Statsbudgeten 2018
40. Högskoleundervisning och forskning
För Finlands Akademis forskningsprojekt som ska finansieras under momenten 29.40.51 och 29.40.53 och för främjande av forskning som finansieras av Finlands Akademi får det 2018 ingås förbindelser till ett värde av 343 328 000 euro. Av fullmakten är ett belopp på minst 25 000 000 euro avsett för flaggskeppsprojekten, ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för stärkande av forskningsinfrastrukturerna på internationell nivå, ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för genomförande av ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (ICT) och ett belopp på 50 000 000 euro avsett för stärkande av universitetens profilering. Om en del av bevillningsfullmakten för 2017 är oanvänd, får förbindelser som gäller den oanvända delen ingås ännu 2018.
Lokaler kan alltjämt överlåtas utan vederlag till Vetenskapliga samfundens delegation.
Förklaring:
- — Universiteten och yrkeshögskolorna främjar genom sin verksamhet konkurrenskraften, välfärden och bildningen samt en hållbar utveckling i det finländska samhället. Verksamheten är högklassig, internationell, effektiv och etisk och stöder en jämlik och mångkulturell samhällsutveckling
- — Den finländska vetenskapens internationella nivå och kunskaps- och kompetensgrund stärks och samhällsekonomins innovationskapacitet ökar
- — Utifrån prognoserna stöds samhälls-, kultur- och arbetslivsreformer samt tryggas tillgången till en högt utbildad arbetskraft och forskarkår
- — Strukturerna och innehållet i högskoleutbildningen och i högskoleexamina ska utvecklas så att de både kvantitativt och kvalitativt bemöter de föränderliga behoven i samhället och i arbetslivet bättre än tidigare. Studieprocesserna och flexibla studiemöjligheter ska utvecklas så att tiden i arbetslivet förlängs och det blir möjligt att utveckla kunnandet under tiden i arbetslivet
- — Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet, inklusive kommersialisering, i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas
- — Tvärvetenskaplig och lösningsinriktad forskning som stöder beslutsfattandet främjas.
Högskoleväsendet består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som är profilerade på egna starka områden. Med deras kunnande kompletterar de varandra så att de olika behoven i samhället och arbetslivet kan tillgodoses.
Högskolornas verksamhet är ekonomisk, produktiv och effektiv. För att samla kompetensen och avveckla oändamålsenliga och överlappande funktioner kommer högskolorna att fortsätta det operativa och strukturella utvecklandet inom och mellan de olika sektorerna. Högskolorna profilerar sig, förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen både sinsemellan och tillsammans med forskningsinstituten. Högskolorna koncentrerar resurserna till färre och effektivare operativa enheter vars ekonomiska bärkraft är starkare än tidigare. Detta förutsätter också att något väljs bort. Högskolorna stärker genom sin kompetens regionala och branschvisa innovations- och kompetenscenter som för samman olika aktörer. Högskolorna utvecklar på lång sikt tillsammans med forskningsinstituten och det övriga arbets- och näringslivet gemensamma forskningsmiljöer som har förutsättningar att klara sig i en internationell och tvärvetenskaplig verksamhetsmiljö. Högskolorna ska stödja nya, lovande forskningsområden och forskningsinriktningar som utvecklas på internationell toppnivå. Högskolorna ska stärka sin genomslagskraft särskilt genom att öka användningen av kunnandet och forskningsresultaten, de nya marknaderna, exporten av kunnandet, möjligheterna till livslångt lärande samt företagarfärdigheterna och företagarförutsättningarna. Högskolorna ger i stor omfattning tillgång till forskningsresultaten och utvecklar aktivt nya verksamhetsmodeller för att överföra kunnandet till samhället.
Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att de förnyar utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna och lärarnas kunnande samt ökar samarbetet. Högskolorna utnyttjar till fullo de möjligheter som digitaliseringen medför. Högskolorna utvecklar antagningen av studerande, flexibla studiemöjligheter, förfarandena för tillgodoräkning av tidigare förvärvad kompetens samt examina med syfte att öka den nationella och internationella rörligheten och förlänga tiden i arbetslivet. Högskolorna stöder jämlika möjligheter och att examina ska avläggas inom målsatt tid på alla examensnivåer. Högskolorna bidrar till en mångsidig handledning av eleverna och ökar samarbetet med arbetslivet.
Högskolorna utvecklar sin verksamhet så att de är jämlika, tillgängliga, mångkulturella och attraktiva arbets- och lärandemiljöer.
Genom vetenskapspolitiken främjar man starka och nätverkande forsknings- och kompetenscenter, internationalisering och kontakter till EU:s samt globala forsknings- och kompetensnätverk. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsstrukturerna samt forskning och innovationsverksamhet som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiviseras samarbetet mellan högskolorna och forskningsinstituten och samarbetets genomslag. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov.
Forskningens medie- och medborgarsynlighet, vetenskapsfostran samt utnyttjandet av forskningsresultaten i utvecklandet av näringslivet och det offentliga beslutsfattandet stärks.
Utvecklandet av forskningsverksamheten och informationssamhället tryggas genom högklassiga stödtjänster och informationsförsörjning inom forskningen. Den öppna tillgången till forskningsmaterial förbättras. Öppen vetenskaplig publikationsverksamhet samt sökbarhet och långtidsbevaring av material främjas i samarbete mellan förvaltningsområdena.
