Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
         10. Trafiknätet
         20. Myndighetstjänster för trafik och kommunikation
         30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
              42. Statsunderstöd för utbildning
              43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport
              51. Prisstöd för lotsning
              63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
              64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården
              66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster
         40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation
         50. Väder-, havs- och klimattjänster
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

30. Stöd till trafiken och köp av tjänsterPDF-versio

Förklaring: Målet för sjöfartspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen. Behovet av en egen handelsflotta är accentuerat för att Finland är avsides beläget och för att utrikeshandeln är beroende av sjötransporterna över Östersjön. Enbart aspekterna på försörjningsberedskapen kräver ett tillräckligt stort inhemskt tonnage. Handelsflottan har vuxit gradvis under de senaste åren. Andelen finländska fartyg av sjötransporterna har stabiliserat sig på en nivå på drygt 30 % (import drygt 40 %, export något över 20 %).

I fjärrtrafiken kan kollektivtrafikens basservicenivå tryggas genom köp av trafik eller genom beviljande av ensamrätt som kompensation för skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster när det inte uppstår tillräckliga förbindelser på marknadsvillkor. Basservicenivån granskas på trafiksystemnivå, dvs. det är tillräckligt att destinationen nås med endast en trafikform.

Kollektivtrafiksystemet utvecklas kraftigt i riktning mot servicenivåtänkande. Servicenivån bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. I de fyra största stadsregionerna är målet en kollektivtrafik som kan konkurrera med privatbilismen särskilt i fråga om arbetsresor. I de medelstora stadsregionerna eftersträvas ett attraktivt utbud av kollektivtrafik. I små stadsregioner och i glesbygder som är belägna nära stadsregioner eftersträvas en basservicenivå för kollektivtrafiken.

I enlighet med kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker stegvis fram till den 2 december 2019. Ändringen inverkar även på de biljettyper som får statsunderstöd.

De tjänster som tillhandahålls av färjor inom skärgårdstrafiken och förbindelsefartyg tryggas på nuvarande nivå.

42. Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 841 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för kostnader för ordnande av yrkesutbildning inom järnvägstrafiken.

Förklaring: Anslaget är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.


2019 budget841 000
2018 budget841 000
2017 bokslut841 000

43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 96 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) till fartyg som är upptagna i handelsfartygsförteckningen.

Förklaring: Stöd som betalas för fartyg motsvarar allmänt beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalar.

År 2019 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2018—30.6.2019. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2018—31.10.2019 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2017 betalades det 89,2 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2019 i handelsfartygsförteckningen finns 115 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 101 lastfartyg och 14 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 500 000 ton.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-5 420
Sammanlagt-5 420

2019 budget96 000 000
2018 budget101 420 000
2017 bokslut89 211 901

51. Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 200 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av prisstöd för lotsning i Saimenområdet i enlighet med lotsningslagen (940/2003).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).


2019 budget4 200 000
2018 budget4 200 000
2017 bokslut4 200 000

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 88 774 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ersättningar till trafikidkare i enlighet med avtalen om allmän trafik så som det föreskrivs i trafikavtalsförordningen (EG) nr 1370/2007)

2) till betalning av understöd enligt III avdelningen 4 kap. 1 § i lagen om transportservice (320/2017) till användare av trafiktjänster

3) till köp av tågtrafiktjänster

4) till köp av flygtrafiktjänster

5) till köp av fartygstrafiktjänster för Kvarken

6) till köp av region- och lokaltrafik och ersättning för fullgörande av prisskyldigheter samt kostnader för inrättandet och användningen av biljettsystemet

7) till stöd för kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna

8) till stöd för kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna

9) till projekt för utvecklande av kollektivtrafiken och andra utgifter som främjar användningen av kollektivtrafiken samt för mobilitetsstyrning.

Av anslaget får beviljas understöd till kommuner och andra sammanslutningar i enlighet med statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik (1273/2013).

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Anslaget är avsett för utgifter som avses i lagen transportservice (320/2017) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrningen.

Avsikten är att statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik ska ändras så att den motsvarar lagen om transportservice.

