Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
         01. Miljöförvaltningens omkostnader
         10. Miljö- och naturvård
         20. Samhällen, byggande och boende
              01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
              30. Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster
              52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter
              55. Understöd för reparationsverksamhet
              60. Överföring till statens bostadsfond
              64. Understöd för vård av byggnadsarvet
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

20. Samhällen, byggande och boendePDF-versio

Förklaring:

En god miljö och biologisk mångfald

En totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen bereds i syfte att svara på förändringarna i omvärlden, såsom klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya sätt att röra sig samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. Genom reformen förenklas systemet för planering av områdesanvändningen, utvecklas systemet för styrning av byggande samt förtydligas berednings-, besluts- och verkställighetsuppgifterna enligt markanvändnings- och bygglagen.

För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag. I landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen och på det interaktiva planläggningssamarbete mellan förbunden på landskapsnivå och de olika myndigheterna som stöder åtgärderna.

Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människornas välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras, och de kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. Livskraften i områden som håller på att stagnera stöds bl.a. genom att man främjar användningen av sådana lokaler och kulturmiljöer som underutnyttjas.

Genomförandet av tekniskt-ekonomiskt effektiva lösningar som ingår i handlingsplaner för bullerbekämpning enligt direktivet om omgivningsbuller främjas i syfte att minska skadliga effekter av buller. Genom planering i havsområden bidrar man till en ökad ekonomisk tillväxt i havsområden och till en hållbar användning av och förbättrat skydd av den marina miljön. Miljöministeriet svarar för utvecklandet och samordningen av havsområdesplaneringen tillsammans med grannländerna samt landskapsförbunden för utarbetandet havsplanerna.

Man genomför de åtgärder för att avlägsna fukt- och mögelproblem i byggnader som förutsätts i riksdagens skrivelse RSk 5/2013 rd ”Fukt- och mögelproblem i byggnader”. I åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028 dras det upp riktlinjer för den process som ska förändra förfaringssätten under de följande tio åren och lösa många olika typer av problem med inomhusluften. Syftet är att göra offentliga byggnader sundare och att effektivisera vården, behandlingen och rehabiliteringen av alla som lider av dåligt inomhusklimat. För den tioåriga programperioden har det planerats åtskilliga åtgärder för att i normal fastighetsskötsel etablera ett tillvägagångssätt där man regelbundet ser över byggnadernas tillstånd, hur väl de lämpar sig för sitt syfte samt användarnas erfarenheter. Situationen bedöms i ett multiprofessionellt samarbete.

Utvecklingen av styrningen av byggandet fortsätter genom en revidering av anvisningarna i byggbestämmelsesamlingen. Förordningarna om typgodkännande upphävdes, med undantag av en förordning, i slutet av 2017. Av denna anledning fortsätter beredningen av förordningarna om typgodkännande och de väsentliga kraven i anslutning till dem.

Lösandet av problemen med EU:s byggproduktförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt, så att den inre marknaden för byggprodukter fungerar bättre. Att byggproduktförordningen inte kan tillämpas till alla delar försvårar för närvarande verksamheten vid företag i byggbranschen och hos myndigheterna. Finland är sett till folkmängden den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor inverkan på den finländska byggproduktindustrin.

Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Anläggningen av grönområden granskas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att människor i alla åldrar har tillgång till natur.

Ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle

En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas i stadsregionerna, och man skapar förutsättningar för kompletterande byggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletterande byggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.

Övergången till nära-nollenergibyggnad vid nybyggen främjas. Det nationella genomförande som följer av reformen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och energieffektivitetsdirektivet (EED) bereds. Minimikrav för energieffektivare ny- och ombyggnad främjas. I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och även tar hänsyn till de särskilda krav som kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndet ställer. Man deltar i lagberedning som gäller ekodesign och energimärkning i fråga om EU:s byggproduktgrupper. Införandet av lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter tillgodoses.