Forskningens effekter
| 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 uppskattning |
2017 uppskattning |
2018 uppskattning |
|
| FoU-utgifternas andel av BNP (%) | 3,42 | 3,29 | 3,17 | 2,90 | 2,81 | 2,81 | 2,81 |
| Forskningspersonalens andel av de sysselsatta (%) | 2,40 | 2,33 | 2,31 | 2,24 | 2,25 | 2,30 | 2,30 |
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna för forskningsprojekt föranleder staten (mn euro)
| Bevillningsfullmakt | Utgifter | |||||||
| År | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
| 2009 | 258,5 | 0,9 | ||||||
| 2010 | 369,1 | 1,6 | ||||||
| 2011 | 316,1 | 2,8 | ||||||
| 2012 | 282,4 | 9,8 | 2,6 | |||||
| 2013 | 302,6 | 39,6 | 11,5 | 2,4 | ||||
| 2014 | 280,0 | 68,4 | 40,7 | 14,8 | 2,2 | |||
| 2015 | 318,8 | 78,0 | 84,4 | 51,8 | 13,2 | 2,6 | ||
| 2016 | 338,4 | 72,8 | 100,2 | 84,1 | 54,8 | 10,7 | 2,6 | |
| 2017 | 348,3 | 29,9 | 74,9 | 83,1 | 89,8 | 62,0 | 8,6 | |
| 2018 | 343,3 | 27,8 | 73,9 | 80,9 | 89,9 | 62,4 | 8,4 | |
| Sammanlagt | 303,8 | 342,1 | 310,1 | 240,9 | 165,2 | 73,6 | 8,4 | |
Vid ändringen av bevillningsfullmakten har som tillägg beaktats 25 000 000 euro för flaggskeppsprojekten och som avdrag beaktats ett engångsbelopp på 30 000 000 euro för främjande av unga forskares forskning, 2 000 euro som en löneglidningsbesparing, 1 000 euro som en nivåförändring och 2 000 euro på grund av konkurrenskraftsavtalet.
01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 11 605 000 euro.
Förklaring:Finlands Akademi är en viktig finansiär av vetenskaplig forskning i Finland och verkar aktivt inom den nationella och internationella vetenskaps- och innovationspolitiken. Akademin höjder genom konkurrens, forskningsfinansiering och vetenskapspolitisk verksamhet kvaliteten på och genomslaget av forskningen och stöder aktivt förnyelse inom vetenskapen. I anslutning till Finlands Akademi finns rådet för strategisk forskning. Förvaltningsämbetet för Akademin producerar rådets administrativa tjänster.
- — Akademin säkerställer genom dess forskningsfinansiering att forskningen har hög kvalitet och genomslag samt att vetenskapen förnyas. Akademin utvecklar sina finansieringsformer, ser över bedömningskriterier och främjar jämlikhet och ansvarsfull forskning, med beaktande av internationaliseringen och forskarnas rörlighet samt genom att fortsätta det finansiella samarbetet med de finländska och utländska samarbetsparterna
- — Akademin producerar högklassigt och mångsidigt informationsbaserat material och analyser som gäller den forskning som görs i Finland och finländska forskningsorganisationer för ministerier, högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer, för att användas för beslutsfattande inom vetenskapspolitiken
- — Akademin förutsätter att tillgängligheten i fråga om materialet, metoderna och resultaten gällande forskningen inom de projekt som finansieras av Akademin följer principerna om öppen vetenskap
- — Akademins verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv samt beaktar förändringar i verksamhetsmiljön, såsom digitaliseringen, och de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Finlands Akademi utvecklar arbetsgemenskapen för att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen samt för att det utnyttjande av kunnande som anges i Akademins strategi ska riktas på rätt sätt.
| Nyckeltal | 2015 utfall |
2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|---|---|---|---|---|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Akademins samarbetsförmåga (förfrågan till intressenter, max 4) | - | 3,06 | - | 3,10 |
| Utvärdering av vetenskapens tillstånd i Finland (med två års mellanrum) | inledd | genomförd | inledd | genomförd |
| Öppnande av data som produceras inom finansierade forskningsprojekt (%) | - | - | <25 | <25 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Finansieringsverksamheten, behandlade ansökningar (st.)1) | 4 268 | 4 909 | 4 100 | 4 100 |
| Andelen Öppen vetenskap av de projekt som finansieras av Akademin (%) | 25 | 31 | 45 | 50 |
| Finansieringsverksamhetens kostnadsandel av den beviljade finansieringen (%) | 2,3 | 2,6 | <3,5 | <3,5 |
| Akademiprojektens handläggningskostnad (euro/ansökan) | 1 544 | 1 356 | 1 500 | 1 500 |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | - | 3,59 | 3,65 | 3,65 |
| Årsverken | 138,4 | 141,5 | 140 | 139 |
1) Siffran för 2015 innehåller inte ansökningar som behandlas av det råd för strategisk forskning som inlett sin verksamhet hösten 2014.