I enlighet med kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker stegvis fram till den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. I fråga om trafik som ordnas med bruttomodellen får staten biljettinkomsterna, vilka budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras också andra inkomster som hänför sig till det riksomfattande biljett- och avgiftssystemet. När det gäller 2019 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 2 500 000 euro som biljettinkomster, vilka har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Upphandling av tågtrafik32 170
Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken32 329
Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner13 250
Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner8 125
Upphandling av flygtrafik1 000
Kvarkentrafiken250
Utvecklingsprojekt750
Mobilitetsstyrning900
Sammanlagt88 774
Upphandling av tågtrafik

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om upphandling av tågtrafiken åren 2016—2019 omfattar både fjärrtågtrafik och närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik. Avtalets värde under fyraårsperioden är 124,68 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och riksomfattande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning det anslag som årligen beviljas för ändamålet räcker till. Köpet av närtrafiken möjliggör en högre servicenivå än vad de direkta biljettinkomsterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker.

För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin understöds en förändring av människornas mobilitetsvanor med ett tillägg på 2 miljoner euro till spårtrafiken.

Köp, prisskyldigheter och utvecklande i anslutning till region- och lokaltrafiken

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Dessutom anskaffar de trafiken inom sitt område genom konkurrensutsatta avtal, vars finansiering kommunerna kan delta i. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och främjande och utvecklande av samordningen av persontransporterna. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättandet och användningen av biljettsystemet.

Stöd till kollektivtrafiken i stora stadsregioner

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 13,25 miljoner euro under förutsättning att finansieringen binds till de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmet. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. Att inrikta anpassningsåtgärder mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik. För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin understöder staten utvecklingen av de stora stadsregionernas kollektivtrafik i syfte att främja digitaliseringen och tjänstefieringen av trafiken med 3,5 miljoner euro.

Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Stöd till kollektivtrafiken i medelstora stadsregioner

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8,125 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar i finansieringen av utvecklingsåtgärderna med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta anpassningsåtgärder till kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna. För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin understöder staten utvecklingen av de medelstora stadsregionernas kollektivtrafik i syfte att främja digitaliseringen och tjänstefieringen av trafiken med 1,5 miljoner euro.

Upphandling av flygtrafik

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste ca 12 400 passagerare år 2017. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gäller 8.1.2018—18.12.2020. Enontekis kommun omfattas av skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster för tiden 3.3—14.4.2018. Enontekis kommer sannolikt att ansöka om skyldighet att tillhandahålla tjänster och stöd för flygtrafiken även år 2019. Också i fortsättningen är en förutsättning för stödet att kommunen deltar i finansieringen med minst 50 procent.

Kvarkentrafiken

Målet med upphandlingen av fartygstrafiken i Kvarken är att garantera en passagerarfärjetrafik mellan Vasa och Umeå året om. Det treåriga avtal som trädde i kraft vid ingången av år 2014 gick ut år 2016 och förlängs med 2+2 optionsår enligt avtalet (åren 2017—2020). Finska statens betalningsandel är högst 50 % av upphandlingskostnaderna. År 2018 beräknas antalet passagerare uppgå till ca 190 000 personer.

Utvecklingsprojekt

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. För utvecklingsprojekten anvisas 0,75 miljoner euro. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen för kollektivtrafiken.

Mobilitetsstyrning

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro för mobilitetsstyrning. Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen kollektivtrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Förändring i behovet av anslag-1 200
Sammanlagt-1 200

2019 budget88 774 000
2018 I tilläggsb.
2018 budget89 974 000
2017 bokslut84 524 000

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 12 683 000 euro.

Anslaget får användas

1) till köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården och konsumtionsutgifter som föranleds av dessa tjänster samt redogörelser och information

2) till reparation av de bryggor som används för skärgårdens förbindelsefartygstrafik

3) till understöd för underhållet av de isvägar av privat natur som ersätter förbindelsefartygstrafiken

4) till betalning av utgifter som föranleds av fullmakter som beviljats under tidigare år och under finansåret.

Av anslaget får det dessutom beviljas understöd för de trafikidkare som sköter förbindelserna i skärgården på de grunder som anges i statsrådets förordning (371/2001).

