Statsbudgeten 2018
20. Samhällen, byggande och boende
Förklaring:
En enhetlig samhällsstruktur som uppmuntrar till utsläppssnål rörlighet främjas, och man skapar förutsättningar för kompletterande byggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. Genom kompletterande byggande nyttiggörs existerande infrastruktur samtidigt som man minskar trafikbehovet och stöder ordnandet av kollektivtrafik och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, i byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av lokala särdrag, nya utvecklingstrender inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion.
Genom en totalreform av markanvändnings- och bygglagstiftningen svarar man på förändringarna i omvärlden, såsom klimat- och energifrågorna, differentieringen av regionstrukturen, befolkningsförändringar, stadsregionernas tillväxt och urbaniseringen, nya sätt att röra sig samt digitaliseringen och förändringar i förvaltningsstrukturerna. Man identifierar de möjligheter som en planmässig skötsel och ett planmässigt nyttjande av kulturmiljön ger med tanke på bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen och stöder åtgärder i anslutning till detta.
Övergången till nära-nollenergibyggnad vid nybyggen främjas. Det nationella genomförande som följer av reformen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och energieffektivitetsdirektivet (EED) inleds. Minimikrav för energieffektivare ny- och ombyggnad främjas.
Man deltar i lagberedning som gäller ekodesign och energimärkning i fråga om EU:s byggproduktgrupper. Införandet av lagstiftning om samt styrningen och marknadskontrollen av byggprodukter tillgodoses. Träbyggande främjas som ett led i regeringens spetsprojekt ”Fram för trä och nya skogsprodukter”. Programmet för industriellt träbyggande genomförs. År 2018 genomförs planenligt bl.a. utveckling i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande i städer som förtätas, främjande av skapandet av regionala kompetenskluster samt kommunikations- och utbildningsarbete när det gäller förändrade byggbestämmelser.
En planmässig fastighetsförvaltning och god praxis vid ombyggnad främjas genom att man effektiviserar användningen av förvaltningsinstrumenten och utnyttjar webbkommunikation och nätverket för reparationsrådgivning.
I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag samtidigt som de bidrar till att förbättra livsmiljöns kvalitet och även tar hänsyn till de särskilda krav som kulturmiljön och det traditionella byggnadsbeståndet ställer.
Inom förvaltningsområdet bereder man åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggande och ombyggnad. Utarbetandet av en färdplan för hur miljökonsekvenserna av byggnadsmaterial och byggprodukter ska beaktas i styrningen av byggandet slutförs och de beslut som hänför sig till detta verkställs samtidigt som fortsatta åtgärder inleds. Verksamheten för att öka graden av återvinning av bygg- och rivningsavfall och stärka ett kretsloppsbetonat byggande fortsätter. Handboken för grön offentlig upphandling vidareutvecklas och rådgivningen stöds. Anvisningarna främjar koldioxidsnålhet, materialeffektivitet och högklassigt byggande vid offentligt byggande och offentlig renovering.
För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag.
I landskapsplanläggningen läggs fokus på åtgärder som främjar de reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen och på det interaktiva planläggningssamarbete mellan förbunden på landskapsnivå och de olika myndigheterna som stöder åtgärderna. Systemet för planering av områdesanvändningen utvecklas genom att man knyter utvecklingsarbetet till landskapsreformen och till digitaliseringen av processerna.
Kulturmiljöernas värden och positiva verkningar på människornas välbefinnande och på utvecklandet av samhällena och näringslivet identifieras, och de kan utnyttjas för att skapa och trygga en god livsmiljö. I områdesanvändningen och byggandet tar man hänsyn till erkända kulturmiljöer och ser till att deras värden bevaras. Livskraften i områden som håller på att stagnera stöds bl.a. genom att man främjar användningen av sådana lokaler och kulturmiljöer som underutnyttjas.
