Statsbudgeten 2018
Förklaring:Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, av omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd, av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter och av genomförandet av spetsprojekten och reformerna inom ramen för det strategiska målet välfärd och hälsa i regeringsprogrammet.
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt förvaltningsområde. Målsättningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.
Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i anslutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informationsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskomna särskilda uppgifter som ansluter sig till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.
Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsverksamheten, informationsproduktion och informationsförmedling fördelas på följande strategiska mål under regeringsperioden:
- — främjandet av hälsan och det tidiga stödet har genom lagstiftningsändringar och bättre verkställighet etablerats och gjorts förvaltningsövergripande i beslutsfattandet, servicen och arbetslivet och skillnaderna i hälsa och välbefinnande har minskat
- — individer i olika åldrar uppmuntras till att ta ansvar för det egna hälsotillståndet och den egna livsföringen, det offentliga servicelöftet har fastställts inom ramen för samhällets ekonomiska bärkraft och det finns större utrymme för fungerande alternativ som utgår från individens personliga livssituation
- — barns och familjers välfärd och egna resurser stärks
- — hemtjänster och närståendevård för äldre prioriteras
- — social- och hälsovårdsreformen har förbättrat basservicen och informationssystemen
- — den sociala tryggheten läggs om så att den är inkluderande och uppmuntrar till arbete.
Dessutom prioriteras det hälsofrämjande arbetet, ett förebyggande arbetssätt och ett tidigt stöd liksom tidiga ingripanden.
Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och överviktighet under kontroll (moment 33.03.04 och moment 33.03.50).
Genom att öka välbefinnandet i arbetslivet och den fysiska och mentala hälsan försöker man öka arbetets attraktivitet. Också säkerställandet av jämställdheten i arbetslivet och samordnandet av arbete och familjeliv är av hög prioritet (moment 33.03.50).
Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya modeller, långtidsarbetslösheten bekämpas och utkomsten tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga (moment 33.03.04 och moment 33.03.50).
Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet. En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den (moment 33.03.04).
De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 48 541 000 euro.
Anslaget får också användas
1) till betalning av sådana medlemsavgifter till internationella och inhemska organisationer som har anknytning till verksamheten, av finansiella bidrag till samfinansierade projekt, av projekt som genomförs utomlands, av utgifter som föranleds av understöd för kompletterande utbildning och av utgifter som föranleds av samarbetsprojekt
2) till betalning av utgifter för projekt som EU har godkänt
3) till Stiftelsen för alkoholforskning, för utarbetande av riktlinjer för god medicinsk praxis, för tekniskt underhåll av cancer- och synskaderegistret vid Suomen Syöpäyhdistys — Cancerföreningen i Finland ry och Synskadades Centralförbund rf och till betalning av statsunderstöd och andra utgifter för utvecklingsprojekt vid stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö och utvecklingsprojekt som gäller social- och hälsovårdens informationsförvaltning
4) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten
5) för hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför
6) för projekt i anslutning till förebyggande och övervakning av smittsamma sjukdomar som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför
7) för utgifter för styrning och utvärdering av den funktion för insamling av basinformation om det nya servicesystem som inrättas inom social- och hälsovården (för att utföra den uppgift som anges i lagen om ordnandet av social- och hälsovården).
Förklaring:Institutet för hälsa och välfärd har till uppgift att främja befolkningens välfärd och hälsa, förebygga sjukdomar och sociala problem och utveckla social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och välfärd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område samtidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom uppgiftsområdet och för utnyttjandet av det.
Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Av anslaget har 350 000 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.
Institutets verksamhet grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd samt social- och hälsovårdsministeriets strategi Ett socialt hållbart Finland 2020. Bland målen ingår enligt de centrala riktlinjerna för institutet förnyelse, ett effektivt utnyttjande av kunskapsmaterialet, anticipering, prioritering och satsningar på arbetsgemenskapen.
Inom institutets verksamhet understryks dess roll som sakkunniginrättning genom att utnyttjandet av information främjas på alla nivåer inom beslutsfattandet. Detta stöder institutets verksamhet när det gäller att utveckla datalager och information och att underlätta utnyttjandet av dem.