Träbyggande främjas genom programmet för träbyggande och baserar sig på genomförandet av energi- och klimatstrategin. År 2019 genomförs planenligt bl.a. utveckling i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande i städer som förtätas och i stora träkonstruktioner samt främjas skapandet av regionala kompetenskluster och fortsätter kommunikations- och utbildningsarbetet när det gäller förändrade byggbestämmelser. En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att man effektiviserar användningen av förvaltningsinstrumenten och utnyttjar webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning.

Inom förvaltningsområdet bereder man åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggande och ombyggnad. Färdplanen för hur miljökonsekvenserna av byggnadsmaterial och byggprodukter ska beaktas i styrningen av byggandet genomförs och fortsatta åtgärder inleds. Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och stärka ett kretsloppsbetonat byggande fortsätter. Handboken för grön offentlig upphandling vidareutvecklas. Anvisningarna främjar koldioxidsnålhet, materialeffektivitet och högklassigt byggande vid offentligt byggande och offentlig renovering.

Den cirkulära ekonomin främjas inom byggbranschen genom kriterier för offentliga upphandlingar, pilotprojekt och förbättrad statistikföring. Användningen av webbaserad anmälan om byggavfall, materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall samt utnyttjandet av industriella symbioser effektiviseras. Förfarandena i enlighet med bestämmelserna om den inre marknaden för återvinningen av byggprodukter utvecklas och förutsättningarna för de nationella End of waste-kriterierna utreds. En informationstjänst för uppföljning av materialflödena inom den byggda miljön utvecklas.

Hållbar stadsutveckling

Den långvariga allmänna ekonomiska osäkerheten och svaga ekonomiska utvecklingen har brutits och den ekonomiska situationen har förbättrats avsevärt. När det gäller byggandet har läget och utsikterna varit klart bättre än för ekonomin. Situationen har varit särskilt bra när det gäller bostadshus.

År 2017 påbörjades sammanlagt närmare 46 000 nya bostadsbyggen, och 2018 bedöms bostadsbyggandet hållas kvar på en hög nivå, ca 42 000—44 000 bostäder. Bostadsbyggandet har till stor del gällt höghus och koncentrerats särskilt till de stora centrumen. Byggandet av egnahemshus, som har minskat kraftigt på senare år, har fortfarande hållit sig kvar på en tämligen måttlig nivå. Den statsunderstödda bostadsproduktionen har behållit en god nivå. År 2017 inleddes bygget av sammanlagt ca 8 600 understödda bostäder, av vilka ca 7 700 var räntestödsbostäder. Den fortsatt låga räntenivån och den ökade ekonomiska tillväxten och förbättrade sysselsättningen ökar för sin del efterfrågan på ägarbostäder.

De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att öka bostadsbyggandet, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka valfriheten samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehovet.

En flexibel bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i växande stadsregioner och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett bostadsutbud som i tillräcklig omfattning reagerar flexibelt på efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning utvecklas lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det stödda bostadsbeståndet.

Genom att utveckla samhällsstrukturen i stadsregionerna minskar man behovet av bilism, främjas användningen av hållbara färdsätt, löper vardagen smidigare och effektiviseras utbudet av och tillgången på tjänster. Man utvecklar områdena på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas per region över kommungränserna.

Boendelösningar till rimligt pris behövs i synnerhet i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden alldeles tydligt är den mest utmanande i hela landet. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen ökar också i fortsättningen.

En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Det är nödvändigt att utöka den planlagda tomtreserven med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar att ordna kollektivtrafik och tjänster på ett effektivt sätt.

Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg) förtätas både samarbetet mellan kommunerna och samarbetet mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra den funktionella helheten i regionerna och uppnå målen. År 2019 bereds MBT-avtalen för perioden 2020—2023 med betoning på förutom en tillräcklig bostadsproduktion och en hållbar samhällsstruktur även på åtgärder för att dämpa klimatförändringen.