För att resultatmålen för Finlands Akademi ska nås används även anslagen under moment 29.40.22, 29.40.51, 29.40.53, 29.40.54 och 29.40.66.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Finlands Akademis prestationer (1410/2015).
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 13 001 | 12 291 | 11 815 |
| Bruttoinkomster | 600 | 210 | 210 |
| Nettoutgifter | 12 401 | 12 081 | 11 605 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 5 710 | ||
| — överförts till följande år | 6 130 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -4 |
| Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -32 |
| Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -6 |
| Indexhöjning av hyror | 3 |
| Löneglidningsbesparing | -33 |
| Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -250 |
| Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -58 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -14 |
| Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | 4 |
| Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -2 |
| ”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -80 |
| Nivåförändring | -4 |
| Sammanlagt | -476 |
| 2018 budget | 11 605 000 |
| 2017 budget | 12 081 000 |
| 2016 bokslut | 12 821 000 |
02. Riksarkivets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 17 031 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Riksarkivets internationella samarbete
2) till betalning av utgifter för projekt som godkänts av EU.
Förklaring:Riksarkivet är en sakkunnig- och serviceorganisation samt en infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som i sin verksamhet har som mål att det arkivmaterial som är av betydelse för samhället och individen förvaras i begränsad användbar form och så att det kan användas effektivt med tanke på kunderna. Riksarkivet har till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till vårt nationella kulturarv bevaras och hålls tillgängliga, att stödja forskningen, att göra informationen mera tillgänglig samt att utveckla arkivfunktionen genom att digitalisering främjas.
- — Riksarkivet digitaliserar och främjar återanvändningen av den digitala informationen i handlingar inom ramen för sina resurser
- — Riksarkivets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och fokuserad på verkets kärnuppgifter samt beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Riksarkivet utvecklar arbetsgemenskapen för att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen samt för att kunnandet ska riktas på rätt sätt.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på Undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Riksarkivets prestationer (1281/2016).
| Nyckeltal | 2015 utfall |
2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|---|---|---|---|---|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Den totala mängden arkivmaterial (hyllmeter) | 213 424 | 217 368 | 219 000 | 219 000 |
| Den totala mängden digitalt material (bildenheter) | 38 500 000 | 47 002 265 | 60 000 000 | 62 000 000 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Besök i forskarsalar | 33 426 | 32 388 | 32 000 | 31 000 |
| Genomförda beställningar av upplysningar | 22 434 | 24 064 | 23 000 | 24 000 |
| Användning på nätet (antal besök) | 585 2251) | 1 254 704 | 1 600 00 | 1 700 000 |
| Myndighetsarkiv (hyllmeter/år) | 4 915 | 3 471 | 2 500 | 1 100 |
| Digitalt material (hyllmeter/år) | 1 300 | 378 | 1 000 | 250 2) |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,5 | 3,4 | 3,7 | 3,7 |
| Årsverken | 220,5 | 236,25 | 210 | 205 |
1) Av tekniska skäl gäller uppgifterna ett halvår.
2) Eventuellt avbrott till följd av beredningen av en ny process.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 20 930 | 18 550 | 17 731 |
| Bruttoinkomster | 2 269 | 700 | 700 |
| Nettoutgifter | 18 661 | 17 850 | 17 031 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 255 | ||
| — överförts till följande år | 639 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Förberedelser och utrustande samt ibruktagande av ett system för materialhantering i samband med flytten till det nya centralarkivet | -470 |
| Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -6 |
| Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -7 |
| Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -7 |
| Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror | -171 |
| Indexhöjning av hyror | 50 |
| Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -110 |
| Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -94 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -17 |
| Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | 6 |
| Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -2 |
| ”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -17 |
| Nivåförändring | 26 |
| Sammanlagt | -819 |
| 2018 budget | 17 031 000 |
| 2017 budget | 17 850 000 |
| 2016 bokslut | 18 045 000 |
03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 113 000 euro.
Förklaring:Institutet för de inhemska språken är en sakkunnig- och serviceorganisation som genom sin verksamhet ökar kännedomen om de inhemska språken och främjar bevarandet och utvecklingen av finskan och svenskan och producerar tjänster, såsom rådgivning, språkvård och ordböcker. Institutet samordnar språkvården av samiska, teckenspråk och romani och erbjuder sina tjänster och sitt material öppet på nätet och främjar öppen information och digitalisering som en del av forskningens infrastrukturer. Institutet skapar förutsättningar för integration av invandrare genom att utarbeta en finsk-somalisk ordbok och ordböcker mellan finska och de kurdiska språken.
| Nyckeltal | 2015 utfall |
2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|---|---|---|---|---|
| Publikationsmängd (sidor) | 4 203 | 4 998 | 3 000 | 3 500 |
| Språkrådgivning (svar), st. | 6 698 | 6 758 | 5 500 | 6 000 |
| Elektroniskt material1) | 70 500 | 119 822 | 185 000 | 190 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,25 | 3,51 | 3,4 | 3,4 |
| Årsverken | 76,7 | 78,9 | 77 | 77 |
1) Kumulativ utveckling av materialets mängd och förädlingsgrad.
