Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         20. Närings- och innovationspolitik
         30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
              01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader
              51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice
         40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
         50. Regionutveckling och strukturfondspolitik
         60. Energipolitik
         70. Integration
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitikPDF-versio

Förklaring: Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för att genomföra tillväxtpolitiken kompetensutveckling hos arbetskraften, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken som är ett centralt element i tillväxtpolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, främja en snabb sysselsättning och påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutvecklingen, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamheten enligt företagens behov. Arbetskraftsutbildningen görs mer företagsorienterad. Genom tjänster, pilotförsök och utbildning underlättas tillgången på kompetent arbetskraft regionalt och branschvis i syfte att snabbt kunna lösa matchningsutmaningarna och samtidigt stärks den framtida marknaden för tillväxttjänster. Kompetensen hos arbetssökande uppdateras för att underlätta företagens tillgång på kompetent arbetskraft. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av ett företags livscykel.

Inom reformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Detta genomför målen för tillväxtpolitiken genom att stödja tillgången på arbetskraft i företagen. Arbets- och näringsbyråns uppgift är att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas och arbets- och näringstjänsternas resurser ökas. Genom pilotprojekt för tillväxttjänster tas redan före landskapsreformen i bruk nya verksamhetsmodeller för arbetskrafts- och företagsservice, där man via ökade befogenheter och större övergripande ansvar för privata serviceproducenter eftersträvar nya serviceinnovationer och större genomslag. De elektroniska arbets- och näringstjänsterna reformeras och verksamheten digitaliseras i hög grad. För alla aktörer på arbetsmarknaden tas ett öppet digitalt arbetsmarknadstorg i bruk och inom arbetsförmedlingen utnyttjas automatisering. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare. I det sysselsättningsprogram för tillväxtföretag som genomförs till slutet av 2019 samlas de viktigaste tjänster och verksamhetsmodeller som förenar tillväxtföretag och arbetslösa experter samt riktas åtgärder till att stödja beredningen av tillväxttjänsten och testa offentliga tillväxttjänster.

Med sysselsättningsanslag finansieras sådana tjänster som ordnas av arbets- och näringsbyråerna som en arbetslös person kan delta i och därigenom uppfylla kravet på aktivitet i den så kallade aktiveringsmodellen. Som ett led i åtgärderna till stöd för aktiveringsmodellen ökas resurserna för kundhandledning. För tjänsteproducenterna möjliggörs intervjuer av de arbetssökande, bedömning av arbetssökandes servicebehov samt utarbetande av en sysselsättningsplan tillsammans med de arbetssökande.

Regeringen bereder en överföring av ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster till landskapen i början av 2020. Arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster slås samman till en offentlig tillväxttjänst för att göra dem mer kundorienterade och utöka genomslagskraften. Inom tillväxttjänsten samordnas målen och åtgärderna för en kompetent arbetskraft och utveckling av företagsamheten och företagen till en kundorienterad servicehelhet. Vid ordnandet av tillväxttjänsten utnyttjas modellen anordnare-producent och, om landskapen så vill, en eventuell alliansmodell.

Den modell för finansiering av lönesubventionerat arbete och startpeng som varit i bruk 2017—2018 fortsätter år 2019. Lönesubventionerat arbete finansieras med de anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner så att ett belopp motsvarande grunddagpenningen finansieras med anslagen och den överskjutande delen finansieras med sysselsättningsanslag. Den startpeng som betalas till arbetslösa som ämnar bli företagare finansieras helt och hållet med anslagen för arbetslöshetsförmåner.

Etableringen av verksamheten vid de Navigatorn-serviceställen för unga som inrättats som en del av regeringens spetsprojekt "Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti” fortsätter. Vid ingången av 2018 omfattade nätverket av Navigatorn-serviceställen 50 serviceställen. Genom projektet för psykosocialt stöd stärks Navigatorn-serviceställenas förmåga att erbjuda lätt stöd som rör psykiskt välmående. Projektet stärker social- och hälsotjänsternas roll i Navigatorn-nätverket. Samtidigt stöds integrationen av tillväxttjänsterna och social- och hälsotjänsterna. För utökande av den resultatbaserade upphandlingen som är riktad till unga är målet inom projektet att styra 10 000 unga under 30 år till tjänsterna.

Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. Det anskaffas orienteringsperioder på det egna språket som sätts in i början av integrationsutbildningen. Detta har konstaterats påskynda integrationen. Inom integrationsutbildningen utökas antalet yrkesinriktade undervisningshelheter vid sidan av språk- och samhällsstudier betydligt. Dessutom utvecklas styrningen av invandrare till ändamålsenliga utbildningar och tjänster och till arbetslivet. Utbildningens koppling till arbetslivet och företagande som ett verktyg inom tillväxtpolitiken stärks.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet; beräkningsgrund: tillgängliga anslag under året )

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
    
Lönesubventionerat arbete 1)   
— Statsförvaltningen477500500
— Kommunerna och samkommunerna6 5847 1007 500
— Privata sektorn11 65912 60014 200
Startpeng1)4 3713 9503 950
Upphandling av arbetskraftsutbildning18 53713 25013 000
— Yrkesutbildning2)10 2827 1806 300
— Integrationsutbildning8 2556 0706 700
Arbetsträning2 3502 8003 000
Sammanlagt43 97840 20042 150
Arbetsprövning10 78711 50011 000
Sammanlagt54 76551 70053 150

1) Volymerna av lönesubventionerat arbete och startpeng inbegriper också finansiering enbart med anslag för arbetslöshetsförmåner (33.20.50, (33.20.51) och 33.20.52).

2) År 2018 överfördes den examensinriktade yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen till undervisnings- och kulturministeriet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxtpolitik preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2019 för resultatområdet sysselsättning och företagsamhet:

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras   
— Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem (%)37< 23< 33
Den strukturella arbetslösheten minskar   
— Antalet svårsysselsatta (personer)191 889< 186 550< 155 000
Arbetslöshetsperioderna blir kortare   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. (%)44< 35< 32
Ungas delaktighet ökar   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år (%)32< 24< 20
Invandrares delaktighet ökar   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland invandrare (medborgarskap) (%)43,9< 43< 36
Företagandet ökar   
— Antalet nya företag (st.)6 82610 0008 500

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 171 793 000 euro.

Förklaring: Arbets- och näringsministeriet beslutar hur stor andel av det anslag som är avsett för arbets- och näringsbyråernas omkostnader som ska användas för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2019:

Verksamhetens resultat

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
Arbetsgivarkunders tillfredsställelse totalt (1—5)4,0> 4,0> 4,0
Arbetssökande kunders tillfredsställelse totalt (1—5)3,7> 4,0> 4,0
Utvecklingen av årsverken2 9032 7132 888
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5)3,4> 3,4> 3,4

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget

2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter157 992163 476172 193
Bruttoinkomster518400400
Nettoutgifter157 474163 076171 793
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år17 415  
— överförts till följande år33 072  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Anskaffning av arbetskrafts- och tillväxttjänstutbildning (överföring till moment 32.01.02)-1 700
Bortfall av tillägg av engångsnatur (inrättande av arbets- och näringsbyråernas gemensamma riksomfattande enhet för positiv strukturomvandling)-100
Effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet (sysselsättningspaketet)-10 000
Euroguidance-tjänster (överföring till moment 29.01.02)-80
Främjande av invandrares integration, återföring av en överföring av engångsnatur (överföring till moment 32.70.03)-400
Periodiska intervjuer10 000
Tilläggsresurser för genomförande av aktiveringsmodellen10 300
Ungdomsarbetslöshet: Servicepaketet med psykosocialt stöd, återföring av en överföring av engångsnatur-3 000
Utbildningsstyrelsens elektroniska system för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter (tid. Registret för verifierat kunnande) (överföring till moment 29.01.02)-50
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-124
Indexhöjning av hyresutgifterna107
Lönejusteringar4 483
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-850
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-713
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-378
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-38
Temporär sänkning av StPL-avgiften1 117
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen143
Sammanlagt8 717

2019 budget171 793 000
2018 I tilläggsb.1 258 000
2018 budget163 076 000
2017 bokslut173 131 000

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 244 061 000 euro.

