Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2019
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
              01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
              02. Samfundsskatt
              03. Källskatt på ränteinkomster
              04. Skatt på arv och gåva
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2019

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhetPDF-versio

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Under momentet beräknas inflyta 9 939 000 000 euro.

Inkomstposten budgeteras enligt kontantprincipen, med undantag för andra rättelser till inkomstposten än sådana som gäller skatteåterbäringar i samband med den ordinarie beskattningen. Dessa rättelser bokförs med stöd av beslut om rättelse av beskattningen.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer.

Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2016, har använts som grund för skatteinkomstprognosen. Prognosen för skatteintäkterna för 2019 grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för 2017 och 2018 samt på prognosen för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna 2017—2019. I prognosen beaktas de ändringar i beskattningsgrunderna som gjorts 2017 och 2018 och som föreslås 2019 samt förhandsuppgifter om den slutliga beskattningen 2017.

Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. De mest betydande är utdelningsinkomsterna och överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena.

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring2017
prognos
mn €
%2018
prognos
mn €
%2019
prognos
mn €
%
       
Förvärvsinkomster, varav129 1871,8133 3643,2137 5883,2
— löneinkomster85 6362,389 2334,292 3563,5
— pensionsinkomster30 9562,831 9743,333 0663,4
Kapitalinkomster, varav12 0797,712 8366,313 3744,2
— överlåtelsevinster4 26317,34 5647,14 7594,3
— utdelningsinkomster3 8712,34 0965,84 2604,0

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2019 och till lagar om ändring av inkomstskattelagen och 7 a § i lagen om skatt på arv och gåva. I överensstämmelse med programmet för statsminister Sipiläs regering föreslås det i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en indexjustering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex 2019. Beskattningen av förvärvsinkomst föreslås att lindras med sammanlagt 130 miljoner euro genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen och pensionsinkomstavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen. Lindringen uppskattas minska statens intäkter av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst med 42 miljoner euro på årsnivå (resten av lindringen minskar intäkterna av kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringens sjukvårdspremie). Lindringen riktas främst till löntagare, pensionstagare och mottagare av dagpenning med små inkomster. Det föreslås att maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs. Det föreslås att tillämpningsområdet för skattefria resekostnadsersättningar för frivilligarbetare utvidgas och att maximibeloppet av skattefria kilometerersättningar höjs. Konsekvenserna för skatteintäkterna beräknas vara små. Begränsningen av rätten att dra av ränta på bostadslån fortsätter i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Enligt gällande lagstiftning begränsas avdragsrätten åren 2016—2019 med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bostadslån är avdragsgilla 2019. Intäkterna av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 2019 ökar också på grund av den tidsmässiga faktorn av engångsnatur i samband med det s.k. Valmis-projektet. Vid verkställandet av beskattningen för 2018 övergår man till en flexibelt färdigställande, vilket leder till att inflödet av kvarskatt tidigareläggs. Detta ökar 2019 tillfälligt kassainflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster. De effekter som ändringarna har på statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan.

Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2019 och på årsnivå (mn euro)

 Effekter
2019
Effekten på årsnivå
   
Indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster-214-233
Höjning av arbetsinkomstavdraget-18-20
Höjning av pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen-20-22
Begränsning av rätten att dra av ränta på bostadslån1617
Höjning av maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten-1-1
— Valmis-projektet, tidsmässig faktor av engångsnatur i samband med tidpunkten för skatteuppbörden74-
Sammanlagt-163-259
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna9017
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna-253-276

Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, och det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidsplanen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomstprognosen i finansministeriets promemoria Förfarandena för sammanställning av budgetekonomins inkomstposter vid finansministeriet (www.vm.fi).

Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2016—2019

 2016
utfall
2017
prognos
2018
prognos
2019
prognos
     
Progressiv inkomstskatt5 8315 5825 6715 856
Skatt på kapitalinkomster2 5172 8883 1093 244
Rundradioskatt485486490500

Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten 2019 (mn euro)

  
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 049
Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga390
Rundradioskatt500
Sammanlagt9 939

De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till prognosen för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i prognosen för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Också intäkterna av källskatten har varierat på ett oförutsägbart sätt, främst på grund av återbäringar av källskatt som betalats tidigare år. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras prognostiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för 2019 bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna som fåtts genom den senast slutförda beskattningen från 2016. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar.

