Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
         01. Ministeriet och förvaltningen
              01. Justitieministeriets omkostnader
              03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet
              05. Rättsregistercentralens omkostnader
              20. Särskilda utgifter
              21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde
              22. Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem
              29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde
              50. Understöd
              51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten
         10. Domstolar och rättshjälp
         20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
         30. Åklagarna
         40. Verkställighet av straff
         50. Valutgifter
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2019

01. Ministeriet och förvaltningenPDF-versio

Förklaring: I enlighet med sin verksamhetsidé utarbetar justitieministeriet som en del av statsrådet rättspolitiska riktlinjer och utvecklar författningspolitiken som en del av statsrådet, samt styr sitt verksamhetsområde. Justitieministeriets mål är ett öppet, aktivt och tryggt samhälle, där alla kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Justitieministeriet ställer upp följande preliminära mål för sin verksamhet 2019.

De grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Medborgarna deltar i och påverkar beredningen och beslutsfattandet. Den offentliga förvaltningen är öppen och förtroendeingivande.

År 2019 ordnas riksdagsval samt Europaparlamentsval och landskapsval.

Genomförandet av det demokratipolitiska handlingsprogrammet och handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter samt nationalspråksstrategin fortsätts. De program som godkänts av statsrådet skapar ramar för projekt genom vilka man bl.a. förbättrar olika befolkningsgruppers medvetenhet om sina egna rättigheter och möjligheter till deltagande. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna följs särskilt i samband med social- och hälsovårdsreformen. Elektroniska demokratitjänster utvecklas också i förhållande till andra digitala tjänster inom statsrådet.

Målet är att fortsätta att påverkan för att uppdatera lagstiftningen som gäller handlingsoffentlighet för EU-institutionernas handlingar i enlighet med Lissabonfördraget samt en tillämpning av den som gynnar öppenhet. Under EU-ordförandeskapsperioden finns det bättre möjligheter för detta än tidigare, liksom för påverkan för åstadkommande av lagstiftning om god förvaltning i EU-institutionerna under den nya kommissionens mandatperiod.

Det ömsesidiga förtroendet och dialogen med sametinget förbättras.

Likabehandling och goda etniska relationer främjas. Diskriminering och hatretorik förhindras.

Under Finlands EU-ordförandeskapsperiod främjas åtgärder som stöder genomförandet av rättsstatsprincipen och de grundläggande fri- och rättigheterna inom EU.

Rättssystemet utgör en konsekvent helhet som främjar förutsebarhet och likabehandling. Lagstiftningen är tydlig.

De nya anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner tas i bruk. En bättre lagstiftning inom EU främjas.

De lagförslag som görs upp i statsrådet granskas vid justitieministeriet ur lagteknisk synvinkel.

Lagstiftningen möjliggör medborgarnas verksamhet och deras valfrihet och ökar på det sättet aktiviteten och välfärden.

En proposition med förslag till en reform av inlösningslagen lämnas till riksdagen.

Konkursförfarandet förenklas, görs snabbare och förtydligas.

Miljöansvaret för konkursbon förtydligas.

Skyddet för den svagare parten tillgodoses.

Bestämmelserna om konsumentmyndigheternas befogenheter revideras och till konsumentskyddslagen fogas bestämmelser om ansvar för fel i fråga om tjänster som gäller en person.

Genomförandet av reformen av lagen angående vårdnad om barn tillses.

Ekonomi- och skuldrådgivningens uppgifter överförs från regionförvaltningsverken och kommunerna till statens rättshjälpsbyråer den 1 januari 2019. Organiseringen av uppgifterna till rättshjälpsbyråerna stöds och införandet av enhetliga förfaringssätt främjas. Utvecklandet av ekonomi- och skuldrådgivningens serviceprocesser fortsätts.