I fråga om understöden budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland berättigas år 2019 att ingå femåriga helhetsserviceavtal om upphandling av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården till ett belopp av högst 35 200 000 euro av de totala kostnaderna.

Den fullmakt som beviljats att med långvariga avtal köpa tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården får användas för att ingå avtal om tjänster inom förbindelsefartygstrafik till den del fullmakten ännu inte har utnyttjats.

Förklaring: Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Transport- och kommunikationsverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 170 000 personer år 2019. De utgifter som helhetsserviceavtalen orsakar per passagerare är ca 89 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 21 000 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Finska viken och Åbolands skärgård.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har gällande avtal om produktion av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken för Velkuaområdets och Utöområdets rutter åren 2014—2019. Fullmakten att ingå avtal om Utö har beviljats i samband med den andra tilläggsbudgetbehandlingen för 2012 och fullmakten att ingå avtal om Velkua har beviljats i samband med den första tilläggsbudgetbehandlingen för 2013. Avtalen går ut vid utgången av 2019 och avsikten är att inleda upphandlingen av avtal direkt i början av 2019.

Dessutom har Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland gällande avtal om produktion av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken för Pargas, Borgå och Korpo rutter. För Pargas rutter finns det ett gällande avtal för åren 2016—2020. Fullmakten att ingå avtal har beviljats i samband med den första tilläggsbudgetbehandlingen för 2013. För Borgå rutter finns det ett gällande avtal för åren 2012—2020. Fullmakten att ingå avtal har beviljats i samband med den tredje tilläggsbudgeten för 2011. För Korpo rutter finns det ett gällande avtal för åren 2013—2020. Fullmakten att ingå avtal har beviljats i den tredje tilläggsbudgeten för 2011 och fullmakten har preciserats i den andra tilläggsbudgeten för 2012. De ovannämnda avtalen går ut vid utgången av 2020. Helhetsservice enligt de nya avtalen för ruttområdena Pargas, Borgå och Korpo gäller åren 2021—2025.

Genom de nya fullmakterna tryggas köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken på Velkua, Utö, Pargas och Korpo rutter som helhetstjänster där tjänsteleverantörerna svarar för anskaffningen och underhållet av de fartyg som trafikerar på dessa rutter. Avsikten är att tjänsterna inom förbindelsefartygstrafiken ska konkurrensutsättas under 2019. Helhetsservicen enligt avtalen gäller Velkua och Utö rutter åren 2020—2024 och Pargas, Borgå och Korpo rutter åren 2021—2025. Tjänsterna inom förbindelsefartygstrafiken för Velkua och Utö rutter beräknas medföra utgifter på ca 3 460 000 euro per år. Tjänsterna inom förbindelsefartygstrafiken för Pargas, Borgå och Korpo rutter beräknas medföra utgifter på ca 3 580 000 euro per år. Hur stora fullmakter som behövs grundar sig på prisnivån för de nuvarande avtalen samt den nuvarande verksamhetsmodellen.


2019 budget12 683 000
2018 I tilläggsb.2 000 000
2018 budget12 683 000
2017 bokslut12 990 000

66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 303 000 euro.

Anslaget får användas

1) till förbindelsefartygstjänster i skärgården på ruttområdena Kotka—Pyttis och Hitis och till konsumtionsutgifter, redogörelser och information som föranleds av dessa tjänster

2) till reparation av de bryggor som används för skärgårdens förbindelsefartygstrafik på ruttområdena Kotka—Pyttis och Hitis.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Den fullmakt på högst 52,6 miljoner euro som beviljats i budgeten för 2012 för ingående av tioåriga helhetsserviceavtal justerades till följd av en höjning av mervärdesskattesatsen i samband med budgeten för 2013 till högst 53,030 miljoner euro.

Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes 2012. Tjänsteleverantörerna har ansvarat för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstjänsterna beräknas föranleda utgifter på ca 5 303 000 euro om året under perioden 2014—2023. På rutterna Kotka—Pyttis och Hitis beräknas passagerarantalet vara ca 30 000 personer år 2019. Utgifterna är per passagerare ca 170 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 43 000 euro per år.


2019 budget5 303 000
2018 I tilläggsb.-2 000 000
2018 budget5 303 000
2017 bokslut5 303 000