När resurserna minskar anpassar Institutet för hälsa och välfärd sin verksamhet så att riskerna i anslutning till genomförandet av regeringsprogrammet och uppfyllandet av de sakkunnig- och myndighetsuppgifter institutet har minimeras. Nedskärningarna fördelas i enlighet med strategin. Kärnfunktionerna fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivitet ökar och överskottet av den avgiftsbelagda verksamheten används till produktutveckling och investeringar. Institutets informations- och statistikproduktion samt nättjänster och portaler utgör tillsammans en fungerande helhet och tjänar kundernas behov av information. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska riktlinjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna vid Institutet för hälsa och välfärd främjar integreringen av jämställdhetsperspektivet mellan könen. Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och välfärd är ändamålsenlig.
Institutet för hälsa och välfärd utvecklar och förnyar kunskapskapitalet. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med institutets strategi. Ledarskapet är professionellt och sporrande. Det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre. Personalplaneringen är långsiktig.
Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.
Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.
Andel av anslaget som enligt uppskattning används för understöden (euro)
Stiftelsen för alkoholforskning | 350 000 |
Riktlinjer för god medicinsk praxis | 756 000 |
Cancerföreningen i Finland | 926 000 |
Synskadades Centralförbund | 140 000 |
Stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö | 200 000 |
Sammanlagt | 2 372 000 |
---|
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 85 971 | 80 502 | 79 841 |
---|---|---|---|
Bruttoinkomster | 30 924 | 31 000 | 31 300 |
Nettoutgifter | 55 047 | 49 502 | 48 541 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 6 849 | ||
— överförts till följande år | 8 107 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten inom Institutet för hälsa och välfärd (1 000 euro)
2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
---|---|---|---|
— intäkter av försäljningen av prestationer | 7 898 | 7 700 | 8 000 |
Intäkter sammanlagt | 7 898 | 7 700 | 8 000 |
— varav intäkter som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet | - | 20 | 20 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 4 950 | 5 335 | 5 490 |
— andel av samkostnaderna | 1 838 | 1 994 | 2 016 |
Kostnader sammanlagt | 6 788 | 7 329 | 7 506 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 1 110 | 371 | 494 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 116 | 105 | 107 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten inom Institutet för hälsa och välfärd (1 000 euro)
2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
Intäkter av den samfinansierade verksamheten | |||
---|---|---|---|
— finansiering från andra statliga ämbetsverk | 11 421 | 12 700 | 12 700 |
— finansiering från EU | 3 867 | 3 900 | 3 900 |
— annan finansiering utanför statsförvaltningen | 1 253 | 1 200 | 1 200 |
— övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten | 5 652 | 5 500 | 5 500 |
Intäkter sammanlagt | 22 193 | 23 300 | 23 300 |
Totala kostnader för projekten | 32 877 | 34 500 | 34 500 |
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader) | -10 684 | -11 200 | -11 200 |
Självfinansieringsandel, % | 68 | 68 | 68 |
Totala kostnader för verksamheten (1 000 euro) och årsverken resultatområdesvis
2016 utfall |
årsv. | 2017 uppskattning |
årsv. | 2018 mål |
årsv. | |
Välfärd | 14 239 | 151 | 13 175 | 144 | 13 400 | 143 |
Hälsa | 20 353 | 194 | 18 885 | 186 | 18 635 | 184 |
Infektionssjukdomar | 8 768 | 94 | 8 024 | 90 | 7 920 | 89 |
Hälsoskydd | 10 721 | 124 | 9 854 | 119 | 9 725 | 118 |
System | 10 501 | 100 | 9 671 | 96 | 9 542 | 95 |
Statens tjänster | 9 690 | 133 | 10 365 | 128 | 10 230 | 146 |
Informationstjänster | 11 699 | 151 | 10 528 | 144 | 10 389 | 143 |
Sammanlagt | 85 971 | 947 | 80 502 | 907 | 79 841 | 918 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Inrättande av en rättsodontologtjänst | 120 |
Stödtelefonverksamheten för offer för våld i nära relationer (överföring från moment 25.01.50) | 78 |
Säkerställande av effektiv verksamhet vid stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö | 200 |
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -16 |
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -60 |
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -20 |
Indexhöjning av hyror | 14 |
Löneglidningsbesparing | -283 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -430 |
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -245 |
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | 68 |
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | 29 |
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -6 |
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -151 |
Nivåförändring | -259 |
Sammanlagt | -961 |
2018 budget | 48 541 000 |
2017 I tilläggsb. | 120 000 |
2017 budget | 49 502 000 |
2016 bokslut | 56 305 000 |
25. Ett nationellt genomcentrum och ett nationellt cancercentrum (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 7 400 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella genomcentrumet
2) till betalning av utgifterna för förenhetligandet av funktioner och för de utgifter den gemensamma aktören har för förberedelser och inrättande
3) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella cancercentrumet
4) till betalning av statsunderstöd till kommuner, samkommuner, högskolor och allmännyttiga samfund för förberedelser och genomförande av projekt
5) till avlönande av personal motsvarande högst tio årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.
