Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         20. Yrkesutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2018

20. YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring:

Samhälleliga effekter

Reformen av yrkesutbildningen träder i kraft vid ingången av 2018 i enlighet med riktlinjerna för den reform av yrkesutbildningen på andra stadiet som är ett av regeringens spetsprojekt. Verkställandet av reformen stöds bl.a. genom tilläggsfinansiering som ska användas bl.a. för att digitalisera yrkesutbildningens verksamhetsprocesser, förebygga avbrytande av studier och förhindra utslagning samt tillsammans med arbetslivet bygga utbildnings- och arbetslivsstigar för ungdomar och vuxna som varken studerar eller arbetar. För att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven utökas utbudet av yrkesutbildning i synnerhet för unga som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa.

Som mål för de samhälleliga effekterna uppställs att yrkesutbildningen

  • — ska främja sysselsättning och företagsamhet, stödja förnyelse av ekonomin och förbättra konkurrenskraften, höja sysselsättningsgraden samt främja delaktighet
  • — ska tillgodose behoven av kunnande i arbetslivet vid rätt tidpunkt, träffsäkert, smidigt och verkningsfullt och stödja företag och den offentliga sektorn vid anpassningen till förändringar i verksamhetsmiljön och moderniseringen av verksamheten samt skapa förutsättningar för uppkomsten av ny företagsverksamhet och för innovationer
  • — ska ge individerna yrkeskompetens och allmänna färdigheter som behövs såväl vid övergången till arbetslivet som för att stanna kvar i arbetslivet då arbetslivet förändras
  • — ska främja livslångt lärande och ge en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet
  • — ska betjäna både unga och vuxna så att de kan skaffa sig kompetens på det sätt som lämpar sig bäst med tanke på deras kompetensbehov, förutsättningar för lärande, livssituation och karriärplaner
  • — vad gäller tillgången till utbildningstjänster ska trygga likabehandlingen av och jämlikheten mellan individer och regioner.
Verksamhetens resultat

Som mål för resultatet av verksamheten uppställs att anordnarna av yrkesutbildning

  • — riktar sina utbildningstjänster enligt arbetslivets och individernas behov
  • — effektiviserar identifieringen och erkännandet av kompetens så att de individuella studievägarna blir mångsidigare, utbildningsprocesserna effektiviseras och studietiderna förkortas
  • — förbättrar kvaliteten på sin verksamhet så att färre avbryter studierna och genomströmningen effektiviseras
  • — utvecklar och tar i bruk nya pedagogiska verksamhetsmodeller och digitala lärometoder som stöder förverkligandet av de individuella studievägarna och som förbättrar verksamhetens genomslag
  • — förnyar sina verksamhetsprocesser och nedmonterar strukturer och administrativa hinder som gör verksamheten tungrodd
  • — aktivt utvecklar sin anordnarstruktur och arbetsfördelning inom sina verksamhetsområden.

Examensstrukturen inom yrkesutbildningen förnyas så att alla yrkesexamina är kompetensbaserade och så att deras omfattning fastställs med kompetenspoäng. De nya examina inom yrkesutbildningen tas i bruk stegvis från och med 1.8.2017, 1.1.2018, 1.8.2018 och 1.1.2019. När alla examina har förnyats i början av 2019 finns det 43 yrkesinriktade grundexamina, 65 yrkesexamina och 56 specialyrkesexamina. Antalet examina minskar från dagens 351 examina till 164 examina, men de studerande får mycket större möjligheter att göra individuella val inom en examen.

Inom yrkesutbildningen ska man övergå till ett förfarande för avläggande av yrkesexamen som är yrkesprovsbaserat och oberoende av sättet på vilket kunnandet har förvärvats samt ta i bruk en enhetlig process för personlig anpassning som lämpar sig för alla som studerar inom yrkesutbildningen.

Utbildning på arbetsplatsen främjas genom att det införs ett utbildningsavtal som ersätter det nuvarande lärandet i arbetet och genom att läroavtalsutbildningen görs mera lockande. Läroavtalsutbildningens finansiella ställning förenhetligas i förhållande till andra utbildningsformer och genom att de administrativa förfarandena görs enklare än för närvarande.