För att förebygga överskuldsättning och hjälpa överskuldsatta effektiviseras informationen till allmänheten om ekonomi- och skuldrådgivningstjänsterna och utvecklas samarbetsformer och nätverk med aktörer som erbjuder ekonomi- och skuldrådgivningstjänster, såsom kommunernas socialväsende. Det skapas en verksamhetsmodell för åtgärder inom utsökning för att förebygga överskuldsättning.

Den elektroniska ärendehanteringen och tjänsterna är kundorienterade.

Av de sex stora IKT-utvecklingsprojekten inom förvaltningsområdet avslutas fyra före utgången av 2019. Projekten för att uppdatera den grundläggande informationstekniken (integrationsprojektet och OHTIEKE) slutförs, varefter förvaltningsområdet har statens gemensamma produktifierade tjänster inom grundläggande informationsteknik och uppdaterade arbetsredskapsprogram till sitt förfogande. Ändringar i informationssystemen och e-tjänster till stöd för reformeringen av utsökningens struktur vidareutvecklas ännu år 2019. Inom projektet för utveckling av informationssystem för Rättsregistercentralens myndighetsverksamhet (eORK) utvecklas myndigheternas och medborgarnas e-tjänster till den 31 december 2019. Också förvaltningsdomstolarnas HAIPA-projekt övergår i drift vid ingången av 2020. Genom statens och förvaltningsområdets gemensamma tjänster, arbete för en helhetsarkitektur och regelbundna uppföljning främjas utvidgningen av e-tjänster samt fortskridandet av och kompabiliteten hos IKT-projekten. Elektroniska tjänster främjas och lägesbilden i fråga om dem upprätthålls i enlighet med digtaliseringsplan som utarbetats. Artificiell intelligens och ny teknik utnyttjas kontrollerat.

Rättssäkerheten förverkligas i praktiken.

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån riktlinjerna enligt reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 som blev färdig 2013 och uppdateringarna av det. Åtgärder ska garantera medborgarnas rättssäkerhet, göra det möjligt för sektorerna inom rättsvården att koncentrera sig på sina kärnuppgifter, minska brottsligheten och utveckla påföljdssystemet samt påverka det rättsliga samarbetet inom EU.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till vissa lagar som har samband med den (RP 29/2018 rd). Målet är att lagarna ska träda i kraft under första halvåret 2019.

Reglering för att lätta upp straffprocessen införs.

Ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga mål (s.k. summariska ärenden) koncentreras till vissa tingsrätter.

Genomförandet av den helhetsplan för rättshjälpsverksamheten som färdigställdes 2016 fortsätts. Rättsbiträdenas riksomfattande joursystem utvecklas utgående från den utredning som färdigställs år 2018. Ändringsbehovet i fråga om den rättshjälp som medborgare och asylsökande behöver bedöms med utgångspunkt i den redogörelse som blir klar år 2019. Målet är att tjänsterna med hjälp av olika kanaler och metoder ska produceras kundorienterat och mångsidigt så att tjänsterna är lättåtkomliga för medborgarna.

Beredningen av reformeringen av utsökningens struktur fortsätts. Behövliga tjänstekollektivavtal förs.

Det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt. Brottsligheten och dess negativa följder minskar, säkerheten och känslan av säkerhet ökar.

Utvidgningen av tillämpningsområdet för bötesförfarande sätts i kraft.

Strafflagens bestämmelser om sexuellt utnyttjande av barn preciseras.

Straffet för brott mot inreseförbud skärps.

Det lokala brottsförebyggandet utvecklas i enlighet med statsrådets principbeslut från 2016.

Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler förnyas under åren 2016—2019 i enlighet med beslutet från hösten 2015. Planeringen av nya byggnader för fängelserna i Uleåborg och Vaala inleds. Justitieministeriets beslut i anknytning till utvecklandet av Brottspåföljdsmyndighetens lokaler bereds.

Datasystemet ROTI bereds och tas i bruk. De lagstiftningsändringar som föranleds av ibruktagandet bereds med målet att lämna en regeringsproposition 2019.

