Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet
         10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
         20. Yrkesutbildning
              01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning
              21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildningen
              30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen
              (33.) Kompetensprogrammet för unga vuxna
         40. Högskoleundervisning och forskning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

20. YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga effekter

För yrkesutbildningen uppställer undervisnings- och kulturministeriet följande mål för de samhälleliga verkningarna:

  • — yrkesutbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet
  • — yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet
  • — systemet för yrkesutbildning fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt.
Verksamhetens resultat
Yrkesutbildningen resulterar i kompetent arbetskraft för arbetsmarknaden, stödjer reformer inom arbets- och näringslivet och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet

När anordnarna av yrkesutbildning riktar sina utbildningstjänster reagerar de inom sina verksamhetsområden snabbt och i rätt tid på förändrade behov, och samordnar arbetslivets och individernas kompetensbehov. Yrkesutbildningen främjar inte bara sysselsättning och företagsamhet utan förbättrar också den internationella konkurrenskraften. När arbetsuppgifterna och sätten att arbeta förändras behövs det ständigt ny kompetens och nya kompetenskombinationer för att bemöta de föränderliga behoven. En förutsättning för detta är att yrkesutbildningens kunskapsbasering stärks.

Verksamhetens mål

  • — Anordnarna av yrkesutbildning riktar sina utbildningstjänster i enlighet med arbetslivets kompetensbehovs och reagerar med framförhållning och flexibilitet på förändringar inom sina verksamhetsområden. Utbildningsutbudet riktas till branscher med brist på kompetent arbetskraft och till branscher som är viktiga med tanke på tillväxten
  • — Anordnarna av yrkesutbildning styrs genom tillstånd att ordna examina och utbildning, genom prestationsbeslut och beslut om strategifinansiering som fattas för att fastställa den årliga finansieringen samt genom informationsstyrning. Processerna för verksamhetsstyrning effektiviseras och processernas transparens och växelverkan ökas genom att systemet för beslutsfattande och ärendehantering mellan ministeriet och utbildningsanordnarna utvecklas
  • — Genom de styrmekanismer som avser finansieringssystemet uppmuntras utbildningsanordnare till verksamhet som motsvarar målen och är resultatrik. Finansieringen av yrkesutbildningen är uppdelad i kalkylerad bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering samt strategifinansiering som betalas på basis av ansökningar. År 2019 är basfinansieringens andel 95 procent och prestationsfinansieringens andel 5 procent av den kalkylerade finansieringen för yrkesutbildningen. Effektivitetsfinansiering betalas inte än
  • — Man stärker kompetensbaseringen inom yrkesutbildningen genom utveckling av examensstrukturen och examina. Från och med ingången av 2019 finns det till följd av examensstrukturreformen 43 yrkesinriktade grundexamina, 65 yrkesexamina och 56 specialyrkesexamina. För att examensstrukturen och examina inom yrkesutbildningen ska motsvara arbetslivets föränderliga kompetensbehov utvecklas de kontinuerligt i samarbete med aktörer och intressentgrupper inom yrkesutbildningen.
Yrkesutbildningen ger individerna yrkeskompetens och generiska färdigheter för övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt för utveckling av kompetensen i olika skeden av arbetslivet

Yrkesutbildningens uppgift är att ge individerna den yrkeskompetens och sådana generiska färdigheter som behövs i arbetslivet eller inom de fortsatta studierna. Den viktigaste generiska färdigheten är förmågan till kontinuerligt lärande som innebär att var och en själv kan utvärdera sitt eget kunnande och uppdatera och öka kunnandet i enlighet med arbetslivets behov och de egna behoven. Yrkesutbildningens uppgift är även att vad gäller tillgången till utbildningstjänster trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner. Ansökan till yrkesutbildning kommer i regel att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Man ska kunna ansöka och antas till utbildning när det behövs. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd för dem som går ut grundskolan och dem som saknar en yrkesinriktad examen.

Verksamhetens mål

  • — Utbudet av arbetskraftsutbildning inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde utökas också genom ett anslag som överförs för ändamålet från arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Vid inriktningen av utbudet av yrkesutbildning förbereder man sig på att efterfrågan på frivillig utbildning ökar bland arbetslösa
  • — Tillgången till yrkesutbildning tryggas i hela landet. Anordnarna av yrkesutbildning sörjer i första hand för befolkningens kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet
  • — Sökandet och antagningen till yrkesutbildning effektiviseras genom att möjligheten till kontinuerlig ansökan utvecklas
  • — Genom gemensam ansökan tryggas den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om åldersklassen som går ut grundskolan
  • — Tjänsten Studieinfo.fi omarbetas så att den stöder kontinuerligt lärande och bättre balans mellan kundernas kompetensbehov och utbildningsutbudet.
Systemet för yrkesutbildning fungerar på ett kundorienterat och effektivt sätt