Förklaring:I beslutet om det spetsprojekt (spetsprojekt 1: Konkurrenskraften stärks genom förbättrade förutsättningar för näringsliv och företagande) som ska stödja det strategiska målet för sysselsättningen och konkurrenskraften åren 2016—2018 i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram ingick följande åtgärd: Finland blir ett föregångsland för utnyttjande av genominformation. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för beredningen och genomförandet av åtgärden i samarbete med arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och andra aktörer (sjukvårdsdistrikt, högskolor, sakkunniginrättningar).
Målen för åtgärden är följande:
- — i Finland inrättas ett genomcentrum i syfte att göra vårt land till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation
- — funktionerna vid offentliga biobanker effektiviseras genom att verksamhetssätten förenhetligas, och ett effektivt samarbete med genomcentret säkerställs
- — ett nationellt cancercentrum inrättas.
För kostnaderna för genomförandet anvisas sammanlagt 17 miljoner euro åren 2017—2020.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Beräknade kostnader för förenhetligande av de offentliga biobankernas funktioner och tillsättande av en gemensam aktör | 700 |
Kostnader för inrättande av ett genomcenter | 200 |
Nivåförändring | 700 |
Sammanlagt | 1 600 |
2018 budget | 7 400 000 |
2017 budget | 5 800 000 |
31. Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 50 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården i enlighet med regeringens strategiska mål, bl.a. genom ett försök med servicesedlar och ett försök med basinkomst samt för åtgärder som stöder klientens delaktighet
2) för utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten i ett inhemskt och ett utländskt perspektiv och de åtgärder detta medför
3) för främjande av hälsa och välfärd och minskande av ojämlikhet genom ändrade vardagsmiljöer som ger bättre möjligheter till välfärd och hälsa
4) för genomförande av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster bl.a. genom inrättande av regionala kunskaps- och stödcentrum för sådana barn och ungdomar med svåra symtom som behöver särskilt stöd och särskild hjälp
5) för utvecklande av äldrevården och den nya verksamhetsmodellen för närståendevården för alla ålderskategorier, bl.a. genom pilotförsök i kommunerna och bidrag
6) för stödjande av partiellt arbetsföra personers möjligheter att komma ut i arbetslivet
7) till betalning av omkostnader för genomförande av projekt, till betalning av forsknings- och utvecklingsprojekt och försök samt startbidrag och till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd i samband med genomförandet till kommuner, samkommuner, Folkpensionsanstalten, allmännyttiga samfund och företag
8) till övervakning och kontroll av projekt
9) till avlönande av personal motsvarande högst åtta årsverken för uppgifter som gäller beredning, genomförande och administration
10) till betalning av ersättningar för riksomfattande uppgifter i anslutning till förvaltningen av statsunderstöd för projekt.
Förklaring:Genomförandet av det strategiska målet välfärd och hälsa i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram stöds med hjälp av fem spetsprojekt åren 2016—2018. För genomförandet av dessa spetsprojekt anvisas sammanlagt 130 miljoner euro, varav 50,5 miljoner euro 2018. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten.