Den rättspolitiska kunskapsbasen som stöder beslutsfattandet stärks särskilt genom stöd till Institutet för kriminologi och rättspolitik.

Därtill ökas det förvaltningsövergripande samarbetet för att effektivisera tillträdet till normaltjänster för personer som avtjänar straff.

Man deltar i det förvaltningsövergripande programmet för utveckling av barn- och familjetjänster för att utveckla service för unga förbrytare.

Gemensamma beredningsprocesser utvecklas vidare för justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten.

Vid fördelningen av de knappa resurserna beaktas rättssäkerheten och realiserandet av straffansvaret samt ärendenas behandlingskedjor.

De nationella genomförandeåtgärder som föranleds av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), som inrättades i oktober 2017, och Eurojust-förordningen, som sannolikt kommer att godkännas år 2018, fortsätts.

Finland deltar i EU:s åtgärder för bekämpning av terrorism bland annat genom att främja det projekt om utbyte av information om tredjelandsmedborgares domar i brottmål och inrättande av ett centraliserats system (ECRIS) som är under förhandling.

Revidering av strukturerna och stöd vid personalomställningar

Vid ingången av 2019 finns det 20 tingsrätter, dvs. antalet minskar från nuvarande 27. Målet med reformen är att öka effektiviteten och samtidigt utnyttja domarnas kompetens på ett mångsidigare sätt än hittills. Avsikten är att behandlingen av summariska tvistemål i Fastlandsfinland år 2019 ska centraliseras till åtta tingsrätter. År 2019 fortsätts beredningen av inrättandet av en domstolsmyndighet så att myndigheten kan inleda sin verksamhet vid ingången av 2020. År 2018 dras det upp riktlinjer för de fortsatta åtgärderna med anledning av redogörelsen om rättshjälps- och intressebevakningsmyndigheten. Beredningen av strukturreformen inom utsökningsväsendet fortsätts. Målet är att strukturreformen ska träda i kraft år 2020. Genom reformen organiseras utsökningsväsendet så att det utgör en enda myndighet. Samtidigt fördelas utsökningens verkställighetsuppdrag på ett nytt sätt mellan olika personalgrupper efter ärendets natur och svårighetsgrad. Automatiseringen av ärendehanteringen och ökandet av möjligheterna att använda elektroniska tjänster stöder också reformen. Åtgärderna för att effektivisera strukturen och verksamheten hos Brottspåföljdsmyndigheten fortsätts.

Uppgifter om personalen

 2017
utfall
2018
uppskattning
2019
uppskattning
    
Justitieministeriet   
Årsverken254265261
Arbetstillfredsställelseindex3,83,73,7
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.7,47,47,4
    
Övriga särskilda ämbetsverk   
Årsverken228257288
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.7,47,47,4

01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 20 933 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella sammanslutningar, till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som är godkända av justitieministeriet samt till demokratipriser.

Förklaring:

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017 utfall2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter21 23520 38821 333
Bruttoinkomster400400400
Nettoutgifter20 83519 98820 933
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år6 482  
— överförts till följande år6 004  

Beräknad användning av anslaget

 årsv.%
   
Strategier för och uppföljning av samhällspolitiken156
Styrningen inom ministeriets ansvarsområde och verksamhets- och ekonomiplanering, samt uppföljning2811
Beredning av lagstiftning och uppföljning4718
EU-ärenden och internationella ärenden135
Ministeriets övriga specialuppgifter259
Stödfunktioner7830
Frånvaro med lön5521
Sammanlagt261100

