Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         20. Närings- och innovationspolitik
         30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
         40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
         50. Regionutveckling och strukturfondspolitik
         60. Energipolitik
              01. Energimyndighetens omkostnader
              20. Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi
              40. Energistöd
              41. Investeringsstöd för LNG-terminaler
              (43.) Kyotomekanismerna
              44. Produktionsstöd för förnybar energi
              (45.) Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik
              46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader
              47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och för användning av biogas i trafiken
         70. Integration
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

60. EnergipolitikPDF-versio

Förklaring: Energipolitiken är en central del av politiken för en hållbar tillväxt och hänger samman med bland annat klimat-, ekonomi-, konsument- och miljöpolitiken. Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt påverkas i hög grad av metoderna genom vilka de nationella energi- och klimatmålen och Europeiska unionens energi- och klimatmål förverkligas. Produktionen och användningen av energi står för cirka 80 % av utsläppen av växthusgaser. I den internationella omvärlden accentueras leveranssäkerheten i fråga om tillgången till energi, världsmarknadspriserna på bränslen och särskilt de mål som uppställts i Parisavtalet. De skyldigheter som EU påfört för att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi styr energipolitiken i stor utsträckning.

Europeiska rådet har som mål för 2030 ställt att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 samt på EU-nivå som mål för den förnybara energin en andel på 27 procent av slutförbrukningen av energi och för energieffektiviteten ett indikativt effektiviseringsmål på 27 procent jämfört med utvecklingen utan nya åtgärder. Inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln är målet för minskning av utsläppen inom EU 30 % och för Finlands del 39 % jämfört med 2005 års nivå. Arbetet för att precisera de energipolitiska målen utifrån Europeiska kommissionens förslag pågår. Förslagen i det så kallade paketet för ren energi gäller utvecklande av den europeiska elmarknaden, hållbar förnybar energi och bioenergi, energieffektivitetsmål samt en förvaltningsmodell för en energiunion, genom vilken kommissionen följer upp och styr uppnåendet av unionens energipolitiska mål. Samtidigt föreslogs det att målet som gäller energieffektiviteten på EU-nivå ska höjas till 30 procent

Utgångspunkten för den nationella energi- och klimatstrategin är EU:s energi- och klimatmål fram till 2030, de skyldigheter som EU påfört samt de mål som gäller energi och ingår i regeringsprogrammet. Man strävar efter att uppnå målen så kostnadseffektivt som möjligt. De åtgärder som drogs upp i strategin kompletterades i fråga om de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln 2017 i samband med beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt enligt klimatlagen. De viktigaste riktlinjerna i strategin är att öka andelen förnybar energi till 50 procent av slutkonsumtionen av energi, att öka andelen förnybara drivmedel till 30 procent, att halvera användningen av olja och att frångå användningen av stenkol vid energiproduktion. Utvecklandet av el- och gasmarknaden är i avgörande ställning.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxtpolitik preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2019 för resultatområdet energipolitik:

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
    
— Energisjälvförsörjning (%)555454
— Elmarknadens funktion förbättras (EU:s index för konsumenttillfredsställelsen, MPI-värdet för el)828282
— Användningen av förnybar energi i % av slutanvändningen404040
— Slutanvändningen av energi/bruttonationalinkomsten (TJ/BNI, mn euro)5,7< 5,7< 5,7

01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 839 000 euro.

Förklaring: Energimyndigheten sköter verkställighetsuppgifter inom energi- och klimatpolitiken, och dessa är de uppgifter som myndigheten har enligt lagstiftningen och som gäller tillsynen över och främjandet av energimarknaden och de politiska åtgärderna för att genomföra klimatmålen. Energimyndigheten svarar för tillsynen över och främjandet av energimarknaden, dvs. parti- och detaljhandelsmarknaden för el och naturgas samt el- och naturgasnätverksamheten. I fråga om de politiska åtgärderna för att genomföra klimatmålen svarar myndigheten för utsläppshandeln, stödsystemen för förnybar energi, hållbarhetskriterierna för biobränslen samt tillsynen över och främjandet av energieffektiviteten. Energimyndigheten svarar också för verkställigheten av kompensationssystemet för utsläppshandelns indirekta kostnader. Myndigheten har också andra verkställighetsuppgifter inom energi- och klimatpolitiken.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimyndigheten för 2019:

Effekt

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
El- och gasmarknaden fungerar effektivt och möjliggör en hög leveranssäkerhet samt skäliga och konkurrenskraftiga priser   
— Beloppet av investeringar i eldistributionsnät i enlighet med tillsynsförfarandena (mn euro)-> 700> 800
— Kundernas aktivitet på detaljhandelsmarknaden när det gäller byte av elförsäljare (%)-> 13> 14
Administreringen av de politiska åtgärderna för att genomföra klimatmålen förverkligas kostnadseffektivt i fråga om utsläppshandeln, förnybar energi och energieffektivitet   
— Andelen el som producerats med förnybara energikällor (%)35,5> 37> 39
— Kumulativ energibesparing beräknad enligt artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet (TWh)-3645

Verksamhetens resultat

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
Digitalisering av myndighetens ärendehanteringsprocess   
— Andelen elektroniska registreringar av alla registreringar (%)63> 70> 71
Myndighetens tillståndsprocesser görs smidigare   
— Behandlingstid för nättillstånd (dagar)65< 50< 50
— Behandlingstid för projekttillstånd (dagar)88< 40< 40
— Behandlingstid för utsläppstillstånd (dagar)65< 50< 50
Resurshushållningen i tillsynen över energimarknaden   
— Omkostnaderna för tillsynen över el- och naturgas/förbrukningen av el och naturgas (c/kWh)0,0036< 0,0034< 0,0034
Resurshushållningen i främjandet av klimatmålen   
— Omkostnaderna för förvaltningen av utsläppshandeln per anläggning som omfattas av utsläppshandeln (euro/anläggning)2 642< 2 700< 2 700
— Förvaltningskostnader för produktionsstöden för förnybar energi enligt den el som produceras i de anläggningar som omfattas av systemet (euro/MWh)0,26< 0,30< 0,30
Utvecklingen av årsverken75,77576
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5)3,8> 3,8> 3,9

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter8 7738 1138 439
Bruttoinkomster1 7451 6001 600
Nettoutgifter7 0286 5136 839
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år2 635  
— överförts till följande år2 014  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Elmarknadslagens och tillsynslagens tilläggsuppgifter för viss tid (överföring från moment 32.01.21)80
Energirådgivningens tilläggsuppgifter (överföring från moment 32.60.20)80
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015)-20
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-5
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-1
Indexhöjning av hyresutgifterna3
Lönejusteringar166
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-42
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-16
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-2
Temporär sänkning av StPL-avgiften44
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen42
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-3
Sammanlagt326

2019 budget6 839 000
2018 I tilläggsb.50 000
2018 budget6 513 000
2017 bokslut6 407 000

20. Främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 420 000 euro.

Anslaget får användas

1) till informations- och rådgivningsverksamhet i anslutning till energieffektivitet samt till användning och produktion av förnybar energi och till utvecklingsprojekt och utredningar

2) till främjande av effektiv användning av energi och förnybara energikällor

3) till de åtgärder som beredningen av Europeiska unionens lagstiftning om energieffektivitet och förnybar energi samt det nationella genomförandet kräver

4) till internationellt samarbete i anslutning till de uppgifter som nämns ovan i 1—3 punkten.

Förklaring: EU har som mål att förbättra energieffektiviteten med 20 procent före 2020. Också i användningen av förnybara energikällor eftersträvas inom EU en betydande ökning.

Åtgärdshelheter som pågår är bl.a. genomförande av energieffektiviseringsdirektivet och fullgörande av energieffektiviseringsavtal samt införande av ett energikartläggningssystem, fastställande av europeiska energieffektivitetskrav för produkter, samordning av energirådgivningen för konsumenterna och påverkan av konsumenternas agerande i fråga om energihushållning och främjande av användningen av förnybar energi.

Genom funktionen samlas, bearbetas och sprids information samt utvecklas metoder och påskyndas ibruktagande av ny teknik med beaktande av också de möjligheter som internationellt samarbete erbjuder. Inom den introduktions-, rådgivnings- och informationsverksamhet som gäller effektiv användning av energi och förnybara energikällor och som riktar sig till större konsumentgrupper samarbetar man intensivt med sakkunnigorganisationer samt regionala och lokala aktörer.