Det har definierats 54 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 39 av dessa skatteutgifter kan beloppet uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna, och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen.

Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt knappt 18,5 miljarder euro 2019 (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,9 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 9,5 miljarder euro.

Tyhjä elementti, POISTA

Uppskattning av skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen 2017—2019 (mn euro, alla skattetagare sammantaget)

 201720182019
    
Avdragsgillhet för lagstadgade pensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier3 3003 6604 010
Arbetsinkomstavdrag2 9103 1603 210
Hushållsavdrag415425430
Avdragsgillhet för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer185200205
Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen285250290
Avdragsgillhet för frivillig pensionsförsäkringspremie858585
Skattefrihet för barnbidrag480500500
Skattefrihet för vissa andra sociala förmåner9901 0551 060
Avdragsgillhet för räntor på bolån13010080
Skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst3 7003 8003 900
Skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad (uppskattning)1 4001 4001 400
Övriga3 2123 3673 367
Sammanlagt17 09218 00218 537

2019 budget9 939 000 000
2018 budget9 511 000 000
2017 bokslut9 053 746 530

02. Samfundsskatt

Under momentet beräknas inflyta 4 428 000 000 euro.

Inkomstposten budgeteras enligt kontantprincipen, med undantag för andra rättelser till inkomstposten än sådana som gäller skatteåterbäringar i samband med den ordinarie beskattningen. Dessa rättelser bokförs med stöd av beslut om rättelse av beskattningen.

Förklaring: Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Skatten är 20 % av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Skattetagare när det gäller samfundsskatten är staten och kommunerna.

Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret 2019 görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från 2017 till 2019. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2019 baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen skatteåret 2017 och på uppgifter om de belopp som influtit skatteåret 2018. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen i rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen i rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxtprognos som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten.

Den uppskattade utvecklingen av rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten

 20162017
prognos
2018
prognos
2019
prognos
     
Förändring i rörelseöverskottet, %6,313,29,05,2
Skatteårets slutliga skatt, mn euro5 5445 5876 0896 414
— statens andel av intäkterna från samfundsskatten, %69,0869,6668,6568,70

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av regleringen av begränsning av ränteavdrag. Det beräknas öka statens intäkter av samfundsskatten med ca 4 miljoner euro år 2019 och debiteringen av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro per år på årsnivå. I överensstämmelse med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna. Enligt regeringens proposition genomförs kompensationen genom att utdelningen av samfundsskatten ändras så att skatteintäkten är neutral för kommunerna.

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Rundradioskatten för samfund inbringar något över 20 miljoner euro på årsnivå.

Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter ca 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de ytterligare förskott som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År 2019 inflyter det ännu skatt från skatteåren 2018 och 2017.

Prognos för inflödet av samfundsskatt år 2019

  
Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro 
— skatteåret 2020392
— skatteåret 20195 402
— skatteåret 2018618
— tidigare skatteår35
Sammanlagt6 446
— varav statens andel4 428

Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 674 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 331 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp.


2019 budget4 428 000 000
2018 budget4 194 000 000
2017 bokslut4 237 946 869

03. Källskatt på ränteinkomster

Under momentet beräknas inflyta 84 000 000 euro.

Inkomstposten budgeteras enligt kontantprincipen, med undantag för rättelser till inkomstposten som bokförs med stöd av beslut om rättelse av beskattningen.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga.

Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av 2017 var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 83 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,16 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen:

 2017
utfall
2018
prognos
2019
prognos
    
Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, %3,004,23,7
Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, %0,160,140,35

2019 budget84 000 000
2018 budget73 000 000
2017 bokslut65 542 587

04. Skatt på arv och gåva

Under momentet beräknas inflyta 720 000 000 euro.

Inkomstposten budgeteras enligt kontantprincipen, med undantag för rättelser till inkomstposten som bokförs med stöd av beslut om rättelse av beskattningen.

Förklaring: Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet.

Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 141 miljoner euro 2019.


2019 budget720 000 000
2018 budget720 000 000
2017 bokslut909 081 702