Ansökan till yrkesutbildning sker fortgående och pågår flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren förblir en ansökningsväg för dem som avslutar den grundläggande utbildningen och för andra som saknar examen på andra stadiet.

Systemet för reglering och styrning av yrkesutbildningen förnyas så att all yrkesutbildning som en utbildningsanordnare anordnar regleras med ett enda tillstånd att ordna utbildning. Utbildningsanordnarna kan friare än tidigare besluta om hur de riktar in sitt utbildningsutbud och på vilket sätt och i vilken lärmiljö utbildningen ordnas. Styr- och reglersystemet består av tillstånden att ordna utbildning och årliga prestationsbeslut som ligger till grund för finansieringen för följande budgetår. I tillståndet att ordna utbildning anges minimiantalet studerandeår för basfinansieringen, vilket tryggar förutsägbarheten i verksamheten. Reglerings- och styrningsprocesserna i fråga om yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i beslutsfattandet ökar genom ett elektroniskt besluts- och ärendehanteringssystem mellan ministeriet och utbildningsanordnarna.

Finansieringssystemet för yrkesutbildningen bildar en sammanhängande helhet. Den statliga finansieringen som anvisas för yrkesutbildningen blir budgetbaserad. Kommunernas självfinansiering i yrkesutbildningen kvarstår, men kommunernas finansieringsansvar fördelas inte längre mellan den grundläggande utbildningen och tilläggsutbildningen. Kommunernas finansieringsandel fastställs som en relativ andel av anslaget i budgeten genom en lagstadgad koefficient, dock så att den inte överskrider 2017 års nivå.

Totalfinansieringen av yrkesutbildningen fördelas i en kalkylerad bas-, prestations- och effektivitetsfinansiering samt en strategifinansiering som betalas på basis av ansökningar. Basfinansieringens andel är 50 procent, prestationsfinansieringens 35 procent och effektivitetsfinansieringens 15 procent av den kalkylerade finansieringen. Basfinansieringen betalas på basis av antalet studerandeår, prestationsfinansieringen på basis av antalet examina och examensdelar samt effektivitetsfinansieringen på basis av studerandenas sysselsättning och övergång till fortsatta studier i högskolor och på basis av feedback från studerande och arbetslivet. I det nya systemet för finansiering av yrkesutbildningen flyttar fokus från studietidens längd till prestationer och utbildningens genomslagskraft.

Det nya finansieringssystemet införs med en övergångsperiod, då andelen basfinansiering gradvis sjunker mot 50 procent och andelarna för prestation och genomslagskraft på motsvarande sätt ökar. År 2018 är basfinansieringens andel 95 procent och prestationsfinansieringens andel 5 procent av den kalkylerade finansieringen. Effektivitetsfinansieringen betalas för första gången från och med 2020.

Verksamhetens omfattning

De kvantitativa målen för yrkesutbildningen och de indikatorer som beskriver dessa fastställs närmare under 2018 utifrån de prestationer som används i det nya styr-, reglerings- och finansieringssystemet och då beaktas också övriga ändringar i insamlingen av statistisk data om yrkesutbildning som beror på reformen.

Nya studerande i yrkesutbildning som leder till examen1)

  2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
2018
uppskattning
             
Utbildning som leder till grundexamen 69 393 69 354 71 621 71 700 70 000 70 500
— utbildning vid läroanstalter 61 545 62 391 65 455 65 500 63 500 63 500
— läroavtalsutbildning 7 848 6 963 6 166 6 200 6 500 7 000
Utbildning som leder till yrkes- eller specialyrkesexamen 26 735 30 926 31 518 31 000 31 000 31 000
— utbildning vid läroanstalter 16 675 18 238 18 846 18 500 18 500 18 500
— läroavtalsutbildning 10 060 12 688 12 672 12 500 12 500 12 500

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Siffrorna för 2018 innefattar ännu inte några volymbedömningar av den arbetskraftsutbildning som flyttas till undervisningsförvaltningens ansvarsområde.