Antalet personer som exponeras för buller bedöms utifrån kartläggningar av buller enligt direktivet om omgivningsbuller samt utifrån statsrådets principbeslut om bullerbekämpning, och man utvecklar så kostnadseffektiva lösningar för bullerbekämpning som möjligt.
Genom planering i havsområden bidrar man till en hållbar ekonomisk tillväxt i havsområden och till skyddet av den marina miljön. Den planering i havsområden som EU:s havsplaneringsdirektiv förutsätter har verkställts genom en ändring av markanvändnings- och bygglagen enligt vilken förbunden på landskapsnivå ska se till att det utarbetas havsplaner.
Man genomför de åtgärder för att avlägsna fukt- och mögelproblem i byggnader som förutsätts i riksdagens skrivelse RSk 5/2013 rd ”Fukt- och mögelproblem i byggnader”.
Utvecklingen av styrningen av byggandet fortsätter genom en revidering av anvisningarna i byggbestämmelsesamlingen. Förordningarna om typgodkännande upphävs vid utgången av 2017 till den del de utfärdats med stöd av den tidigare markanvändnings- och bygglagen. Av denna anledning ska förordningarna om typgodkännande revideras samtidigt som de uppdateras med nya väsentliga tekniska krav.
Lösandet av problemen med EU:s byggproduktförordning (EU) nr 305/2011 påverkas proaktivt, så att den inre marknaden för byggprodukter fungerar bättre. Att byggproduktförordningen inte kan tillämpas till alla delar försvårar för närvarande verksamheten vid företag i byggbranschen och hos myndigheterna. Finland är sett till folkmängden den största exportören av byggprodukter i EU, vilket betyder att byggproduktförordningen har en stor inverkan på den finländska byggproduktindustrin.
Planeringen av områdesanvändningen bidrar till att upprätthålla och stärka en grön infrastruktur. Anläggningen av grönområden granskas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att människor i alla åldrar har tillgång till natur.
Den långvariga allmänna ekonomiska osäkerheten och den svaga ekonomiska utvecklingen verkar ha nått botten. Ekonomin har börjat växa måttligt och utvecklingen antas vara måttlig även framöver. När det gäller byggandet har läget och utsikterna varit klart bättre än för ekonomin. Situationen har varit särskilt bra när det gäller bostadshus.
År 2016 påbörjades sammanlagt mer än 37 000 nya bostadsbyggen, och 2017 bedöms bostadsbyggandet hållas kvar på en rätt hög nivå, på ca 32 000—34 000 bostäder. Bostadsbyggandet har främst gällt höghus och således koncentrerats särskilt till de stora centrumen. Byggandet av egnahemshus, som har minskat kraftigt på senare år, har hållit sig kvar på en tämligen låg nivå. Den statsunderstödda bostadsproduktionen har behållit en rimlig nivå. År 2016 inleddes bygget av sammanlagt ca 8 000 understödda bostäder, av vilka ca 7 000 var räntestödsbostäder. Det finns tecken på en ökad efterfrågan på ägarbostäder. Den fortsatt låga räntenivån och den ökade ekonomiska tillväxten lär öka efterfrågan på ägarbostäder ytterligare.
De bostadspolitiska åtgärderna syftar till att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, förnya bostadsbeståndet, möta efterfrågan på bostäder, främja konkurrensen inom byggnadsbranschen, öka valfriheten samt svara på strukturella förändringar i bostadsbehovet.
En fungerande bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i tillväxtregionerna och skapar förutsättningar för regionernas allmänna ekonomiska funktionsförmåga och ett effektivt ordnande av olika tjänster. Ett bostadsutbud som i tillräcklig omfattning motsvarar efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i de växande tillväxtcentrumen och vid förbättrandet av regionernas konkurrenskraft. I områden med minskande befolkning söker man lösningar på problemet med bostäder som står tomma framför allt vad gäller det stödda bostadsbeståndet.
Att stadsregionerna förtätas leder till att behovet av bilism minskar, att det dagliga livet löper smidigare och att utbudet av och tillgången på tjänster effektiviseras. Man utvecklar områdena på ett övergripande sätt så att planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas per region över kommungränserna.