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Justering av den andel av löneglidningsbesparingen som gäller statsrådets förvaltningsenhet (överföring till moment 23.01.01)-5
Projektet automatisk anonymisering och innehållsbeskrivning av dokument som innehåller personuppgifter (finansiering 2019) (överföring från moment 28.70.20)240
Styrning av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (1 årsverke) (överföring från moment 32.40.01)62
Tryggande av verksamheten för Opinionsnämnden för massmedier (överföring till moment 25.01.50)-30
Valundersökning200
Återföring av den andel av besparingarna som gäller statsrådets förvaltningsenhet från moment 23.01.0132
Överföring av beredningsansvaret för hyreslagstiftningen25
Överföring av en tjänst till moment 25.10.03 (-1 årsv.)-30
Lönejusteringar631
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-260
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-127
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-58
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-6
Temporär sänkning av StPL-avgiften174
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen112
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-15
Sammanlagt945

2019 budget20 933 000
2018 I tilläggsb.250 000
2018 budget19 988 000
2017 bokslut20 357 000

03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 9 453 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av omkostnaderna för barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, dataombudsmannens byrå, olycksutredningscentralen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, datasekretessnämnden, underrättelseombudsmannen samt Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta nationerna

2) till betalning av stipendier som Europeiska institutet för kriminalpolitik delar ut.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster inte inkomster av avgifter för de tillsynsuppgifter som anges i 305 § i informationssamhällsbalken (917/2014).

Förklaring: Barnombudsmannen har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde bedöma och främja förverkligandet av barnens intressen och rättigheter på allmän förvaltningsnivå, samhällspolitisk nivå och lagstiftningsnivå samt att främja fullgörandet av den av Förenta Nationernas generalförsamling antagna konventionen om barnets rättigheter (FördrS 59–60/1991). Barnombudsmannen rapporterar till FN:s kommitté för barnets rättigheter, statsrådet och riksdagen. Barnombudsmannen tar initiativ och begär utredningar om brister som ombudsmannen lagt märke till. För att främja barns ställning och rättigheter samt myndighetssamarbetet i dessa frågor bistås barnombudsmannen av barnombudsmannadelegationen.

Jämställdhetsombudsmannen övervakar att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) iakttas och främjar genom initiativ, råd och anvisningar förverkligandet av lagens syfte. Jämställdhetsombudsmannen informerar om jämställdhetslagstiftningen och dess tillämpningspraxis samt följer att jämställdhet mellan kvinnor och män genomförs på samhällslivets olika områden. Jämställdhetsombudsmannen ger anvisningar och rådgivning till den som misstänker diskriminering på grund av kön, könsidentitet, eller könsuttryck, utreder brott mot diskrimineringsförbud och strävar till att öka kunskapen om de rättigheter och skyldigheter som anknyter till jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen handlar så att jämställdheten mellan könen främjas i samhället, på arbetsplatser och i läroanstalter på det sätt som avses i jämställdhetslagen.

Diskrimineringsombudsmannen ska övervaka att lagen om likabehandling följs på det sätt som bestäms i den nämnda lagen samt även i övrigt främja likabehandling och förhindra diskriminering. Dessutom är diskrimineringsombudsmannen nationell rapportör om människohandel och övervakar avlägsnande av utlänningar ur landet. Delegationen för likabehandlingsärenden verkar under ledning av diskrimineringsombudsmannen och främjar samarbetet mellan myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer när de gäller att ingripa i diskriminering och främja likabehandling.

Effektmål för diskrimineringsombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen är att säkerställa lika deltagande så, att inte t.ex. personens kön, ursprung, funktionsnedsättning, ålder, sexuella läggning eller övertygelse begränsar hans eller hennes möjligheter.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden behandlar och avgör ärenden som enligt diskrimineringslagen och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män hör till nämndens uppgifter.