- — klient- och patientorienterade verksamhetsprocesser: processer som stöder egen aktivitet inom social- och hälsovården samt en ändamålsenlig social trygghet
- — hälsa och välfärd främjas och ojämlikheten blir mindre: sunda levnadsvanor, såsom motion, blir vanligare, den psykiska hälsan i varje finländares vardag stärks och välfärds- och hälsoskillnader minskar
- — programmet för utveckling av barn- och familjetjänster: tjänsterna blir mer barn- och familjeorienterade, förebyggande och verkningsfulla
- — hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras: tjänsterna för äldre personer och närstående- och familjevårdare blir mer jämlika, bättre samordnade och kostnadssänkande
- — vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra: partiellt arbetsföra stannar kvar i arbetslivet och sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden i betydligt större utsträckning.
Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)
Kundorienterad service | 16 500 |
Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre | 3 000 |
Ett program för utveckling av barn- och familjetjänster | 16 000 |
Vården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras | 9 000 |
Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra | 6 000 |
Sammanlagt | 50 500 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras | 450 |
Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre | -300 |
Kundorienterad service | -50 |
Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster | 1 500 |
Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra | -790 |
Sammanlagt | 810 |
2018 budget | 50 500 000 |
2017 budget | 49 690 000 |
2016 bokslut | 36 300 000 |
50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 23 222 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbetshälsoinstitutets verksamhet
2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.
Av anslaget får högst 350 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.
Förklaring:För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet 80 % av kostnaderna i statsbidrag, dock så att den andel som motsvarar mervärdesskatten beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.
Av statsbidraget beräknas 14 750 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 8 122 000 euro till övriga utgifter och 350 000 euro till utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.
Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv.
Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Arbetshälsoinstitutet för 2018. Resultatmålen för varje ansvarsområde fastställs i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår.
I enlighet med regeringens spetsprojekt genomför Arbetshälsoinstitutet följande åtgärder:
Regeringsprogrammets strategiska insatsområden; Välfärd och hälsa
Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre. Arbetshälsoinstitutet stöder företagshälsovården när servicen skräddarsys, vidareutvecklar kvalitetsportalen, PIRA och eSYTY, stöder utvecklandet av den skräddarsydda företagshälsovårdsservicen målgruppsvis med beaktande av SMF-företagens behov, utvecklar kompetensen inom företagshälsovården, sammanställer datalager från arbetslivet, stöder programmet för byggnadshälsa samt arbetsförhållandena och arbetarskyddet, erbjuder verktyg för hantering av psykosocial stress och stöder verkställandet av åtgärder enligt riktlinjerna i Hälsa i arbete 2025.
Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra: Arbetshälsoinstitutet bidrar till att höja parternas kompetens för att stödja sysselsättandet av partiellt arbetsföra samt utvecklar servicesystemet och stödinsatserna för detta ändamål.
Strukturpolitiska reformer; Social- och hälsovårdsreformen: Arbetshälsoinstitutet deltar i fastställandet av företagshälsovårdens roll och uppgifter, stöder de regionala aktörerna i utformningen av de praktiska samarbetsformerna och ger akt på social- och hälsovårdspersonalens välbefinnande under reformens gång.
Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av normer, införande av en försökskultur: Arbetshälsoinstitutet förbättrar företagshälsovårdens genomslag på arbetsplatserna, genomför projektet Arbetsliv 2020 och intensifierar samarbetet i nätverk, utvecklar ledningen och deltar i införandet av verksamhetsmodellen med service från ett enda serviceställe.
Regeringsprogrammets strategiska insatsområden; Kompetens och utbildning
Kompetens och utbildning, ett snabbare inträde i arbetslivet, ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti: Arbetshälsoinstitutet deltar i engagerandet av unga i arbetslivet genom att erbjuda modeller som visat sig vara effektiva.
I överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets strategi genomför Arbetshälsoinstitutet åtgärder med följande innehåll:
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden – längre arbetskarriärer genom välbefinnande i arbetet utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att förlänga arbetskarriärerna och förbättra arbetslivets kvalitet genom att
- — minska arbetsoförmågan och sjukfrånvaron, i synnerhet på grund av psykiska problem och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
- — förlänga tiden i arbetslivet och främja deltagandet och minska ojämlikheten i arbetslivet
- — främja kvaliteten i arbetslivet (nätverksbildning och beaktande av små arbetsplatsers behov)
- — förbättra välbefinnandet i arbetet i ett arbetsliv i förändring.