Genom samordning av metropolpolitiken utvecklas metropolregionen som en helhet så att man betonar samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder. Utvecklandet av metropolpolitiken fortsätter med beaktande av de program som gäller städer och som färdigställs hösten 2018 samt riktlinjerna för landskapsreformen.

Genomförandet av det nationella programmet för hållbar stadsutveckling samordnas. Genom programmet stöds på partnerskapsbasis särskilt städernas egen verksamhet och nya former av verksamhet i riktning mot en hållbar stadsutveckling som på bred bas samordnar olika aspekter.

Förutsättningarna för den äldre befolkningen att bo hemma främjas. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. på grund av det ökade antalet äldre personer som lider av en minnessjukdom och på grund av målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov riktas i första hand till att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslöshet fortsätter. I centrum står satsningar på decentraliserade bostadslösningar och förebyggande av bostadslöshet. Åtgärdsprogrammet för att förebygga bostadslöshet (AUNE 2016—2019) syftar till att knyta arbetet mot bostadslöshet tätare till arbetet för att bekämpa utslagning och till politiken för att stärka vardagskompetensen. Boenderådgivningen utvidgas och befästs. Bostadssituationen för personer med utvecklingsstörning förbättras med målet att minska antalet institutionsplatser för personer med utvecklingsstörning genom att erbjuda mångsidiga boendelösningar som motsvarar behovet. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalhälsovården förbättras.

Utgångspunkten för statens produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder samt projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen riktas huvudsakligen till de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till rimligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.

Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp

 201620172018
uppskattning
2019
uppskattning
     
ARA-produktion (delbeslut)    
Tillväxtcentrum6 0007 8008 0008 000
Det övriga landet1 0008001 0001 000
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov2 6002 6003 0003 200
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), %67696565
Förändringen i bostadspriser, %1,31,922
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, %2,61,733
Förändringen i Aravahyror, %1,51,333

Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna

Mål
på lång
sikt/år
2016
utfall
2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
      
Nya planer (bostäder)13 00014 30015 00017 00016 000
Total bostadsproduktion (som påbörjas)15 00016 30017 40019 70016 500
Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas)4 1503 5004 5005 8004 600

Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2017 och uppskattning för 2018—2019

 2017
utfall
bostäder
2018
uppskattning
bostäder
2019
uppskattning och fullmakter
bostäder
    
Påbörjade nya bostäder, sammanlagt45 40043 00040 000
— räntestöd för bostadslån8 5609 0009 000
— mellanmodell med fyllnadsborgen8402 0002 000
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder26 10032 00029 000
Räntestödslån för reparationsverksamhet3 6004 5004 500
Borgenslån för ombyggnad-8 0008 000
Anskaffning av bostäder   
— bostadssparpremiesystemet8 0005 5005 500
— räntestödslån, sociala hyresbostäder-500500
Statsborgen för hushållens bostadslån1)17 00015 00015 000

1) Riktas huvudsakligen till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.

Riskhanteringen i statens bostadsfond

Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak riktas till stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Aravalånestocken har minskat och antalet extra amorteringar på aravalån har varit rätt stort. Detta har huvudsakligen berott på att bolag som har en god ekonomi har konverterat sina aravalån till banklån.

Andelen försenade betalningar som gäller gamla aravalån av hela lånestocken har enligt de senaste uppgifterna hållits så gott som oförändrad på ungefär 1,15 %. I de objekt och bolag som är i trångmål är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller ca 75 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och de beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.

Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att befria enskilda objekt från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid ombyggnad av bostadshus riktas eventuellt stöd till objekt som även i fortsättningen ska användas länge.

Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är i förhållande till lånestocken mycket litet. Beloppet av borgensersättningar, som sedan 2009 varierat mellan ca 200 000 euro och 900 000 euro per år, var ca 320 000 euro år 2017.