Boendelösningar till rimligt pris behövs i synnerhet i huvudstadsregionen, där situationen på bostadsmarknaden alldeles tydligt är den mest utmanande i hela landet. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att efterfrågan på bostäder i tillväxtcentrumen ökar också i fortsättningen.
En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Det är nödvändigt att utöka den planlagda tomtreserven med utgångspunkt i den nuvarande samhällsstrukturen, eftersom detta säkerställer att det finns förutsättningar att ordna kollektivtrafik och tjänster kan ordnas på ett effektivt sätt.
Genom förfarandet med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT) i de största stadsregionerna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg) förtätas både samarbetet kommunerna emellan och samarbetet mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att förbättra funktionen i regionerna och uppnå målen.
Miljöministeriet samordnar metropolpolitiken genom vilken metropolregionen utvecklas som en helhet så att man betonar samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder. Man främjar genomförandet av MBT-avtalen och tillväxtavtalen och fortsätter beredningsarbetet i synnerhet i anslutning till segregations- och migrationsfrågor och beaktar i detta sammanhang riktlinjerna i social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen.
Den åldrande befolkningens boendeförhållanden främjas genom att man utnyttjar resultaten av det avslutade utvecklingsprogrammet. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. på grund av det ökade antalet äldre personer som lider av en minnessjukdom och på grund av målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov riktas i första hand till att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Arbetet för att minska bostadslöshet fortsätter. I centrum står satsningar på decentraliserade bostadslösningar och förebyggande av bostadslöshet. Åtgärdsprogrammet för att förebygga bostadslöshet (AUNE 2016—2019) syftar till att knyta arbetet mot bostadslöshet tätare till arbetet för att bekämpa utslagning och till politiken för att stärka vardagskompetensen. Boenderådgivningen utvidgas och befästs. I stödfunktioner för boende understryks multiprofessionella mobila stöd som man kan ta med sig hem. Bostadssituationen för utvecklingsstörda förbättras med målet att minska antalet institutionsplatser för utvecklingsstörda. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalhälsovården förbättras.
Utgångspunkten för statens produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder samt projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen riktas huvudsakligen till de stora stadsregionerna, i synnerhet Helsingforsregionen, där behovet av boendelösningar till rimligt pris är störst. I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds den statsunderstödda produktionen av normala hyresbostäder med startbidrag.
Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp
2015 | 2016 | 2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
ARA-produktion (delbeslut) | ||||
Tillväxtcentrum | 6 400 | 6 000 | 8 000 | 8 000 |
Det övriga landet | 1 300 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov | 2 900 | 2 600 | 3 000 | 3 000 |
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % | 65 | 67 | 65 | 65 |
Förändringen i bostadspriser, % | -0,8 | 0,9 | 1 | 2 |
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % | 3,6 | 3 | 3 | 3 |
Förändringen i Aravahyror, % | 2,8 | 2,4 | 3 | 3 |
Utfallet av MBT-avtalet för Helsingforsregionen i de avtalsslutande kommunerna
Mål | Mål på lång sikt/år |
2015 utfall |
2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
Nya planer (bostäder) | 13 000 | 14 300 | 14 300 | 14 500 | 16 000 |
Total bostadsproduktion (som påbörjas) | 15 000 | 15 300 | 16 300 | 16 900 | 16 500 |
Statsunderstödd bostadsproduktion (som påbörjas) | 4 150 | 3 820 | 3 430 | 5 160 | 4 550 |
Antal bostadslösa
2015 | 2016 | 2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
Enpersonshushåll, sammanlagt | 6 800 | 6 700 | 6 500 | 6 500 |
Familjer, sammanlagt | 424 | 185 | 200 | 200 |
Långtidsbostadslösa, sammanlagt | 2 250 | 2 050 | 2 000 | 2 000 |
Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2016 och uppskattning för 2017—2018
2016 utfall bostäder |
2017 uppskattning bostäder |
2018 uppskattning och fullmakter bostäder |
|
Påbörjade nya bostäder, sammanlagt | 37 400 | 33 000 | 34 000 |
— räntestöd för bostadslån | 7 000 | 9 000 | 7 200 |
— mellanmodell med fyllnadsborgen | 1 000 | 2 000 | 1 400 |
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder | 29 400 | 22 000 | 25 400 |
Räntestödslån för reparationsverksamhet | 2 000 | 4 500 | 2 500 |
Borgenslån för ombyggnad | - | 8 000 | 8 000 |
Anskaffning av bostäder | |||
— bostadssparpremiesystemet | 6 500 | 5 500 | 5 500 |
— räntestödslån, sociala hyresbostäder | 70 | 500 | 500 |
Statsborgen för hushållens bostadslån1) | 17 300 | 15 000 | 15 000 |
1) Riktas huvudsakligen till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.
Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen i huvudsak riktas till stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till nya lån i betydande utsträckning. Antalet extra amorteringar på aravalån har fortfarande varit rätt stort och aravalånestocken har minskat. Detta har huvudsakligen berott på att bolag som har en god ekonomi har konverterat sina aravalån till banklån.
Antalet försenade betalningar som gäller gamla aravalån har enligt de senaste uppgifterna ökat något. I de objekt och bolag som är i trångmål är problemen av mer långvarig och djupgående art, vilket kan leda till större kreditförluster än tidigare. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret gäller ca 75 % av aravalånekapitalet kommuner där risken är liten eller obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och de beror närmast på att tomma bostäder belastar samhällenas ekonomi.
Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika saneringsåtgärder och finansieringsarrangemang i anslutning till lånen samt genom att befria enskilda objekt från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Vid stöd till ombyggnad av bostadshus riktas stödet till objekt som även i fortsättningen ska användas länge.
Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är i förhållande till lånestocken mycket litet. Beloppet av borgensersättningar, som sedan 2009 legat kring 500 000—800 000 euro per år, var 875 000 euro år 2016.
2015 | 2016 | 2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
Aravalånebeståndet (mn euro, läget 31.12) | 5 900 | 5 200 | 4 900 | 4 600 |
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) | 10 200 | 10 900 | 12 000 | 13 000 |
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) | 2 050 | 2 070 | 2 100 | 2 100 |
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), % | 0,9 | 0,9 | 1,0 | 1,0 |
Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder) | 3 700 | 3 700 | 4 600 | 5 000 |
Stöd för boendet, utvecklingen 2016—2018 (mn euro)
2016 utfall |
2017 budget |
2018 budgetprop. |
|
Understöd som betalas ur statsbudgeten | |||
— Reparations- och energiunderstöd för bostäder 35.20.55 | 20 | 20 | 15,5 |
— Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 35.20.30 | - | - | 1,0 |
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) | 170 | 140 | 120 |
Allmänt bostadsbidrag | 1 075 | 1 256 | 1 479 |
Bostadsbidrag för pensionstagare | 558 | 592 | 618 |
Bostadstillägg för studerande | 265 | 152 | 18 |
Understöd som betalas ur statens bostadsfond | |||
Räntestöd | |||
— räntestöd för bostadslån | 4,4 | 6,6 | 7,3 |
Fullmakter att bevilja understöd | |||
— startbidrag för räntestödslån | 20,0 | 20,0 | 20,0 |
— startbidrag för borgenslån | - | - | - |
— understöd för grupper med särskilda behov | 109,6 | 130,0 | 105,0 |
— understöd till hyres- och bostadsrättshus för sanering av ekonomin | 0,2 | 2,6 | 2,6 |
— rivningsbidrag | 0,5 | 2,0 | 2,0 |
— understöd för byggande av kommunalteknik | 15,0 | 15,0 | 15,0 |
— områdesspecifika understöd till kommuner i tillväxtcentrum | 8,0 | 4,0 | - |
— rivningsackord för aravahus | 0,5 | 3,0 | 3,0 |
— begränsningsackord för aravahus | 0,6 | 2,0 | 2,0 |
— boenderådgivning | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
— understöd för reparation | 15,0 | 15,0 | 20,0 |
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion | 1 038 | 1 410 | 1 040 |
Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen | 155 | 285 | 200 |
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag | - | 100 | 100 |
Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån | 200 | 100 | - |
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 741 000 euro.
Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) främjar hållbart boende till rimligt pris genom att verkställa, styra och övervaka stöden och genom därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som finansieras med medel ur statens bostadsfond och statsbudgeten och som gäller räntestödslån för bostäder samt statsborgen och statsunderstöd, samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet och övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen samt ansvarar för expertservicen i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.
I centralens verksamhet ligger fokus på uppgifter som gäller hyresbostadsproduktion till rimligt pris, boende för grupper med särskilda behov och utvecklande av bostadsbeståndet. Centralen beaktar i synnerhet den åldrande befolkningens bostadsbehov, förbättrad energieffektivitet och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och ser till att dataregistret för energicertifikat upprätthålls.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om bostadsrättsbostäder. I och med reformen överförs registret över ordningsnummer för dem som bor i bostadsrättsbostad och tillsynsuppgifterna i fråga om valet av boende i bostadsrättsbostäder, maximipriserna och boendeförvaltningen till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Miljöministeriet ställer upp följande preliminära resultatmål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2018:
- — fokuserar i sin verksamhet på att främja den räntestödda normala produktionen av hyresbostäder särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra regioner som omfattas av MBT-avtal, och utvecklar verkställigheten av stöden
- — prioriterar genomförande av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå
- — fördelar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de mest utsatta grupperna på basis av långvarigt behov. Centralen stöder genom sin verksamhet genomförandet av riktlinjerna i programmet för att förbättra de äldres boende och det program som syftar till att förebygga bostadslöshet samt de riktlinjer som gäller boendet för personer med utvecklingsstörning. Därtill ansvarar centralen för styrningen och tillsynen av ARA-bostadsbeståndet och säkerställer genom styrnings- och tillsynsverksamhet att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
- — söker sätt att lösa hyreshusbolags ekonomiska problem som uppstår till följd av tudelningen av bostadsmarknaden, och främjar tillsammans med fastighetsägarna och kommunerna åtgärder för att anpassa bostadsbeståndet till efterfrågan genom att utveckla en övergripande och framsynt planering av bostadsbeståndet
- — främjar en enhetlig samhällsstruktur och bättre energiprestanda hos byggnaderna och prioriterar i utvecklingsverksamheten i synnerhet att resultaten får genomslag i praktiken. Centralen söker i sin forsknings- och utvecklingsverksamhet effektiva medel och metoder för att utveckla boende till rimligt pris och byggande, ombyggnad och kompletterande byggande som har hög livscykeleffektivitet
- — utövar i samarbete med Statskontoret riskhantering i fråga om det borgensansvar som föranleds av bostadslån.
De centrala prestationerna, utveckling
Beslut och andra prestationer av ARA (st.) | 2015 utfall |
2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
Godkännande av lån som räntestödslån | 227 | 179 | 220 | 220 |
Beviljade reparationsunderstöd | 416 | 417 | 3 500 | 3 500 |
Utbetalningar av understöd | 4 656 | 3 255 | 3 700 | 3 700 |
Val av mottagare av överlåtelse | 73 | 91 | 60 | 60 |
Befrielse från begränsningar | 210 | 180 | 180 | 180 |
Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar | 32 | 38 | 30 | 30 |
Styrnings- eller tillsynsbesök | 32 | 35 | 35 | 35 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 5 597 | 5 543 | 5 018 |
Bruttoinkomster | 376 | 362 | 277 |
Nettoutgifter | 5 221 | 5 181 | 4 741 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 1 595 | ||
— överförts till följande år | 1 305 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Skötsel av uppgifterna enligt den nya lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder | -340 |
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -2 |
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -7 |
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -3 |
Indexhöjning av hyror | 1 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -25 |
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -25 |
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -6 |
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | 1 |
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -19 |
Nivåförändring | -14 |
Sammanlagt | -440 |
2018 budget | 4 741 000 |
2017 budget | 5 181 000 |
2016 bokslut | 4 931 000 |
(02.) Digitalisering av den byggda miljön och byggandet (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Projektet KiraDigi (överföring till moment 28.70.22) | -4 000 |