Anslaget får användas i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

1) för anskaffning av sakkunnigbedömningar, arbetsprövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd eller anskaffning av motsvarande tjänster samt till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar

2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts

3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom. i lagen så att i genomsnitt högst 4 000 personer är sysselsatta inom ett år. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro per månad, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts

4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i 3 punkten. Det belopp i form av lönesubvention utan semesterpeng som betalas för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro per månad, utöver vilket högst den procentandel av semesterpengen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts

5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa

6) till kostnader för försäkringsskydd

7) till den helhet som man anskaffar av serviceproducenter och som innehåller åtgärder som anknyter till serviceprocessen för arbetssökande, arbetsförmedling eller anvisande av arbetsprövning eller åtgärder jämförbara med dessa samt sådan service som nämns i 1 punkten.

Anslaget får också användas

1) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

2) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

3) för genomförande av det nya sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag enligt regeringsprogrammet

4) för betalning av beslut enligt lagen om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning (505/2017)

5) till betalning av utgifter för serviceutveckling och serviceförsök och utgifter för information om arbetskraftsutbildning samt till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke

6) till betalning av en sysselsättningspremie till företag som med hjälp av lönesubvention anställer en arbetslös som tillsvidareanställd eller om en visstidsanställning under lönesubventionsperioden ändras till en tillsvidareanställning

7) till ett belopp av högst 5 000 000 euro för utgifter som föranleds av en privat anordnares eller någon annan partners anskaffning av sådana tjänster som har samband med kartläggning och stödjande av hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan hos arbetslösa personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden och som främjar arbetslösas möjligheter till sysselsättning.

Anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2019 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2019 till ett belopp av högst 65 000 000 euro.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Sakkunnigbedömningar3 320 000
Arbetsprövning och arbetsträning21 710 000
  
Upphandling av arbetskraftsutbildning 
— Yrkesutbildning74 388 000
— Integrationsutbildning61 428 000
Utbildning som anskaffas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten1 700 000
Sammanlagt137 516 000
  
Startpeng8 700 000
  
Lönesubventionerat arbete 
— Statsförvaltningen12 355 000
— Kommunerna och samkommunerna9 800 000
— Privata sektorn31 500 000
Sammanlagt53 655 000
  
Sysselsättningspolitiskt understöd7 000 000
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet8 000 000
Ersättningar1 910 000
Försäkringsskydd950 000
Utgifter för serviceutveckling och serviceförsök1 300 000
Alla sammanlagt244 061 000

Maximibeloppet för den lönesubvention på 100 % som riktas till föreningar, stiftelser och registrerade religionssamfund höjs till 4 000 årsverken. Lönesubventionerat arbete och startpeng för arbetslösa finansieras med anslagen för arbetslöshetsförmåner under moment 33.20.50 och 33.20.52 under huvudtiteln för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i fråga om det belopp som motsvarar grunddagpenningen och den överstigande delen finansieras med medel under moment 32.30.51 åren 2017—2018. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om fortsatt användning av de anslag som staten anvisar för arbetslöshetsförmåner för finansiering av lönesubventionen och startpengen, i syfte att fortsätta finansieringsarrangemanget under 2019—2020.

Samhälleliga effektmål

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
    
— Arbets- och näringstjänstens totala effektivitet (index 100 = effektiv)858789
— andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning1) (%)38,1< 35< 32
— andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete (%)50,9< 45< 45
— andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning (%)28,4< 28< 27

1) Inbegriper endast den yrkesinriktade arbetskraftsutbildning som finansieras med medel under moment 32.30.51 (2018 är målet inte direkt jämförbart med utfallet och uppskattningen för föregående år).

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

 2019202020212022Sammanlagt
fr.o.m.
2019
      
Arbetskraftsutbildning     
Förbindelser som ingåtts före år 201962 70010 500500-73 700
Förbindelser 2019-55 0009 50050065 000
Utgifter sammanlagt62 70065 50010 000500138 700

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Akuta anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin (regeringsprogr. 2015)-20 000
Anslagsminskning som hänför sig till stora poster som överförs-50 000
Integrationsutbildning1 611
Ungdomsarbetslöshet, återföring av en överföring av engångsnatur16 400
Upphandling av arbetskraftsutbildning (överföring till moment 29.20.30)-31 000
Sammanlagt-82 989

2019 budget244 061 000
2018 I tilläggsb.29 000 000
2018 budget327 050 000
2017 bokslut433 753 000