 201620172018
uppskattning
2019
uppskattning
     
Aravalånebeståndet (mn euro, läget 31.12)5 2004 6004 2003 900
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12)10 90011 60013 00014 000
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12)2 0502 1102 1002 100
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), %0,91,01,01,0
Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder)3 7004 6005 0005 000

Stöd för boendet, utvecklingen 2017—2019 (mn euro)

 2017
utfall
2018
budget
2019
budgetprop.
    
Understöd som betalas ur statsbudgeten   
— Reparations- och energiunderstöd för bostäder 35.20.5512,816,515,5
— Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30-1,01,0
    
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning)13010080
Allmänt bostadsbidrag1 2661 4871 568
Bostadsbidrag för pensionstagare581618638
Bostadstillägg för studerande1461820
    
Understöd som betalas ur statens bostadsfond   
Räntestöd   
— räntestöd för bostadslån3,84,05,4
Fullmakter att bevilja understöd   
— startbidrag för räntestödslån20,020,020,0
— startbidrag för borgenslån---
— understöd för grupper med särskilda behov118,2105,0110,0
— understöd till hyres- och bostadsrättshus för sanering av ekonomin0,42,62,6
— rivningsbidrag2,02,03,0
— understöd för byggande av kommunalteknik15,015,015,0
— rivningsackord för aravahus0,43,03,0
— begränsningsackord för aravahus1,02,02,0
— boenderådgivning0,90,90,9
— understöd för reparation1,420,020,0
    
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar0,70,70,7
    
Kapitalinvestering i A-Kruunu Oy--50
    
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion1 1621 4101 410
Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen124285285
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag-100100
Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån140100-

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 806 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring: Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som gäller räntestödslån för bostadsbyggande samt statsborgen och statsunderstöd, samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen samt ansvarar för informationstjänsterna i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.

I centralens verksamhet ligger fokus på uppgifter som gäller hyresbostadsproduktion till rimligt pris, boende för grupper med särskilda behov och utvecklande av bostadsbeståndet. Centralen beaktar i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och ser till att dataregistret för energicertifikat upprätthålls.

Miljöministeriet sätter upp följande preliminära mål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2019:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
  • — fokuserar i sin verksamhet på att främja produktionen av ARA-hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
  • — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå. När projekt godkänns granskas också hyresnivån
  • — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av långvarigt behov. Centralen stöder genom sin verksamhet och understöd genomförandet av riktlinjerna för förbättrande av de äldres boende, förebyggande av bostadslöshet samt boendet för personer med utvecklingsstörning. Därtill ansvarar centralen för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
  • — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet
  • — främjar en bättre energiprestanda hos byggnaderna och en enhetlig samhällsstruktur. Centralen söker i forsknings- och utvecklingsverksamheten nya, hållbara, innovativa och omfattande medel och metoder för utvecklande av boende till rimligt pris och av byggande, ombyggnad och kompletterande byggande med hög livscykeleffektivitet.
  • — utvecklar serviceprocesserna och ser till att stöden verkställs effektivt
  • — utövar i samarbete med Statskontoret riskhantering i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån.

De centrala prestationerna, utveckling

Beslut och andra prestationer av ARA (st.)2016
utfall
2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
     
Godkännande av lån som räntestödslån179188200200
Beviljade reparationsunderstöd4171 8553 5003 500
Utbetalningar av understöd3 2551 3343 5003 800
Val av mottagare av överlåtelse91416060
Befrielse från begränsningar180280200200
Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar38343030
Styrnings- eller tillsynsbesök35433535

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter5 5215 3765 256
Bruttoinkomster539490450
Nettoutgifter4 9824 8864 806
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år1 305  
— överförts till följande år1 504  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen)-145
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015)-21
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-3
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-4
Indexhöjning av hyresutgifterna3
Lönejusteringar134
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-25
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-24
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-12
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-1
Temporär sänkning av StPL-avgiften36
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen2
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-8
Nivåförändring-12
Sammanlagt-80

2019 budget4 806 000
2018 I tilläggsb.40 000
2018 budget4 886 000
2017 bokslut5 181 000

30. Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får

1) med stöd av statsunderstödslagen användas för ett försöksprojekt som har som mål att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem

2) användas till betalning av konsumtionsutgifter

3) användas till betalning av utgifter för avlönande av en person motsvarande ett årsverke.