Resultatmålen för främjande av energieffektivitet och användning av förnybar energi ingår i Energimyndighetens resultatmål under moment 32.60.01.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Energirådgivningens tilläggsuppgifter (överföring till moment 32.60.01)-80
Sammanlagt-80

2019 budget3 420 000
2018 budget3 500 000
2017 bokslut2 500 000

40. Energistöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 47 250 000 euro.

Anslaget får användas

1) för investeringar och utredningar som stöder produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller ibruktagande av ny teknik med anknytning till detta

2) för pilot- och demonstrationsprojekt som hänför sig till teknik för produktion eller användning av biodrivmedel för trafiken samt för utredningar om miljökonsekvenserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av biodrivmedel för trafiken eller ny teknik som gäller biodrivmedel

3) för investeringar som främjar omvandlingen av energisystemet till koldioxidsnålt.

Understöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning som utfärdats med stöd av den lagen. Utredningar som gäller nyttiggörandet av biodrivmedel för trafiken är konsumtionsutgifter, och bestämmelserna om understöd tillämpas inte på dem. På de bidrag som gäller pilotanläggningar för produktion av biodrivmedel och som Innovationsfinansieringsverket Business Finland beviljar tillämpas statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings-, och innovationsverksamhet (1444/2014).

Anslaget får också användas till betalning av stöd som beviljats tidigare med stöd av statsrådets förordningar om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1063/2012 och 1098/2017).

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut. Konsumtionsutgifter budgeteras enligt principen om betalningsbeslut till den del det är fråga om konkurrensutsatt projektfinansiering.

Fullmakt

År 2019 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 80 000 000 euro.

Förklaring: Energistödet utgör en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet och kommersialiseringen av ny teknik, för förnybar värmeproduktion och småskalig elproduktion, för att öka användningen av biodrivmedel för trafiken och för att stödja investeringar i energieffektivitet (inbegriper eltrafik och väteteknik). Anslaget får användas för att stödja storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att också produktionen och användningen av biodrivmedel för trafiken och andra förnybara energikällor ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland förutsätts det att stödinsatserna i fråga om energi riktas till pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering av alternativa bränslen.

Dessutom bör energistödssatsningar inriktas på pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik som främjar koldioxidsnålhet vid uppvärmning av stora städer och som särskilt grundar sig på andra metoder än förbränning. Med en sådan satsning främjas ett frivilligt, försnabbat slopande av stenkol inom energiproduktionen före 2025.

Business Finland har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra programmet för utveckling av biodrivmedel för trafiken. Business Finland svarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för pilotprojekt i anslutning till teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.

Samhälleliga effekter

 2017
utfall
2018
mål
2019
mål
    
Ny teknik införs i större utsträckning i produktionen och användningen av energi   
Mångsidigheten inom energiförsörjningen kvarstår på en god nivå   
— Investeringar som främjats genom energistöd (mn euro)220220—275320—400
— Beviljat energistöd (mn euro)46,95580
— Hävstångseffekten från energistödet (investeringar/stödbelopp)4,74—54—5

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

 2019202020212022–Sammanlagt
fr.o.m.
2019
      
Förbindelser som ingåtts före 201943 25024 75013 2505 50086 750
Förbindelser 20194 00032 00026 00018 00080 000
Utgifter sammanlagt47 25056 75039 25023 500166 750

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ombudgetering till investeringar enligt energi- och klimatstrategin8 440
Precisering av förslagsanslaget-17 884
Tilläggssatsningar enligt energi- och klimatstrategin500
Upphörande av utbetalningarna av en fullmaktsökning av engångsnatur (I tilläggsbudg. 2015)-1 500
Sammanlagt-10 444

2019 budget47 250 000
2018 budget57 694 000
2017 bokslut52 568 238

41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 14 930 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av investeringsunderstöd för terminaler för kondenserad naturgas (LNG).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Anslaget under momentet används till betalning av de investeringsstöd som 2014 beviljades för fyra LNG-terminalprojekt. De beviljade stöden uppgår till sammanlagt 92 876 100 euro och har beviljats med stöd av statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för terminaler för kondenserad naturgas (707/2013).

Som en följd av EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft i början av 2015, övergår man inom havstrafiken till att använda bränslen med lägre utsläpp. Detta ökar de årliga exportkostnaderna i synnerhet inom den energiintensiva industriella primärproduktionen. Kondenserad naturgas är ett kostnadseffektivt och med tanke på miljön bra alternativ i fartygstrafiken jämfört med konkurrerande drivmedel. Användningen av LNG förutsätter att man bygger infrastruktur för Östersjöområdet och för LNG-terminaler i Finland innan investeringar kan göras i LNG-drivna fartyg. Byggandet av LNG-terminaler främjar dessutom leveranssäkerheten i fråga om naturgas, diversifieringen av bränsleupphandlingen och konkurrensen på naturgasmarknaden eller i övrigt på bränslemarknaden.