För att resultatmålen för Institutet för de inhemska språken ska nås används även anslagen under moment 29.40.53.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 2 035 | 1 645 | 1 563 |
| Bruttoinkomster | 583 | 500 | 450 |
| Nettoutgifter | 1 452 | 1 145 | 1 113 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 277 | ||
| — överförts till följande år | 1 085 |
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för prestationer av Institutet för de inhemska språken (1209/2016).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -2 |
| Indexhöjning av hyror | 1 |
| Löneglidningsbesparing | -1 |
| Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -20 |
| Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -6 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) | 1 |
| ”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -3 |
| Nivåförändring | -1 |
| Sammanlagt | -32 |
| 2018 budget | 1 113 000 |
| 2017 budget | 1 145 000 |
| 2016 bokslut | 1 260 000 |
04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 648 000 euro.
Förklaring:Depåbiblioteket minskar genom sin verksamhet de allmänna och vetenskapliga bibliotekens samlingsbehov och säkerställer att den litteratur som anskaffats finns tillgänglig för dem som behöver kunskapen. Depåbibliotekets verksamhet stödjer främjandet av öppen vetenskap och utvecklandet av kunnandet i samhället som en del av forskningens infrastrukturer. Depåbibliotekets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
| Nyckeltal | 2015 utfall |
2016 utfall |
2017 mål |
2018 mål |
|---|---|---|---|---|
| Mängd material som tagits emot (hyllmeter/år) | 4 786 | 3 465 | 4 500 | 4 500 |
| Antal beställningar (st./år) | 90 841 | 102 191 | 105 000 | 115 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,4 | 3,62 | 3,5 | 3,5 |
| Årsverken | 22,1 | 18,6 | 19 | 19 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2016 utfall |
2017 ordinarie budget |
2018 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 1 749 | 1 685 | 1 652 |
| Bruttoinkomster | 3 | 4 | 4 |
| Nettoutgifter | 1 746 | 1 681 | 1 648 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 51 | ||
| — överförts till följande år | 38 |
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisningsministeriets förordning om avgifter för prestationer vid Depåbiblioteket (1346/2006).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror | -1 |
| Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015) | -1 |
| Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| Indexhöjning av hyror | 2 |
| Löneglidningsbesparing | -6 |
| Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015) | -10 |
| Produktivitetsbesparing i omkostnaderna | -10 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| ”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015) | -2 |
| Nivåförändring | -2 |
| Sammanlagt | -33 |
| 2018 budget | 1 648 000 |
| 2017 budget | 1 681 000 |
| 2016 bokslut | 1 733 000 |
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 141 821 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter och understöd för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller yrkeshögskolor, universitet och vetenskapsinstitut samt till stipendier för främjande av internationaliseringen av högskolor som man kommer överens om särskilt med Utbildningsstyrelsen samt för betalning av nationell medfinansiering för nordisk forskningsverksamhet vid Samiska högskolan
2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolor, forskningsinstitut och vetenskap samt till centraliserad finansiering av datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom högskolorna och vetenskapen och av andra motsvarande gemensamma utgifter
3) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
4) till avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid
5) till ett belopp av högst 20 000 000 euro till understöd för en ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid och för utveckling av personalens struktur inom småbarnspedagogiken
6) till ett belopp av högst 45 700 000 euro till betalning av utgifter och understöd för utvecklande av högskoleundervisningen och förbättrande av de digitala lärandemiljöerna och förutsättningarna för studier året om
7) till ett belopp av högst 28 100 000 euro för betalning av utgifter och understöd för reformerandet av lärarnas grundläggande utbildning och kompletterande utbildning och för genomförandet av programmet för kompletterande utbildning inom digital pedagogik och för kommunernas upphandling av kompletterande utbildning samt för specialiseringsutbildning för lärarpersonal
8) till ett belopp av högst 8 300 000 euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av bemötandet av behovet av högskoleutbildade till följd av den positiva strukturomvandlingen, främjandet av nätverksbaserat samarbete mellan universiteten samt utvecklandet av en verksamhetsmodell för samarbete mellan universiteten inom det tekniska området i Sydvästra Finland
9) till ett belopp av högst 5 000 000 euro till understöd för utvecklande av yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.
Undervisnings- och kulturministeriet får med CSC - Tieteellinen laskenta Oy ingå ett ramavtal om köpta tjänster som gäller upphandling av data- och lagringskapacitet för ett utvecklingsprogram för databaserad forskning, så att detta föranleder staten utgifter till ett belopp av högst 33 000 000 euro.