Dataombudsmannen ska behandla och avgöra ärenden som gäller behandling av personuppgifter och kreditupplysningar så som föreskrivs i personuppgiftslagen (523/1999) och kreditupplysningslagen (527/2007) samt sköta övriga uppgifter som följer av de nämnda lagarna. Dataombudsmannens byrå upprätthåller och främjar den grundläggande rätten till integritet och förtroendet för samhällets tjänster. Dessutom är byrån med och utvecklar informationssamhället i Finland och EU. EU:s allmänna dataskyddsförordning som trädde i kraft i maj 2016 utvidgar betydligt uppgiftsområdet inom övervakningen av dataskyddet. Dataskyddsförordningen kompletteras och preciseras genom nationell lagstiftning. Regeringen har överlämnat en proposition med förslag till en ny nationell dataskyddslag till riksdagen. Avsikten var att dataskyddslagen skulle träda i kraft den 25 maj 2018 och samtidigt skulle också EU:s allmänna dataskyddsförordning börja tillämpas.

Olycksutredningscentralen ska enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011) utveckla och upprätthålla beredskapen att inleda utredningar av olyckor, effektivt och tillförlitligt utreda orsakerna till olyckor och på basis av orsakerna ge säkerhetsrekommendationer, och följa med hur de iakttas.

Underrättelseombudsmannen ska övervaka lagenligheten vid användning av underrättelseinhämtningsmetoder och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten.

Europeiska institutet för kriminalpolitik som är verksamt i anslutning till Förenta Nationerna producerar internationella sakkunnigtjänster inom kriminalpolitikens område. Institutets verksamhet styrs centralt av FN:s kriminalpolitiska program och av linjebeslut i anslutning till det.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter8 1468 3619 653
Bruttoinkomster521400200
Nettoutgifter7 6257 9619 453
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år1 631  
— överförts till följande år1 294  

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Barnombudsmannens verksamhet608
Jämställdhetsombudsmannens verksamhet972
Diskrimineringsombudsmannens verksamhet1 772
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden200
Barnombudsmannadelegationen20
Dataombudsmannens verksamhet3 244
Underrättelseombudsmannens verksamhet352
Olycksutredningscentralen1 524
Institutet för kriminalpolitik518
Servicecentralernas avgifter243
Sammanlagt9 453

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Dataombudsmannens byrå; genomförande av dataskyddsförordningen och Schengens informationssystem855
Diskrimineringsombudsmannens byrå, övervakning av verkställandet av avlägsnande ur landet (varav -60 000 euro finansiering för 2018 i överföring till moment 25.10.04)-20
Tilläggsuppgifter för Dataombudsmannens byrå på grund av PNR-direktivet (1,5 årsv.)120
Underrättelseombudsmannen; laglighetskontroll av underrättelseverksamheten350
Ökning av Valtoris serviceavgifter26
Besparing i lokalutgifter (regeringsprogr. 2015)-51
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-7
Indexhöjning av hyresutgifterna5
Lönejusteringar221
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-50
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-25
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-20
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-2
Temporär sänkning av StPL-avgiften54
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen41
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-5
Sammanlagt1 492

2019 budget9 453 000
2018 I tilläggsb.66 000
2018 budget7 961 000
2017 bokslut7 288 000

05. Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 441 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster förvaltningsområdets sektorsspecifika IKT-serviceavgifter och de inkomster som influtit utifrån kostnaderna för massuttag av uppgifter som lämnats med stöd av registermyndighetens beslut om utlämnande av uppgifter.

Förklaring: Rättsregistercentralen är registeransvarig för informationssystemen och registren inom justitieministeriets förvaltningsområde och förmedlar information från förvaltningsområdets myndigheter till andra myndigheter. De register som används mest är straffregistret, bötesregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret samt skuldsaneringsregistret. Rättsregistercentralen sköter verkställighetsuppgifter i samband med böter, förverkandepåföljder, avgifter och fordringar samt för statens talan i dessa ärenden. Dessutom sköter Rättsregistercentralen underhåll och utveckling av informationssystemen inom förvaltningsområdet i samarbete med ämbetsverken inom förvaltningsområdet, enligt vad som har avtalats i serviceavtalen. Rättsregistercentralen är också upphandlande enhet i fråga om IT-upphandlingar inom förvaltningsområdet och en enskild bokföringsenhet.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2017
utfall
2018
ordinarie
budget
2019
budgetprop.
    