Samhälleliga effektmål
  • — Ett distributionsnät för kondenserad naturgas som också betjänar havstrafiken byggs ut
  • — Leveranssäkerheten i fråga om naturgas förbättras, bränsleupphandlingen diversifieras och konkurrensen på bränslemarknaden ökar.

Utgifter för staten som föranleds av förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt (1 000 euro)

 20192020Sammanlagt
fr.o.m.
2019
    
Förbindelser som ingåtts före 201814 9305 53220 462
Utgifter sammanlagt14 9305 53220 462

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Minskade utbetalningar av investeringsunderstöd-5 552
Sammanlagt-5 552

2019 budget14 930 000
2018 budget20 482 000
2017 bokslut14 634 920

(43.) Kyotomekanismerna (förslagsanslag)

Förklaring: Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.


2018 budget220 000
2017 bokslut142 584

44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 261 400 000 euro.

Anslaget får i enlighet med lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) användas

1) till betalning av produktionsstöd för produktion av vindkraftbaserad el (en inmatningstariff)

2) till betalning av produktionsstöd för produktion av biogasbaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)

3) till betalning av produktionsstöd för produktion av trädbränslebaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)

4) till betalning av produktionsstöd för produktion av skogsflisbaserad el (ett inmatningspris höjt med en förgasarpremie).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Om en del av bevillningsfullmakten för 2018 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2019.

Förklaring: I regeringens proposition om ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor föreskrivs om ett premiesystem baserat på ett anbudsförfarande. År 2018 får utifrån anbudsförfarande ingås förbindelser om beviljande av stöd inom premiesystemet så att det under stödperioden betalas stöd för sammanlagt högst 16,8 terawattimmars elproduktion i kraftverk som godkänts inom ramen för systemet. Anbudsförfarandet anordnas år 2018. År 2019 ska inte längre anordnas något anbudsförfarande. Det uppskattas att de projekt för förnybar el som vunnit anbudsförfarandet kan inleda produktionen tidigast 2020.

Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och trädbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det riktpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar enligt utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom en inmatningstariff höjd med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el en inmatningstariff höjd med en förgasarpremie när skogsflis förgasas i en förgasare för att användas som bränsle i en pulverförbränningspanna. Stöd betalas ut i högst 12 år per kraftverk. Enligt regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (RP 175/2017 rd) stängs tariffsystemet med inmatningspris för biogaskraftverk och trädbränslekraftverk vid ingången av 2019.

Europeiska unionen har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent av slutanvändningen av energi fram till 2020. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har för medlemsstaterna uppställts mål för andelen energi från förnybara energikällor av slutanvändningen av energi 2020. För Finlands del är målet 38 %.

Produktionsstöd och riktpris

  
Riktpris för vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el (euro/MWh)83,50
Värmepremie för biogasbaserad el vid kraftvärmeproduktion (euro/MWh)50,00
Värmepremie för trädbränslebaserad el vid kraftvärmeproduktion (euro/MWh)20,00
— högst per år/kraftverk som producerar trädbränslebaserad el (euro)750 000
Produktionsstöd, som varierar enligt priset på en utsläppsrätt och skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el (högst euro/MWh, förutsatt att det genomsnittliga priset på en utsläppsrätt under tre månader är högst 10 euro/t och skatten på torv är 1,90 euro/MWh)18,00

Samhälleliga effektmål

  • — Vindkraftverkens och biogaskraftverkens samt de på skogsenergi baserade kraftverkens konkurrenskraft förbättras jämfört med elproduktion baserad på andra energikällor
  • — Elproduktionen blir mångsidigare och självförsörjningen av el förbättras
  • — Potentialen för Finlands förnybara energi utnyttjas i industriell skala för att öka elproduktionens andel av förnybar energi på 2020-talet och det skapas förutsättningar för utveckling av ett koldioxidneutralt energisystem som starkt baserar sig på förnybara energikällor.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Vindkraftverk231 900 000
Biogaskraftverk10 300 000
Skogsfliskraftverk17 700 000
Trädbränslekraftverk1 500 000
Sammanlagt261 400 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Förändringar i marknadspriser, priser på utsläppsrätter och kapaciteter24 600
Förändringar i marknadspriser och priser på utsläppsrätter (2019)-44 300
Höjning av skattenivån för torv ( 2019)-4 100
Sänkning av kvoten för vindkraft (regeringsprogr. 2015)-30 000
Sänkning av skattenivån för torv (2015 och 2016)1 600
Nivåförändring-500
Sammanlagt-52 700