Sammanlagt | -4 000 |
2017 I tilläggsb. | — |
2017 budget | 4 000 000 |
2016 bokslut | 250 000 |
30. Förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 000 000 euro.
Anslaget får
1) med stöd av statsunderstödslagen användas för ett försöksprojekt som har som mål att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem
2) användas till betalning av konsumtionsutgifter
3) användas till betalning av utgifter för avlönande av en person motsvarande ett årsverke.
Understödet uppgår till högst 50 % av de kostnader som orsakas av projektets ekonomiska rådgivning och boenderådgivning. Understödet uppgår till 100 % i fråga om utgifterna för projektchefen vid Garantistiftelsen.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma kostnader.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Målet med försöksprojektet för att förebygga ekonomiska problem bland hyresgäster som redan har sådana problem är att bland personer som bor i privata eller av ARA ägda hyresbostäder och som har problem med att hantera sin ekonomi minska hyresskulder och vräkningar och bidra till att åter göra dem försäkringsbara och kreditvärdiga samt sporra hushållen till att mer varaktigt ändra sin ekonomi- och livshantering. I projektet organiseras boenderådgivning, ekonomisk rådgivning, handgriplig ekonomisk styrning, betalningsplaner, försäkringsskydd, beviljande av små lån och rehabilitering på ett enhetligt och flexibelt sätt till en fungerande helhet när det gäller klientarbetet. Stödet riktas till de resurser som behövs för tillhandahållande av ekonomisk rådgivning och boenderådgivning, till utveckling av verktyg för hantering av ekonomin och till administration av projekthelheten.
2018 budget | 1 000 000 |
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 1 500 000 euro.
Anslaget får
1) med stöd av statsunderstödslagen användas till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur
2) användas till betalning av konsumtionsutgifter
3) användas till betalning av utgifter för avlönande av en person motsvarande ett årsverke.
Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Understöd kan inte beviljas om den som ansöker om understöd har beviljats annat understöd för samma ändamål.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I syfte att genomföra klimat- och energistrategin främjas genom finansieringen utsläppssnål trafik, såsom el- och gasbilar, produktion av förnybar energi, träbyggande och försök som främjar målen med strategin. Åtgärderna i fråga om trafiken omfattar även beviljande av understöd till sammanslutningar som äger bostadshus för byggande av laddningsinfrastruktur för eldrivna transporter. Understöd beviljas till sammanslutningar som äger bostadshus för sådana ändringar i fastigheternas elsystem som behövs för laddningsstationer för elbilar. Det görs en utredning i ärendet och utifrån resultaten av den kan momentets användningsändamål preciseras vid behov.
2018 budget | 1 500 000 |
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 15 500 000 euro.
Anslaget får används för understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016).
Förklaring:Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader. Understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder finansieras också med medel ur statens bostadsfond. Från momentet omfördelas 5 000 000 euro till moment 35.10.63 för genomförande av METSO-programmet. Ett motsvarande anslag avsätts för reparationsunderstöd till statens bostadsfond.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
METSO-programmet (överföring till moment 35.10.63) | -5 000 |
Samordning av programmet för att förbättra äldres boende (överföring från moment 35.01.01) | 500 |
Sammanlagt | -4 500 |
2018 budget | 15 500 000 |
2017 budget | 20 000 000 |
2016 bokslut | 20 000 000 |
60. Överföring till statens bostadsfond
Under momentet beviljas inget anslag.