Understödet uppgår till högst 50 % av de kostnader som orsakas av projektets ekonomiska rådgivning och boenderådgivning. Understödet uppgår till 100 % i fråga om utgifterna för projektchefen vid Garantistiftelsen.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Målet med försöksprojektet för att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem är att bland personer som bor i privata eller av ARA ägda hyresbostäder och som har problem med att hantera sin ekonomi minska hyresskulder och vräkningar och bidra till att åter göra dem försäkringsbara och kreditvärdiga samt sporra hushållen till att mer varaktigt ändra sin ekonomi- och livshantering. I projektet organiseras boenderådgivning, ekonomisk rådgivning, handgriplig ekonomisk styrning, betalningsplaner, försäkringsskydd, beviljande av små lån och rehabilitering på ett enhetligt och flexibelt sätt till en fungerande helhet när det gäller klientarbetet. Stödet riktas till de resurser som behövs för tillhandahållande av ekonomisk rådgivning och boenderådgivning, till utveckling av verktyg för hantering av ekonomin och till administration av projekthelheten.


2019 budget1 000 000
2018 budget1 000 000

52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 500 000 euro.

Anslaget får

1) med stöd av statsunderstödslagen användas till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldriven trafik avses ändringar i bostadsfastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser

2) användas till betalning av konsumtionsutgifter

3) användas till betalning av utgifter för avlönande av en person motsvarande ett årsverke

4) användas till kostnader i anslutning till laddningsanordningen, om laddningsanordningarna ägs av den sammanslutning som söker understöd.

Understöd beviljas till 35 % av de faktiska mervärdesskattebelagda totalkostnaderna, dock högst 90 000 euro per sökande. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar. Skäliga kostnader för behovsinventering och planering kan understödjas om själva åtgärden för förbättrande av laddningsinfrastrukturen genomförs. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattar beslut om understöd utifrån kostnadskalkyler som baserar sig på en plan. Stödet betalas ut på basis av faktiska kostnader.

Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: I syfte att genomföra klimat- och energistrategin främjas genom finansieringen utsläppssnål trafik, såsom el- och gasbilar, produktion av förnybar energi, träbyggande och försök som främjar målen med strategin. Åtgärderna i fråga om trafiken omfattar även beviljande av understöd till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Understöd beviljas till sammanslutningar som äger bostadshus för sådana ändringar i fastigheternas elsystem som behövs för laddningsstationer för elbilar.

Understöd beviljas för ändringar som ökar kapaciteten i bostadsfastighetens elnät. Själva laddningsstationen, såsom motorvärmarstolpar eller laddningsstationer med typ 2-kontakt, omfattas inte av understödet, om den inte ägs av den sammanslutning som får understöd. Detta beror på olika lösningar när det gäller ägande och drift av laddningsstationer. Med byggande av laddningsinfrastruktur för eldriven trafik avses ändringar i bostadsfastigheters elsystem för att möjliggöra laddningsmöjlighet för elbilar på minst fem bilplatser. Som kostnader som berättigar till understödet godkänns ändringar i en fastighets elanslutning, eldragningar, elcentral, rördragningar och kabling samt därtill hörande normala markbyggnadsarbeten som krävs för byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar.

De genomsnittliga kostnaderna för ändringarna uppskattas till ca 2 000 euro per bilplats eller laddningsstation. Med understödsprocenten 35 understöds genomförandet av laddningsmöjlighet för elbilar på ca 2 000 bilplatser per år.


2019 budget1 500 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget1 500 000

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 15 500 000 euro.

Anslaget får används för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016).

