Statsbudgeten 2018

Förklaring:Anslaget är avsett för en läroanstalt eller ett aktiebolag som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Förklaring:Stöd som betalas för fartyg motsvarar allmänt beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de sjömanspensionsförsäkringspremier, olycksfallsförsäkringspremier och arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalar.

År 2018 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2017—30.6.2018. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2017—31.10.2018 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2016 betalades det 89,2 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det år 2017 i handelsfartygsförteckningen finns 117 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 101 lastfartyg och 16 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt ca 1 604 000.

Förklaring:Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa andra utgifter som hänförs till produktionen av kollektivtrafiktjänster och främjandet och utvecklandet av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrningen. Riksdagen har godkänt lagen om transportservice (320/2017), vilken avses träda i kraft den 1 juli 2018 och genom vilken kollektivtrafiklagen samtidigt upphävs. Anslaget under momentet ska i fortsättningen användas till utgifter enligt lagen om transportservice. Lagen har ännu inte stadfästs.

Avsikten är att statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik ska ändras så att den motsvarar lagen om transportservice. Den nya förordningen avses träda i kraft samtidigt som lagen om transportservice.

I enlighet med kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen ska ske stegvis fram till den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. I fråga om trafik som ordnas med bruttomodellen får staten biljettinkomsterna, vilka budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Utöver dessa inkomster budgeteras också andra inkomster som hänför sig till det riksomfattande biljett- och avgiftssystemet. När det gäller 2018 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 3 700 000 euro som biljettinkomster, vilka har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Ett nytt avtal mellan staten och VR-Group Ab om upphandling av tågtrafiken åren 2016—2019 omfattar både fjärrtågtrafik och närtrafik utanför samkommunen Helsingforsregionens trafik. Avtalets värde under fyraårsperioden är 120,68 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och riksomfattande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor och i den omfattning det anslag som årligen beviljas för ändamålet räcker till. Köpet av närtrafiken möjliggör en högre servicenivå än vad de direkta biljettinkomsterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker.

För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin understöds en förändring av människornas mobilitetsvanor med ett tillägg på 2 miljoner euro till spårtrafiken.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Dessutom anskaffar de trafiken inom sitt område genom konkurrensutsatta avtal, vars finansiering kommunerna kan delta i. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkten för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på planering av trafiken och utvecklande och främjande av samordningen av persontransporterna. Utöver detta används finansieringen för kostnader för inrättandet och användningen av biljettsystemet.

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 13,25 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutningen till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen. Att inrikta anpassningsåtgärder mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik. För att främja målen för den nationella energi- och klimatstrategin understöder staten utvecklingen av de stora stadsregionernas kollektivtrafik i syfte att främja digitaliseringen och tjänstefieringen av trafiken med 3,5 miljoner euro.

Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8,125 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar i finansieringen av utvecklingsåtgärderna med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta anpassningsåtgärder till kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna.

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I den upphandlade trafiken mellan Helsingfors och Nyslott reste ca 11 567 passagerare år 2016. Avtalet om den regelbundna flygtrafiken på rutten Helsingfors—Nyslott gäller 11.1.2016–22.12.2017. Enontekis kommun omfattas av skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster för tiden 19.2–23.3.2017. Både Nyslott och Enontekis kommer sannolikt att ansöka om skyldighet att tillhandahålla tjänster och stöd för flygtrafiken år 2018. Också i fortsättningen är en förutsättning för stödet att kommunen deltar i finansieringen med minst 50 procent.

Målet med upphandlingen av fartygstrafiken i Kvarken är att garantera en passagerarfärjetrafik mellan Vasa och Umeå året om. Det treåriga avtal som trädde i kraft vid ingången av år 2014 gick ut år 2016 och förlängs med 2+2 optionsår enligt avtalet (åren 2017-2020). Finska statens betalningsandel är högst 50 % av upphandlingskostnaderna. År 2018 beräknas antalet passagerare uppgå till ca 190 000 personer.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. För utvecklingsprojekten anvisas 0,750 miljoner euro. En förutsättning för beviljandet av statsunderstöd för utvecklingsprojekt är att de som får statsunderstöd deltar i kostnaderna för projektet med åtminstone en lika stor andel och att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen för kollektivtrafiken.

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro för mobilitetsstyrning. Genom mobilitetsstyrning medverkar man till att öka både andelen kollektivtrafik och andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet och Finska viken som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 180 000 personer år 2018. Utgifterna per passagerare är ca 90 euro per resa och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 29 000 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Finska viken och Åbolands skärgård.

Förklaring:Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes 2012. Tjänsteleverantörerna har ansvarat för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på ca 5 303 000 euro om året under perioden 2014—2023. På rutterna Kotka—Pyttis och Hitis beräknas passagerarantalet vara ca 30—000 personer år 2018. Utgifterna per passagerare är ca 170 euro och per bofast person längs förbindelsefartygsrutterna ca 43 000 euro per år.