Systemet för yrkesutbildning ska på ett dynamiskt och effektivt sätt tillgodose alla kundgruppers behov. Det ska vara möjligt för kunden att förvärva kompetens på det sätt som lämpar sig bäst med tanke på hans eller hennes kompetensbehov, förutsättningar för lärande, livssituation och karriärplaner. För att yrkesutbildningssystemets kundorientering, funktion och verkningsfullhet ska förbättras förutsätts att det utvecklas individuella studievägar, att inlärningsmiljöerna görs mångsidigare och att det ordnas mer utbildning på arbetsplatserna. Utbildningsanordnarna ska kunna förbättra kvaliteten på verksamheten så att färre avbryter studierna och genomströmningen förbättras. Det förutsätts att utbildningsanordnarna förnyar sina verksamhetsprocesser på ett genomgripande sätt och att de även har beredskap för strukturell utveckling.

Verksamhetens mål

  • — Anordnarna av yrkesutbildning reagerar i rätt tid, träffsäkert och högklassigt på arbetslivets och individernas kompetensbehov
  • — Yrkesutbildning tillhandahålls i mångsidiga och högklassiga lärmiljöer
  • — Arbetsplatsernas roll som centrala lärmiljöer stärks inom all yrkesutbildning. Utbildning som ordnas på en arbetsplats ordnas enligt behov flexibelt i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller i form av läroavtalsutbildning. Införandet av gemensamma verksamhetsmodeller för utbildning som ordnas på en arbetsplats stöds
  • — Anordnarna av yrkesutbildning effektiviserar identifieringen och erkännandet av kompetens samt sina undervisningsarrangemang så att de individuella studievägarna blir mångsidigare, studie- och handledningsprocesserna effektiviseras och utbildningstiderna blir kortare
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar och inför pedagogiska verksamhetsmodeller och handledningsmodeller som stöder individuella studievägar samt digitala lösningar som förbättrar verksamhetens genomslag. En digital, personlig utvecklingsplan för kunnandet (eHOKS), som stöder individualisering och skapande av individuella studievägar och gör övergångsfaser smidigare, tas i bruk under 2019
  • — Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar aktivt anordnarstrukturen, det ömsesidiga samarbetet och arbetsfördelning inom sina verksamhetsområden. Reformen av yrkesutbildningen stöds genom ett stödprogram som fortgår till utgången av 2020. Den tilläggsfinansiering som anvisats för att stödja genomförandet fortsätter. När det gäller att utveckla och förnya verksamheten styrs och stöd anordnarna av yrkesutbildning också med hjälp av strategifinansiering och informationsstyrning.
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål

Datainsamlingen, statistikföringen och uppföljningen inom yrkesutbildningen förnyas i sin helhet på det sätt som förutsätts i den lagstiftning som trädde i kraft vid ingången av 2018. De kvantitativa målen och de indikatorer som beskriver dem fastställs och tas i bruk under 2019. Målen uppställs utifrån de prestationsdefinitioner som används i det omarbetade styr-, reglerings- och finansieringssystemet för yrkesutbildningen. I fortsättningen fås största delen av de uppgifter som behövs för att fastställa utbildningsanordnarnas finansiering, styra deras verksamhet och följa deras resultat från den nationella tjänsten Koski för utlämnande av studie- och examensuppgifter. Uppgifter från tjänsten Koski kan utnyttjas gradvis från och med 2019.

Statistikuppgifterna nedan baserar sig på definitioner, datainsamling och statistikföring enligt tidigare lagstiftning.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen1)

 2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
2018
uppskattning
2019
uppskattning
       
Utbildning som leder till grundexamen69 35471 62174 04973 00080 00080 000
— varav läroavtalsutbildning6 9636 1666 8388 00010 00010 000
Utbildning som leder till yrkes eller specialyrkesexamen30 92631 51834 45337 00045 00045 000
— varav läroavtalsutbildning12 68812 67214 43716 00017 00017 000

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Fr.o.m. 2018 innefattar siffrorna den arbetskraftsutbildning som flyttats till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen1)

 2014
utfall
2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
2018
uppskattning
2019
uppskattning
       
Grundexamina48 75450 49250 06251 00054 00056 000
— varav läroavtalsutbildning5 0224 6354 3794 5004 5005 000
Yrkes- och specialyrkesexamina15 90816 70117 92319 00020 00022 000
— varav läroavtalsutbildning7 4037 3848 3688 5009 50010 500

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen.