År 2018 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 410 000 000 euro. Lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.
År 2018 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.
År 2018 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.
År 2018 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.
Det totala beloppet av statsborgen enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 600 000 000 euro vid utgången av 2018.
Med medel ur statens bostadsfond betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag.
För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2018 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 10 000 euro.
Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.
Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.
När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag eller om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a § och 16 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till sammanlagt högst 5 000 000 euro år 2018, dock så att beloppet av begränsningsackorden enligt 16 a § i aravabegränsningslagen uppgår till sammanlagt högst 2 000 000 euro.
År 2018 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 105 000 000 euro.
År 2018 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) till ett sammanlagt belopp av högst 20 000 000 euro.
År 2018 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 20 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avtalet om markanvändning, boende och trafik mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår till 10 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
År 2018 får det ur statens bostadsfond beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhållet i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.
År 2018 får det ur statens bostadsfond med stöd av statsunderstödslagen beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).
Ur statens bostadsfond får det 2018 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro enligt vad som närmare föreskrivs genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2016—2019 beviljas för byggande av kommunalteknik i bostadsområden (267/2016). Dessutom får det fattas villkorliga förhandsbeslut om understöd som kan beviljas för nämnda ändamål 2019 så att det sammanlagda beloppet av understöden och de villkorliga förhandsbesluten uppgår till högst 60 000 000 euro från och med 2016.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får med stöd av statsunderstödslagen 2018 bevilja sammanlagt högst 900 000 euro ur statens bostadsfond för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2018 använda högst 700 000 euro ur statens bostadsfond till att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.
Förklaring:För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft ökas utbudet av räntestödda normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder i anknytning till räntestödslån. Understödet inriktas på Helsingforsregionen med beaktande av att situationen i regionen avviker från situationen i resten av landet när det gäller kostnader och efterfrågan. I Helsingforsregionen erbjuder bostadsmarknaden inte i tillräcklig omfattning bostäder till rimliga priser för hushåll med små eller medelstora inkomster. Detta utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten i regionen och samhällets allmänna intresse. Med startbidraget kan man förbättra små och medelstora aktörers förutsättningar att bygga hyresbostäder till rimligt pris genom att minska behovet av eget kapital i objekt. Stödet är en del av Helsingforsregionens nya avtal om markanvändning, boende och trafik.
Uppnåendet av planläggningsmålen i avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna stöds med understöd på 30 procent för byggande av kommunalteknik, för vilket det årligen reserveras 15 miljoner euro. Understödet binds till realiserad produktion av bostäder till rimligt pris, främjande av samarbetet mellan kommunerna och förenhetligande av samhällsstrukturen. Kompletteringsbyggande prioriteras. Understödet riktas särskilt till Helsingforsregionen.
Genom reparationsunderstöd stöds i synnerhet installering av hissar i efterhand i gamla bostadshöghus. Reparationsunderstöd beviljas både ur bostadsfonden och via statsbudgeten.
Understödet till boenderådgivningen fortsätter för att stödja personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan kostnaderna som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning innebär i allt högre grad arbete med personer med svåra sociala problem. Det är nödvändigt att verksamheten utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetsekonomi, och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Understödet uppgår till högst 35 procent.
Statens bostadsfond är skuldfri och har inget behov av att anskaffa medel för att täcka åligganden som betalas ur bostadsfonden.
2018 budget | — |
2017 I tilläggsb. | — |
2017 budget | — |
2016 bokslut | — |
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 850 000 euro.
Anslaget får användas
1) till understöd till privata ägare och till samfund som främjar vården av byggnadsarvet, för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning
2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet
3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999).
Understöd för vården av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.
Förklaring:Anslaget används huvudsakligen till att ge privata ägare understöd för att trygga bevarandet av ett värdefullt byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena.
2018 budget | 850 000 |
2017 budget | 850 000 |
2016 bokslut | 850 000 |