Förklaring: Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader. Understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder finansieras också med medel ur statens bostadsfond.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen)-1 000
Sammanlagt-1 000

2019 budget15 500 000
2018 budget16 500 000
2017 bokslut20 000 000

60. Överföring till statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

År 2019 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 410 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.

År 2019 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.

År 2019 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.

År 2019 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.

Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 700 000 000 euro vid utgången av 2019.

Med medel ur statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.

Uppskov, skuldsaneringar och ackord

För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2019 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.

Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.

Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.

År 2019 får Statskontoret använda högst 300 000 euro av statens bostadsfonds medel till tryggande av statens bostadsfonds fordringar, såsom indrivning av fordringar och skötsel av säkerhetsegendomen, betalning av utgifter för utövande av regressrätten, betalning av ansvarsförsäkring för inteckningshavare, inköp av fastigheter eller annan egendom vid konkursauktioner, exekutiva auktioner eller andra realiseringsarrangemang, när det är nödvändigt för tryggande av bostadsfondens låne- eller borgensfordringar eller andra fordringar eller för minimering av borgensansvar, samt till utgifter för skötseln och realiseringen av egendom som på detta sätt tillfallit bostadsfonden.

När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a § och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 5 000 000 euro år 2019, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.

Understöd

År 2019 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 110 000 000 euro.

År 2019 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 20 000 000 euro.

År 2019 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 20 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtalet om markanvändning, boende och trafik mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår till 10 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2019 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.

År 2019 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 3 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).

Ur statens bostadsfond får det 2019 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2016—2019 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden (267/2016).

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får med stöd av statsunderstödslagen 2019 bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.

Investeringar

År 2019 får det ur statens bostadsfonds medel användas 50 000 000 euro för kapitalinvestering för att stärka A-Kruunu Oy:s eget kapital. Kapitalet betalas till A-Kruunu Oy i takt med att byggverksamheten framskrider.

Forskning och utveckling

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2019 använda högst 700 000 euro ur statens bostadsfond till att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Förklaring: För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån. Understödet inriktas på Helsingforsregionen med beaktande av att situationen i regionen avviker från situationen i resten av landet när det gäller kostnader och efterfrågan. I Helsingforsregionen erbjuder bostadsmarknaden inte i tillräcklig omfattning bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster. Detta utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten i regionen och samhällets allmänna intresse. Stödet är en del av Helsingforsregionens avtal om markanvändning, boende och trafik.

Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd på 30 procent för byggande av kommunalteknik, för vilket det årligen reserveras 15 miljoner euro. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. Kompletteringsbyggande prioriteras. Understödet riktas särskilt till Helsingforsregionen.

Genom reparationsunderstöd stöds i synnerhet installering av hissar i efterhand i gamla bostadshöghus. Reparationsunderstöd beviljas både ur bostadsfonden och via statsbudgeten.

Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan kostnaderna som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Det är nödvändigt att verksamheten utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetsekonomi, och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Genom den kapitalinvestering som görs med medel ur bostadsfonden ges A-kruunu Oy fortsatta verksamhetsförutsättningar och kan utöka sin årliga produktion av hyresbostäder till skäligt pris till 800 bostäder, vilket är dubbelt så mycket som i fjol. Byggandet utökas i Helsingforsregionen och objekt med ett visst koncept som skapats för bostadsmarknadens föränderliga behov utökas. Byggandet utvidgas också till andra större stadsregioner.

Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.


2019 budget
2018 budget
2017 bokslut

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 850 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till privata ägare och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet, för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning

2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet

3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999)

4) till kostnader för nödvändiga iståndsättnings- eller återställningsarbeten som myndigheten låtit utföra med stöd av 17 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010).

Understöd för vården av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.

Förklaring: Anslaget används huvudsakligen till att ge privata ägare understöd för att trygga bevarandet av ett värdefullt byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena.


2019 budget850 000
2018 budget850 000
2017 bokslut850 000