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp1)

 2015
utfall
2016
utfall
2017
utfall
2018
utfall
2019
uppskattning
      
Alla anordnare sammanlagt185176166166160
— kommuner som anordnare109999
— samkommuner som anordnare3535353533
— privata anordnare139131121121117
— staten som anordnare av utbildning11111

1) Läget i början av kalenderåret.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 072 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och digitala lösningar, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring: Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2019 ska utbilda sammanlagt 4 100 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2019 är antalet studerandeårsverken inom utbildningscentralens yrkesutbildning ca 160. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och och den samiska kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten ca 4 000.

Årsverken

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
mål
    
Sameområdets utbildningscentral65,06969
Centret för sjösäkerhetsutbildning25,02626
Sammanlagt90,09595

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten1 0791 0001 000
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader2 7412 9102 800
— andel av samkostnader1 4909001 000
Kostnader sammanlagt4 2313 8103 800
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)-3 152-2 810-2 800
Kostnadsmotsvarighet, %262626
    
Prisstöd2 4002 4002 400
    
Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd,%828989

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Sameområdets utbildningscentral4 743 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning926 000
Sammanlagt8 072 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter9 7149 39010 072
Bruttoinkomster1 9241 4602 000
Nettoutgifter7 7907 9308 072
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år1 761  
— överförts till följande år1 946  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ordnande av arbetskraftsutbildning (överföring från moment 29.20.30)120
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015)-131
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-6
Indexhöjning av hyresutgifterna16
Lönejusteringar140
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-39
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-13
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-1
Temporär sänkning av StPL-avgiften40
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen16
Sammanlagt142

2019 budget8 072 000
2018 I tilläggsb.42 000
2018 budget7 930 000
2017 bokslut7 975 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 26 737 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen

2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster inom yrkesutbildningen och finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen

3) till betalning av utgifter och understöd för projekt som stöder genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

4) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till betalning av utgifter för avlönande av personal motsvarande högst sju årsverken.

Förklaring: Med utvecklingsåtgärderna stöder man i synnerhet genomförandet av reformen av yrkesutbildningen, främjar uppfyllandet av målen för reformen, utvecklar utbildningsanordnarnas verksamhet inom yrkesutbildningen och stöder ibruktagandet av nya verksamhetsprocesser och inlärningsmiljöer. De understöd som anvisas för detta ändamål beviljas i huvudsak för nätverksprojekt som flera utbildningsanordnare deltar i.

Processerna för styrning av verksamheten inom yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i och växelverkan i fråga om processerna utökas genom ett besluts- och ärendehanteringssystem för undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnarna samt genom andra datatekniska tjänster som är gemensamma för undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och anordnarna av yrkesutbildning.


2019 budget26 737 000
2018 budget26 737 000
2017 bokslut10 511 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 803 251 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 777 224 000 euro till basfinansiering och prestationsbaserad finansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd som avses i 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för de kostnader som föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet samt kostnaderna för den mervärdesskatt som betalats för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst två procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 180 000 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 8 600 studerandeår.

Förklaring: Andelen av strategifinansieringen för yrkesutbildningen beräknas på basis av anslaget för yrkesutbildning, som består av anslaget under momentet och kommunernas finansieringsandel med undantag för de mervärdesskattekompensationer som betalas till privata utbildningsanordnare.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

  
Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte moms-kompensationer)1 732 761 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt1 698 877 000
varav basfinansieringen (95 % av den kalkylerade finansieringen)1 613 933 000
varav den prestationsbaserade finansieringen (5 % av den kalkylerade finansieringen)84 944 000
Strategifinansieringens andel (1,96 % av anslaget för yrkesutbildningen)33 884 000
Kommunernas finansieringsandel-955 537 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt26 027 000
— Mervärdesskattens andel av privata utbildningsanordnares kostnader för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och anskaffningar som anknyter till annan än affärsekonomisk verksamhet25 027 000
— Mervärdesskatt som privata utbildningsanordnare ersätts för i fråga om fastigheter och anläggningstillgångar som överlåtits av en kommun eller samkommun1 000 000
Sammanlagt803 251 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ordnande av arbetskraftsutbildning vid en statlig läroanstalt (överföring till moment 29.20.01)-120
Upphandling av arbetskraftsutbildning (överföring från moment 32.30.51)31 000
Upphandling av arbetskraftsutbildning (överföring till moment 29.40.20)-1 700
Sammanlagt29 180

2019 budget803 251 000
2018 I tilläggsb.16 000 000
2018 budget774 071 000
2017 bokslut716 534 669

(33.) Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag)

Förklaring: Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.


2018 budget5 048 000
2017 bokslut24 266 191