Förklaring:Genom utvecklingsåtgärderna stöder man särskilt den strukturella utvecklingen och förnyandet av högskole- och forskningssystemet, främjandet av det nätverksbaserade samarbetet mellan universiteten och utvecklandet av yrkeshögskolornas FUI-verksamhet. Målet är att höja servicenivån för stödfunktionerna, sänka kostnaderna och främja elektronisk kommunikation med hjälp av gemensamma eller enhetliga datatekniska tjänster inom högskolorna och vetenskapen. Åren 2017—2021 genomförs ett utvecklingsprogram för databaserad forskning som ska förbättra vetenskapens kvalitet, öka kunnandet och förbättra vetenskapens konkurrenskraft samt uppnåendet av nyttan av digitaliseringen. För att påskynda övergången till högskolestudier har antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen ökats för viss tid med sammanlagt cirka 3 000 under åren 2014—2015. Utvecklingsåtgärderna ska även främja reformen av lärarnas grundläggande utbildning och kompletterande utbildning, stärkandet av undervisningen i naturvetenskaper och matematik, utvecklandet av yrkeskompetensen hos lärare och de som utbildar lärare samt utvecklandet av personalstrukturen inom småbarnspedagogiken.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | Sammanlagt fr.o.m. 2018 |
|
| Förbindelser 2018 | 12 000 | 9 000 | 9 000 | 3 000 | 33 000 |
| Utgifter sammanlagt | 12 000 | 9 000 | 9 000 | 3 000 | 33 000 |
|---|
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet | 6 721 000 |
| Gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen | 28 000 000 |
| Ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid och utveckling av personalstrukturen inom småbarnspedagogiken (högst) | 20 000 000 |
| Finansiering till spetsprojektet Lärarnas kompetenssprång genom lärarutbildning (högst) | 28 100 000 |
| Bemötande av behovet av högskoleutbildade till följd av den positiva strukturomvandlingen (högst) | 8 300 000 |
| Utvecklande av högskoleundervisningen och förbättrande av de digitala inlärningsmiljöerna och förutsättningarna för studier året om (högst) | 45 700 000 |
| Utvecklande av yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (högst) | 5 000 000 |
| Sammanlagt | 141 821 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Främjande av nätverksbaserat samarbete mellan universiteten | 2 000 |
| Kompetens och utbildning: Lärarnas kompetenssprång genom lärarutbildning | 1 500 |
| Stegvis överföring av högskoleutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning till UKM:s förvaltningsområde (överföring från moment 32.30.51) | 3 300 |
| Undervisningen i naturvetenskaper och matematik | 5 000 |
| Utvecklande av en verksamhetsmodell för samarbete mellan universiteten inom det tekniska området i Sydvästra Finland | 3 000 |
| Utvecklande av högskoleundervisningen och förbättrande av de digitala inlärningsmiljöerna och förutsättningarna för studier året om | 15 800 |
| Utveckling av personalstrukturen inom småbarnspedagogiken | 5 000 |
| Utvecklingsprogram för databaserad forskning | 12 000 |
| Yrkeshögskoleutbildning inom mekaniskt träbyggande | 240 |
| Yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet | 5 000 |
| Åtgärdande av anhopningen av sökande till högskolorna (strukturpolitiskt handlingsprogram) | -3 000 |
| Sammanlagt | 49 840 |
| 2018 budget | 141 821 000 |
| 2017 I tilläggsb. | 9 000 000 |
| 2017 budget | 91 981 000 |
| 2016 bokslut | 55 712 700 |
22. Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 8 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningsinfrastrukturprojekt
2) till betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete kring forskningsinfrastrukturprojekt och av finansiella bidrag till internationella organisationer
3) till betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar.
Förklaring:Genom finansieringen stärks forskningens infrastrukturer och främjas den nationella infrastrukturpolitiken. Vid styrningen av finansieringen beaktas forskningsinfrastrukturernas vägkarta för 2014—2020, där Finlands nationellt och internationellt sett viktigaste forskningsinfrastrukturer har identifierats.
| 2018 budget | 8 500 000 |
| 2017 budget | 8 500 000 |
| 2016 bokslut | 8 500 000 |
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 767 428 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering till universiteten i enlighet med universitetslagen (558/2009) enligt följande:
1) 1 561 269 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder
2) 155 839 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet
3) 23 320 000 euro för tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet
4) 27 000 000 euro för tilläggsfinansiering för verksamhet vid andra universitet än Aalto-universitetet.
Förklaring:Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (331/2016). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av universitetslagen ska det som föreskrivs i 49 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av universitetsindexet.
Universiteten beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter (72 %) samt på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål (28 %). Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter består av en utbildningsandel, som utgör 39 % av hela basfinansieringen, och en forskningsandel, som utgör 33 % av hela basfinansieringen. Genom den statliga finansieringen motiveras universiteten vid sidan om profilering och kontinuerligt kvalitetsarbete också till att driva sin verksamhet så att den ger resultat och är ekonomisk.
Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, effektivitet, resultat och internationalisering. Den statliga finansieringen riktas i synnerhet på basis av avlagda examina och studiepoäng samt vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering. Internationaliseringen beaktas genom flera kriterier. I de övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska målen beaktas universitetens riksomfattande uppgifter, specifik bransch, övningsskolor och Nationalbiblioteket. Till denna helhet hör också strategibaserad finansiering, som grundar sig på universitetens strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna inom strategiarbetet samt på universitetens profilering. Vid fördelningen av finansieringsandelen har man beaktat universitetets egen profil i fråga om att påskynda övergången till arbetslivet, utveckla forsknings- och inlärningsmiljöerna, utnyttja kunnande, universitetsverksamhetens samhälleliga verkningar, skapa regionala och branschvisa kunskapskluster samt förnya strukturer och verksamhetssätt.
Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.
Den finansiering som avses i punkt 4 fördelas mellan universiteten i det förhållande som anges i finansieringsgrunderna enligt 5 och 6 § i statsrådets förordning om universiteten.
I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.
Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 8 300, varav cirka 2 200 är gymnasieelever.
Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.
Universitetens kvantitativa mål
| 2012 utfall |
2014 utfall |
20161) utfall |
20182) mål |
|
| Lägre högskoleexamina | 13 014 | 13 499 | 14 288 | 14 670 |
| Högre högskoleexamina | 13 830 | 14 855 | 15 321 | 15 375 |
| Doktorsexamina | 1 649 | 1 865 | 1 887 | 1 690 |
| Vetenskapliga publikationer (jufo 2 och 3)/undervisnings- och forskningspersonal3) | 0,54 | 0,62 | 0,64 | 0,65 |
| Andelen internationella sampublikationer av de vetenskapliga publikationerna (jufo 1—3), % | 38,8 | 44,9 | 50,0 | 50,0 |
| Andelen studerande som avlagt examen inom målsatt tid (7 år) av dem som inlett studier, %4) | 47,8 | 48,5 | 50,0 | 52,0 |
| Andelen som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % | 37,2 | 40,2 | 42,0 | 43,0 |
1) Antal examina utfall, i övrigt uppskattning
2) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2018 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020. I stället för en ökning av antalet doktorsexamina vill man flytta fokus till utveckling av forskarkarriären efter påbyggnadsexamen och att förbättra anställbarheten.
3) Publikationsforumet är ett klassificeringssystem som stöder kvalitetsbedömningen av vetenskaplig publikationsverksamhet. I klassificeringen som består av tre nivåer placeras de centrala utländska och inhemska publiceringskanalerna mellan basnivån (1) och den högsta nivån (3).
4) Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 561 269 000 |
| — Nationalbiblioteket | 16 604 000 |
| — Övningsskolor | 47 724 000 |
| — Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 496 941 000 |
| Tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet | 23 320 000 |
| Tilläggsfinansiering för verksamheten vid andra universitet än Aalto-universitetet | 27 000 000 |
| Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten föranleds | 155 839 000 |
| — Uppskattning av moms-kompensationen år 2018 | 152 949 000 |
| — Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2016 och utfallet | 2 890 000 |
| Sammanlagt | 1 767 428 000 |
|---|
Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 7 903 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.10.30.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Konkurrenskraftsavtalets verkningar på universitetens verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) | -5 700 |
| Precisering av moms-kompensationen | -2 546 |
| Tillväxtåtgärd (överföring till moment 29.40.51) | -20 000 |
| Sammanlagt | -28 246 |
| 2018 budget | 1 767 428 000 |
| 2017 budget | 1 795 674 000 |
| 2016 bokslut | 1 828 724 570 |
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 276 665 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av forskning, uppgifter i olika skeden av forskarkarriären, utveckling av forskningsförutsättningarna, främjande av utnyttjandet av forskningen, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete
2) till betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer
3) till betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU
4) till utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar samt tillsammans med anslagen under moment 29.40.53 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken.
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
Förklaring:
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Anpassningsåtgärd | -3 000 |
| Anslagsökning som fullmaktsbesluten för programmet ICT 2023 förutsätter | 2 000 |
| För främjande av unga forskares forskning | 4 900 |
| Inverkan på anslagsbehovet orsakad av ändringen av tidpunkten för betalningen av fullmakten (inkl. anslagsberäkningen för 1-åriga projekt) | 4 436 |
| Kompetens och utbildning: Ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att främja kommersialisering av innovationer | 12 000 |
| Teknisk justering | 3 |
| Tillväxtåtgärd (överföring från moment 29.40.50) | 20 000 |
| Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| Löneglidningsbesparing | -2 |
| Sparbeslut | -2 000 |
| Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) | -1 |
| Nivåförändring | -1 |
| Sammanlagt | 38 334 |
| 2018 budget | 276 665 000 |
| 2017 budget | 238 331 000 |
| 2016 bokslut | 227 586 816 |
53. Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 106 497 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av forskning, uppgifter i olika skeden av forskarkarriären, utveckling av forskningsförutsättningarna, främjande av utnyttjandet av forskningen, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete
2) till betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar och vetenskaplig publikationsverksamhet samt till betalning av utgifter för att göra vetenskapen känd
3) till Finlands Akademis förfogande utanför bevillningsfullmakten högst 5 207 000 euro för 1-åriga projekt: betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer, betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU, utvecklings- och underhållsavgifter för informationssystem för forskningsfinansiering samt andra 1-åriga projekt
4) till utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar, tillsammans med anslagen under moment 29.40.51 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken
5) till statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet
6) till utgifter som föranleds av verksamheten vid Institutet för de inhemska språken enligt 8 § 1 mom. i lagen om Institutet för de inhemska språken. Anslaget får tillsammans med anslagen under moment 29.40.03 användas för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 82 årsverken, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst
7) till betalning av statsunderstöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet
8) till betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete
9) till betalning av statsunderstöd, statliga pris och stipendier för främjande av vetenskapen, för främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället samt mellan nationalspråken och samhället, utgifter för översättning och tryckning av vetenskaplig litteratur, utgifter för främjande av informationsspridning och forskningsetik samt utgifter för forskning, utredningar och publikationer som ansluter sig till stödjandet av vetenskapen
10) till betalning av statsunderstöd för förbättrande av tillgången till forskningsmaterial och för infrastrukturprojekt som gäller forskning samt till betalning av utgifter för motsvarande projekt vid statens ämbetsverk samt till avlönande av personal i uppgifter för viss tid motsvarande högst 7 årsverken
11) till hyror för statens lokaler som används av vetenskapliga samfund.
