna antal/mån.248 000250 000267 000
Arbetshygieniska utredningar 350 350 350
Laboratorieanalyser64 14160 00063 000
Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga2 2071 8002 000
Personer som utbildas, dagar27 22730 00032 000

1) Ändrat kalkyleringssätt i och med övergången till det riksomfattande systemet VIRTA

För arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 52 000 000 euro, beviljas 23 222 000 euro i statsbidrag. Omfattningen av verksamheten enligt resultatområde beräknas vara följande under 2019:

Verksamhetens omfattning enligt resultatområde år 2017—2019 (1 000 euro)

  Utgifter Egen finansiering Statsbidrag
 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
          
Forskning och utveckling17 88819 70019 7008 9829 9009 9008 9069 8009 800
Sakkunnigarbete3 5353 9003 900153--3 3823 9003 900
Intern verksamhet9 6908 7008 7001 2531781788 4378 5228 522
Utbildning och service19 59019 70019 70018 66518 70018 7009251 0001 000
Sammanlagt50 70352 00052 00029 05328 77828 77821 65023 22223 222
          
Finansieringsandel, %   575555434545

2019 budget23 222 000
2018 budget23 222 000
2017 bokslut23 222 000

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 502 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter

2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt

3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd

4) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och verksamhetsplanering och beslutsfattandet

5) till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde

6) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner

7) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över projekt

8) för översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin

9) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring: Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av kompatibla datasystem, framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltningstjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär tre femtedelar och konsumtionsutgifterna ungefär två femtedelar. Variationen i fråga om andelarna föranleds av innehållet i och sättet att genomföra pågående projekt samt de mål som ställts upp för dem.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring: Palliativ vård och vård i livets slutskede-1 000
Nivåförändring: Program för självmordsprevention-300
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-800
Spetsprojektfinansieringen upphör (regeringsprogr. 2015)-1 000
Sammanlagt-3 100

2019 budget3 502 000
2018 budget6 602 000
2017 bokslut7 572 000