Studerande som avlagt yrkesexamen1)

  2013
utfall
2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
2018
uppskattning
             
Grundexamina 46 214 48 754 50 492 51 500 52 500 54 000
— utbildning vid läroanstalter 42 169 43 732 45 857 47 000 48 500 50 000
— läroavtalsutbildning 4 045 5 022 4 635 4 500 4 000 4 000
Yrkes- och specialyrkesexamina 15 940 15 908 16 701 18 500 19 000 20 000
— utbildning vid läroanstalter 7 152 8 505 9 317 10 000 10 500 11 000
— läroavtalsutbildning 8 788 7 403 7 384 8 500 8 500 9 000

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Siffrorna för 2018 innefattar ännu inte några volymbedömningar av den arbetskraftsutbildning som flyttas till undervisningsförvaltningens ansvarsområde.

Antalet anordnare av yrkesutbildning 1)

  2015
utfall
2016
utfall
2017
utfall
2018
uppskattning
         
Antal anordnare av yrkesutbildning sammanlagt 185 176 166 163
— både anordnare av grundläggande utbildning och anordnare av tilläggsutbildning 117 113 106 ..
— endast anordnare av grundläggande utbildning 13 13 13 ..
— endast anordnare av tilläggsutbildning 55 50 47 ..

1) Läget i början av kalenderåret.

Antalet anordnare av yrkesutbildning enligt ägartyp1)

  2015
utfall
2016
utfall
2017
utfall
2018
uppskattning
         
Alla anordnare sammanlagt 185 176 166 163
— kommuner som anordnare 10 9 9 9
— samkommuner som anordnare 35 35 35 35
— privata anordnare 139 131 121 118
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1

1) Läget i början av kalenderåret.

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 7 930 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och skapande av informationsnät samt till användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till yrkesinriktad tilläggsutbildning, till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare samt till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder

2) till ett belopp av högst 2 400 000 euro för sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna vid Centret för sjösäkerhetsutbildning.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2018 ska utbilda sammanlagt 4 100 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2018 kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 140 inom den grundläggande yrkesutbildningen och antalet studerandedagar ca 3 200 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och kulturen är antalet studerandedagar ca 7 200 och inom kursverksamheten 4 000.

Årsverken

  2015
utfall
2016
utfall
2017
uppskattning
2018
mål
         
Sameområdets utbildningscentral 69,0 65,0 69 69
Centret för sjösäkerhetsutbildning 24,3 25,8 26 26
Sammanlagt 93,3 90,8 95 95

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den företagsekonomiska verksamheten vid Centret för sjösäkerhetsutbildning (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
uppskattning
2018
budgetprop.
       
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 2 092 1 000 1 000
       
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten      
— särkostnader 3 002 2 910 3 000
— andel av samkostnaderna 1 035 900 950
Kostnader sammanlagt 4 037 3 810 3 950
       
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -1 945 -2 810 -2 950
Kostnadsmotsvarighet, % 52 26 25
       
Prisstöd 1 550 2 400 2 400
       
Kostnadstäckning efter prisstöd,% 90 89 86

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Sameområdets utbildningscentral 4 641 000
Prisstöd för Centret för sjösäkerhetsutbildning 2 400 000
Övriga utgifter för Centret för sjösäkerhetsutbildning 889 000
Sammanlagt 7 930 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2016
utfall
2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 10 066 10 525 9 390
Bruttoinkomster 2 927 2 550 1 460
Nettoutgifter 7 139 7 975 7 930
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 729    
— överförts till följande år 1 761    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Besparing som motsvarar indexhöjningen av hyror -3
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.) -3
Indexhöjning av hyror 7
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna -41
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.) -6
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.) 2
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.) -1
Sammanlagt -45

2018 budget 7 930 000
2017 budget 7 975 000
2016 bokslut 8 171 000

21. Gemensamma utgifter för yrkesutbildningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 26 737 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen

2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster inom yrkesutbildningen och finansiering av gemensamma utgifter för datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten och andra gemensamma utgifter för yrkesutbildningen

3) till betalning av utgifter och understöd för projekt som stöder genomförandet av reformen av yrkesutbildningen

4) till att täcka kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro

5) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

6) till avlönande av personal motsvarande högst sju årsverken.