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
I fråga om de personer som avses i punkt 6 beaktas vid nettobudgetering de förmåner enligt sjukförsäkringen som betalats till arbetsgivaren såsom inkomster.
Förklaring:
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Till Finlands Akademis förfogande för finansiering av forskningsprojekt och främjande av vetenskaplig forskning | 70 673 000 |
| Till statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet | 5 654 000 |
| Verksamheten inom Institutet för de inhemska språken | 3 627 000 |
| Till verksamhetsunderstöd för vetenskapsinstitut och forskningsinstitut utanför statsfinanserna, Vetenskapscentret Heureka samt vissa vetenskapliga samfund och föreningar samt till utgifter som föranleds av främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället och övriga utgifter som föranleds av stödjande av vetenskapen | 23 183 000 |
| Understöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet | 600 000 |
| Vissa utgifter, medlemsavgifter och finansiella bidrag för det internationella vetenskapliga samarbetet | 2 080 000 |
| Betalning av understöd för lokalkostnader för de vetenskapsinstitut som betalar hyra till utrikesministeriet | 680 000 |
| Sammanlagt | 106 497 000 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Nivåförändring | 2 114 |
| Sammanlagt | 2 114 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2018 budget | 106 497 000 |
| 2017 budget | 104 383 000 |
| 2016 bokslut | 103 196 115 |
54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 54 379 000 euro.
År 2018 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 55 631 000 euro.
Fullmakten och anslaget får via konkurrensutsättning fördelas till strategisk forskning i enlighet med de temaområden och prioriteringar som statsrådet beslutat om. Med strategisk forskning avses långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklingen av samhällets funktioner och som syftar till att finna lösningar på stora utmaningar och problem i samhället.
Fullmakten och anslaget får användas till betalning av forskningsprojekt och forskningsprogram som finansieras av rådet för strategisk forskning och till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningens infrastrukturer, stipendier och internationellt samarbete även till utländska organisationer.
Fullmakten och anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av utvärderingar.
Anslaget får också användas för nationell medfinansiering för EU-projekt och andra internationella forskningsfinansiärers projekt, om projekten följer de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutat om samt rådets programstruktur.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten, med undantag för företag.
Förklaring:Syftet med finansieringen är att stärka samhällspolitiken och utvecklandet av samhällsfunktionerna. Finansiering beviljas för forskning som syftar till att finna lösningar på betydande samhälleliga utmaningar. Finansieringen kanaliseras på bred bas till forskning kring olika betydande och stora utmaningar som samhället ställs inför och bl.a. forskning som främjar konkurrenskraften och förnyandet av näringslivet, utvecklingen av arbetslivet, forskning som stöder utvecklingen av den offentliga sektorn osv. Finansieringen gör det möjligt att inrikta forskningen i enlighet med samhällets föränderliga informationsbehov och på mindre utforskade områden. Forskningsprojekten finansieras utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet.
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakten för forskningsprojekt som finansieras av rådet för strategisk forskning föranleder staten (1 000 euro), uppskattning
| År | Fullmakt | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
| 2015 | 55 631 | 10 752 | 22 259 | 18 741 | 3 879 | |||
| 2016 | 55 631 | 11 710 | 18 290 | 20 500 | 5 131 | |||
| 2017 | 55 631 | 9 969 | 20 000 | 20 500 | 5 162 | |||
| 2018 | 55 631 | 10 000 | 20 000 | 20 500 | 5 131 | |||
| Sammanlagt | 10 752 | 33 969 | 47 000 | 54 379 | 45 631 | 25 662 | 5 131 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ändringar av tidpunkterna för de utbetalningar som baserar sig på fullmaktsbesluten | 7 379 |
| Sammanlagt | 7 379 |
| 2018 budget | 54 379 000 |
| 2017 budget | 47 000 000 |
| 2016 bokslut | 33 968 759 |
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 826 250 000 euro.
Anslaget får användas
1) till ett belopp av 777 017 000 euro till basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder för yrkeshögskolor i form av finansiering enligt yrkeshögskolelagen (932/2014)
2) till ett belopp av 49 233 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av de kostnader för mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet.
Förklaring:Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014), statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (814/2016). Som en följd av den tidigare temporära ändringen av yrkeshögskolelagen ska det som föreskrivs i 43 § 2 mom. inte tillämpas under åren 2016—2019 när det gäller beaktandet av effekterna av yrkeshögskoleindexet.
Yrkeshögskolorna beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning samt på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål. Finansieringsandelen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning är indelad i en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och omfattar 79 procent av hela basfinansieringen samt en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och omfattar 15 procent av hela basfinansieringen. Finansieringsandelen som bestäms på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål är indelad i en strategibaserad finansieringsandel som omfattar 5 procent av hela basfinansieringen och en områdesspecifik finansieringsandel som omfattar 1 procent av hela basfinansieringen.