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla - nya servicestrukturer och verksamhetssätt utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att förbättra företagshälsovårdens effektivitet genom att
- — förbättra samarbetet inom företagshälsovården
- — utveckla kompetensen hos företagshälsovårdens personal
- — stödja vars och ens individuella arbetsförmåga genom företagshälsovården
- — utveckla kvalitetssystemen inom företagshälsovården
- — utveckla företagshälsovården som ett led i social- och hälsovårdsreformen.
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och välmående - samhällsfunktionerna i särskilda situationer tryggas utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att trygga säkerheten i olika arbetsmiljöer genom att
- — hantera risker förknippade med kemikalier i krissituationer
- — bedriva verksamhet inom samordningsnätverket för miljökänslighet
- — säkra en inomhusmiljö som ökar välbefinnandet och produktiviteten när nya lokaler byggs
- — förbättra säkerheten hos ny teknik i arbetsmiljön, bl.a. nanoteknik.
Arbetshälsoinstitutet anpassar sina personalresurser enligt möjligheterna att finansiera verksamheten.
Arbetshälsoinstitutets kvantitativa prestationer
2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|
Vetenskapliga publikationer | 2371) | 200 | 250 |
Populariserade publikationer | 1421) | 350 | 200 |
Besökare på webbsidorna antal/mån. | 175 000 | 250 000 | 267 000 |
Mätningar och analyser av arbetsmiljön | 65 050 | 60 000 | 63 350 |
Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga | 2 029 | 1 800 | 2 000 |
Kursdeltagardagar | 24 400 | 30 000 | 32 000 |
1) Ändrat kalkyleringssätt i och med övergången till det riksomfattande systemet VIRTA
För Arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 51 522 000 euro, beviljas 23 222 000 euro i statsbidrag. Omfattningen av verksamheten resultatområdesvis beräknas vara följande under år 2018:
Verksamhetens omfattning resultatområdesvis år 2016—2018 (1 000 euro)
Utgifter | Egen finansiering | Statsbidrag | |||||||
2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
2016 utfall |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
Forskning och utveckling | 18 274 | 17 741 | 17 122 | 8 600 | 9 000 | 9 000 | 9 674 | 8 741 | 8 122 |
Sakkunnigarbete | 5 319 | 5 310 | 6 300 | 500 | - | 500 | 4 819 | 5 310 | 5 800 |
Intern verksamhet | 11 201 | 8 167 | 8 200 | 1 200 | 300 | 300 | 10 001 | 7 867 | 7 900 |
Utbildning och service | 19 403 | 19 804 | 19 900 | 18 617 | 18 500 | 18 500 | 786 | 1 304 | 1 400 |
Sammanlagt | 54 197 | 51 022 | 51 522 | 28 917 | 27 800 | 28 300 | 25 280 | 23 222 | 23 222 |
Finansieringsandel, % | 53 | 54 | 55 | 47 | 46 | 45 |
2018 budget | 23 222 000 |
2017 budget | 23 222 000 |
2016 bokslut | 25 280 000 |
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 6 302 000 euro.
Anslaget får användas
1) till utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter
2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt
3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd
4) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och verksamhetsplanering och beslutsfattandet
5) till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde
6) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner
7) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över projekt
8) för översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin
9) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.
Förklaring:Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av samfungerande datasystem, framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltningstjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär tre femtedelar och konsumtionsutgifterna ungefär två femtedelar. Variationen i fråga om andelarna föranleds av innehållet i och sättet att genomföra pågående projekt samt de mål som ställts upp för dem.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur | -4 500 |
Kompetens och utbildning: Ungdomsgarantin | -500 |
Palliativ vård och vård i livets slutskede | 1 000 |
Vård av drogmissbrukande mödrar | 3 000 |
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -270 |
Sammanlagt | -1 270 |
2018 budget | 6 302 000 |
2017 budget | 7 572 000 |
2016 bokslut | 5 507 000 |