2019 budget261 400 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget314 100 000
2017 bokslut225 791 255

(45.) Investeringsstöd för förnybar energi och ny energiteknik (reservationsanslag 3 år)

Förklaring: Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Spetsprojektfinansieringen upphör (regeringsprogr. 2015)-40 000
Sammanlagt-40 000

2018 budget40 000 000
2017 bokslut40 000 000

46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 30 000 000 euro.

Anslaget under momentet får användas för betalning av stöd enligt lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Enligt regeringsprogrammet kompenseras med stödet den elintensiva industrin för de indirekta kostnader som handeln med utsläppsrätter förorsakar. Målet är att trygga den elintensiva exportindustrins konkurrenskraft. De i lagen angivna sektorer som är särskilt utsatta för risker för kolläckage kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som beror på priset på utsläppsrätterna.

Storleken på det stöd som betalas beror bl.a. på priset på utsläppsrätterna och stödtagarens elförbrukning eller produktionens storlek.

I enlighet med regeringsprogrammet finansieras stödet med inkomster från auktioneringen av utsläppsrätter. Inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter hanteras i statsfinanserna som inkomster med allmän täckning. Inkomsterna har budgeterats under moment 12.32.99. Det mål som skrivits in i regeringsprogrammet förverkligas när stödbeloppet inte överstiger inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Förändringar i priserna på utsläppsrätter3 000
Sammanlagt3 000

2019 budget30 000 000
2018 budget27 000 000
2017 bokslut37 801 481

47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och för användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till investeringar i infrastruktur som främjar utveckling av eltrafik, inbegripet bl.a. offentliga snabbladdningsstationer och laddningsstationer för kollektivtrafiken

2) till pilot- och demonstrationsprojekt för ny teknik med anknytning till infrastrukturen för eltrafik

3) till byggande av tankstationer som erbjuder biogas och inte omfattas av överförings- och distributionsnäten för gas.

Understöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om infrastrukturstöd för främjande av eltrafik och för användning av biogas i trafiken 2018—2021 (498/2018).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Målet med stödprogrammet är att främja utvecklingen av eltrafiken och genom att utveckla i synnerhet laddningsinfrastrukturen minska tröskeln för att skaffa elfordon. Dessutom är målet att utvidga nätet av gastankstationer och på så sätt förbättra förutsättningarna för användning av gasdrivna fordon.

I den nationella energi- och klimatstrategin fastställs det att utsläppen från trafiken ska minskas med hälften före 2030 jämfört med 2005. Målet med strategin är att bilbeståndet ska förnyas allt snabbare och att andelen alternativ drivkraft ska öka inom bilbeståndet. Ett omfattande laddningssystem är en förutsättning för tillväxten av eltrafiken. Vid byggandet av laddningssystem bör dessutom frågor som gäller elsystemet beaktas, såsom att den elektriska effekten är tillräcklig och att systemen är flexibla. Det är också viktigt att uppmuntra företag att utveckla nya lösningar, såsom smarta styrsystem, och att kommersialisera dem. Stöd har tidigare beviljats i synnerhet för utvidgning av det offentliga laddningsnätet och för pilotprojekt som gäller elektronisk kollektivtrafik. Målet med stödprogrammet är att med beaktande av dessa åtgärder stärka den nationella laddningsinfrastrukturen och främja utvecklande av ny teknik i anslutning till infrastrukturen. Stödet ska inte användas för laddningsstationer för hushåll eller kapacitetsutbyggnad av elnätet i samband med dessa stationer.

Samhälleliga effektmål
  • — Infrastrukturen för eltrafiken utvecklas så att dess underutveckling inte utgör ett hinder för omfattande ibruktagande av elbilar
  • — Införandet av ny teknik i infrastrukturen för eltrafiken ökar
  • — Antalet tankstationer för biogas ökar i betydande grad jämfört med nuläget.

2019 budget3 000 000
2018 budget3 000 000