Yrkeshögskolornas finansieringsmodell betonar resultat, kvalitet, effektivitet och internationalisering. Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina, studiepoäng och yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier, studeranderespons, internationell studeranderörlighet och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan. Den finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet grundar sig på publikationer, avlagda högre yrkeshögskoleexamina, personalens internationella rörlighet och extern finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.
Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på nationella högskole- och forskningspolitiska mål samt centrala strategiska beslut som yrkeshögskolorna fattat i anslutning till dessa i syfte att stödja och förnya uppgiften, profilen och de starka områdena. Vid fördelningen av finansieringsandelen beaktas yrkeshögskolornas egen profil i fråga om att påskynda övergången till arbetslivet, utveckla forsknings-, inlärnings- och innovationsmiljöerna, utnyttja kunnande, yrkeshögskoleverksamhetens samhälleliga verkningar, skapa regionala och branschvisa kunskapskluster samt förnya strukturer och verksamhetssätt. Den branschvisa finansieringsandelen baserar sig på utbildningens särdrag. Finansieringsmodellen beaktar yrkeshögskolornas regionala genomslagskraft och samarbete med arbetslivet genom flera kriterier.
Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.
Högskoleväsendets gemensamma mål för resultatet av verksamheten presenteras i förklaringsdelen under kapitel 29.40.
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna
| 2012 utfall |
2014 utfall |
2016 utfall |
20181) mål |
|
| Yrkeshögskoleexamina | 22 123 | 22 778 | 23 040 | 22 269 |
| Högre yrkeshögskoleexamina | 1 708 | 2 115 | 2 517 | 2 950 |
| Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade | 1 740 | 1 849 | 1 795 | 1 600 |
| Publikationer/lärare och FoU-personal | 0,61 | 0,85 | .. | 1,20 |
| Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera | 60,0 | 60,3 | .. | 60 |
| Studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % av studerande för yh-examen | 51,5 | 59,0 | 62,6 | 60 |
1) I fråga om målen för examina är uppskattningen för år 2018 det genomsnittliga målet för åren 2017—2020. I antalet yrkeshögskoleexamina syns den minskning av antalet nybörjarplatser som genomfördes 2013.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna | 777 017 000 |
| Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds | 49 233 000 |
| Sammanlagt | 826 250 000 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Konkurrenskraftsavtalets verkningar på yrkeshögskolornas verksamhet som finansieras med budgetmedel (Konkurrenskraftsavt.) | -2 900 |
| Precisering av moms-kompensationen | -5 765 |
| Sammanlagt | -8 665 |
| 2018 budget | 826 250 000 |
| 2017 budget | 834 915 000 |
| 2016 bokslut | 859 974 770 |
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 19 845 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av Finlands finansiella bidrag till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europas södra observatorium (ESO), Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), Europeiska molekylärbiologiska konferensen (EMBC), Europeiska universitetsinstitutet (EUI) och den europeiska synkrotonljusanläggningen (ESRF) samt till liknande internationella vetenskapliga organisationer.
Förklaring:De finansiella bidragen fastställs i regel utgående från medlemsländernas nationalproduktsandelar enligt de beslut som organisationernas förvaltningsorgan har fattat.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ändring i medlemsavgifter på grund av förändringar i nationalproduktsandelar och valutakurser | 99 |
| Sammanlagt | 99 |
| 2018 budget | 19 845 000 |
| 2017 budget | 19 746 000 |
| 2016 bokslut | 17 780 798 |
86. Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag)
Under momentet beviljas 24 000 000 euro.
Anslaget får också användas till betalning av yrkeshögskolornas kapitalplaceringar.
Förklaring:Staten är beredd att kapitalisera yrkeshögskolorna med högst 24 miljoner euro. Statens medfinansiering fördelas mellan yrkeshögskolorna i förhållande till det privata kapital som yrkeshögskolorna har samlat in, dock så att statens medfinansiering för en enskild yrkeshögskola inte kan överstiga 4 miljoner euro. Den insamling av privat kapital som beaktas vid behandlingen av statens medfinansiering äger rum under tiden 1.8.2017—28.9.2018.
Kapitaltillförseln från staten till yrkeshögskolorna investeras i yrkeshögskolornas fonder för fritt eget kapital. Tillförandet av kapital förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna avtalar om villkoren för kapitaltillförseln. Yrkeshögskolan ska i sin bolagsordning bestämma att staten - med de begränsningar som aktiebolagslagen anger - har rätt att få medel som motsvarar det tillförda kapitalet ur bolaget när yrkeshögskoleverksamheten upphör eller bolaget upplöses.
Anslaget står utanför ramen.
| 2018 budget | 24 000 000 |
89. Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag)
Under momentet beviljas 46 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av universitetens kapitalplaceringar.
Förklaring:Statens tillförsel av kapital till universiteten sker genom att en del fördelas på basis av forskningens kvalitet och genomslag och en del på basis av åtgärder som vidtas för att förnya viktiga strukturer och verksamhetssätt.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Tillägg av engångsnatur | -104 000 |
| Sammanlagt | -104 000 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2018 budget | 46 000 000 |
| 2017 budget | 150 000 000 |