Bruttoutgifter12 33416 16715 747
Bruttoinkomster4 8436 6377 306
Nettoutgifter7 4919 5308 441
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år400  
— överförts till följande år1 210  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Dataskyddsdirektivet och dataskyddsförordningen-200
IKT-utgifter på grund av alkohollagsreformen-72
Projektet för utveckling av informationssystem för Rättsregistercentralens myndighetsverksamhet (eORK) (finansiering 2018) (överföring till moment 28.70.20)-1 880
Projektet för utveckling av informationssystem för Rättsregistercentralens myndighetsverksamhet (eORK) (finansiering 2019) (överföring från moment 28.70.20)895
Utvecklande av ett insolvensregister (IRIS) (finansiering 2018) (överföring till moment 25.10.03, 25.10.04, 25.20.01 och 25.30.01)-130
Utvecklande av insolvensregistret (IRIS II)200
Ökning av de administrativa påföljdsavgifterna50
Ökning av Valtoris serviceavgifter36
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-6
Indexhöjning av hyresutgifterna2
Inre säkerhet och rättsvård (regeringsprogr. 2015)-8
Lönejusteringar152
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-15
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-13
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-1
Temporär sänkning av StPL-avgiften40
Ändring i pensionsavgiftsstrukturen23
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-2
Nivåförändring-160
Sammanlagt-1 089

2019 budget8 441 000
2018 I tilläggsb.46 000
2018 budget9 530 000
2017 bokslut8 301 000

20. Särskilda utgifter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas31 093 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av arvoden och övriga konsumtionsutgifter som föranleds av utredningskommissioner som tillsatts för säkerhetsutredningar enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011), Europeiska unionens lagstiftning och internationella avtal som förpliktar Finland och utredningar som utförs som internationellt samarbete

2) för fullföljande av skadeståndsansvar som föranleds av en eventuell förbindelse som getts vid en utländsk domstol eller annan myndighet i anslutning till ett kostnadsansvar som konkursombudsmannen tagit i fråga om ett konkursbo med ringa tillgångar

3) till betalning av rättegångskostnader som med stöd av lagar och förordningar föranleds av myndigheternas verksamhet och till betalning av kostnader som föranleds av förordnande av en intressebevakare för en minderårig part för förundersökning samt till betalning av intressebevakarens arvode och kostnader

4) till betalning av ersättningar som staten enligt skadeståndslagen (412/1974) ska betala

5) till betalning av gottgörelse med stöd av lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009)

6) till betalning av tolknings- och översättningsutgifter för ärenden som sköts enligt rättshjälpslagen (257/2002)

7) till betalning av ersättningar enligt 19 och 20 § i lagen om rättsgenetisk faderskapsundersökning (378/2005)

8) till betalning av överföringsutgifter till huvudmän inom den offentliga rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens köpta tjänster såsom en gottgörelse som motsvarar mervärdesskattens belopp

9) till betalning av rättegångskostnader i ärenden enligt diskrimineringslagen (1325/2014), i vilka diskrimineringsombudsmannen bistår vid rättegången för en person som misstänks ha utsatts för diskriminering och har förbundit sig till att ersätta eventuella rättegångskostnader, om ärendet förloras

10) till betalning av ersättningar enligt 10 kap. 11 § 2 mom. i strafflagen (356/2016).

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen med hänvisning till förklaringsdelen under moment 25.10.03 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av 17 kap. i strafflagen, 185 § i utlänningslagen och 44 § i territorialövervakningslagen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ersättningar enligt 10 kap. 11 § 2 mom. i strafflagen19 000
Tolknings- och översättningsutgifter i mål som gäller brott mot inreseförbud61
Sammanlagt19 061

2019 budget31 093 000
2018 budget12 032 000
2017 bokslut13 782 775

21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 245 000 euro.

Anslaget får användas till produktivitetsfrämjande investeringar, forskning och utredningar inom ministeriets förvaltningsområde, samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster.

Anslaget får även användas till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken för viss tid för att främja produktivitetsåtgärder.

Förklaring: Under momentet har man samlat anslag som motsvarar de besparingar som de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet medför. Avsikten är att använda anslaget till att finansiera produktivitetsfrämjande projekt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Tryggande av sametingets verksamhet (finansiering 2018) (överföring från moment 25.01.50)130
Sammanlagt130

2019 budget245 000
2018 budget115 000
2017 bokslut245 000

22. Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 505 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av ibruktagandet av massprodukter när det gäller kontors- och kommunikationssystem inom justitieministeriets förvaltningsområde.

Förklaring: Avsikten är att inom justitieministeriets förvaltningsområde ta i bruk statens gemensamma så kallade massprodukter när det gäller kontors- och kommunikationssystem. För närvarande används inom förvaltningsområdet produkter som avviker från massprodukterna. Ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten har ingåtts mellan justitieministeriet och finansministeriet om projektet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ibruktagande av de gemensamma IKT-tjänsterna (harmoniseringsprojekt) (2018 års finansiering) (överföring till moment 28.70.20)-2 590
Ibruktagande av de gemensamma IKT-tjänsterna (harmoniseringsprojekt) (2019 års finansiering) (överföring från moment 28.70.20)2 505
Sammanlagt-85

2019 budget2 505 000
2018 budget2 590 000
2017 bokslut2 184 000

29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 44 745 000 euro.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Riksdagsvalet år 2019843
Sammanlagt843

Anslaget står utanför ramen.


2019 budget44 745 000
2018 budget43 902 000
2017 bokslut45 026 611

50. Understöd (fast anslag)

Under momentet beviljas 8 862 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi

2) till understöd till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet samt för utvärdering av arbetet för att förebygga kriminalitet

3) till understöd för Brottsofferjourens verksamhet och andra organisationer som producerar stödtjänster för brottsoffer

4) till bidrag till Opinionsnämnden för massmedier

5) till understöd för verksamhet som stöder utvecklandet av rättsordningen och demokratin och spridandet av kunskap om dessa frågor

6) till brottsbekämpning tillsammans med statliga inrättningar och Helsingfors universitetet och till utgifter för projekt som ansluter sig till bedömning av brottsbekämpningen.

Dispositionsplan (1 000 euro)

  
Understöd till sammanslutningar som producerar stödtjänster till brottsoffer (högst)4 855
Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi (högst)3 787
Övriga understöd (högst)220
Sammanlagt8 862

Förklaring:

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anknytning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 20192020202120222023fr.o.m. 2024
       
Fullmakt för samekulturcentrumets hyresavtal      
Förbindelser som ingåtts före år 20191 4811 4811 4811 4811 4811 481/år
Förbindelser 2019------
Utgifter sammanlagt1 4811 4811 4811 4811 4811 481/år

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Gränsöverskridande samarbete i ärenden som gäller de samiska språken samt verksamheten inom Sámi Giellagáldu100
Tryggande av sametingets verksamhet460
Tryggande av sametingets verksamhet (finansiering 2018) (överföring till moment 25.01.21)-130
Tryggande av verksamheten för Opinionsnämnden för massmedier (överföring från moment 25.01.01)30
Understöd enligt 31 § i samiska språklagen30
Indexhöjning av hyresutgifterna10
Sammanlagt500

2019 budget8 862 000
2018 I tilläggsb.30 000
2018 budget8 362 000
2017 bokslut8 323 099

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av sådana ersättningar för brottsskador som ska betalas enligt brottsskadelagen (1204/2005)

2) till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd (422/1974) samt till betalning av ringa ombudsarvoden i anslutning därtill.


2019 budget19 000 000
2018 budget19 000 000
2017 bokslut18 031 229