Förklaring:Med utvecklingsåtgärderna stöder man i synnerhet genomförandet av reformen av yrkesutbildningen, främjar uppfyllandet av målen för reformen, utvecklar utbildningsanordnarnas verksamhet inom yrkesutbildningen och stöder ibruktagandet av nya verksamhetsprocesser och inlärningsmiljöer. De understöd som anvisas till detta ändamål beviljas i huvudsak för nätverksprojekt, i vilka det deltar flera utbildningsanordnare.

Reglerings- och styrningsprocesserna i fråga om yrkesutbildningen effektiviseras och insynen i beslutsfattandet ökar genom ett nytt elektroniskt besluts- och ärendehanteringssystem mellan undervisnings- och kulturministeriet och utbildningsanordnarna samt genom andra datatekniska tjänster som är gemensamma för undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och anordnarna av yrkesutbildning.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av tilläggsfinansiering för inlärning på arbetsplatsen och utbildningslösningar som kombinerar olika sätt att anordna utbildning (regeringsprog. 2015) -4 000
Stödjande av genomförandet av reformen 15 000
Understöd som betalas med stöd av statsunderstödslagen (överföring från moment 29.20.30) 7 226
Sammanlagt 18 226

Momentets rubrik har ändrats och anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.


2018 budget 26 737 000
2017 I tilläggsb. 2 000 000
2017 budget 8 511 000
2016 bokslut 8 729 710

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 768 271 000 euro.

Anslaget får användas

1) till ett belopp av 748 044 000 euro till basfinansiering och prestationsbaserad finansiering för yrkesutbildning i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och strategifinansiering till anordnare av yrkesutbildning som beviljas i form av statsunderstöd som avses i 44 § 1 mom. i den ovannämnda lagen

2) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för andelen mervärdesskatt som utbildningsanordnaren har för anskaffningar och lokalhyror som anknyter till utbildningstjänster och till annan än affärsekonomisk verksamhet

3) till ersättning enligt 32 i § i den ovannämnda lagen till privata anordnare av yrkesutbildning för kostnaderna för den mervärdesskatt som utbildningsanordnaren betalat för en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till utbildningsanordnaren för verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning.

Andelen av den strategifinansiering för yrkesutbildning som avses i punkt 1 är högst två procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 9 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Antalet målinriktade studerandeår inom yrkesutbildningen är högst 177 000 studerandeår, varav antalet målinriktade studerandeår som hänför sig till utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning är minst 5 500 studerandeår.

Förklaring:Andelen av strategifinansieringen för yrkesutbildningen beräknas på basis av anslaget för yrkesutbildning, som består av anslaget under momentet och kommunernas finansieringsandel med undantag för de mervärdesskattekompensationer som betalas till privata utbildningsanordnare.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Anslag för yrkesutbildning sammanlagt (inkluderar inte moms-kompensationer) 1 703 581 000
— Den kalkylerade finansieringens andel sammanlagt 1 669 697 000
varav basfinansieringens andel (95 %) 1 586 212 000
varav den prestationsbaserade finansieringens andel (5 %) 83 485 000
— Strategifinansieringens andel 33 884 000
Kommunernas finansieringsandel -955 537 000
Mervärdesskattekompensationer sammanlagt 20 227 000
— Mervärdesskatten andel i de kostnader som en privat utbildningsanordnare har för anskaffningar som anknyter till utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och till annan än affärsekonomisk verksamhet 19 227 000
— Mervärdesskatt som betalas för fastigheter och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit och som privata utbildningsanordnare ersätts för 1 000 000
Sammanlagt 768 271 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Antagningstjänster (återföring från moment 29.01.02 av en överföring) 15
Bortfall av tilläggsfinansiering för läroavtalsutbildning (regeringsprog. 2015) -14 700
En ändring som innebär att de mervärdesskatter som betalas till privata utbildningsanordnare ska betalas helt och hållet av statsandelarna (överföring från kommunernas finansieringsandel) 8 667
Stegvis överföring av den yrkesutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning till UKM:s förvaltningsområde (överföring från moment 32.30.51) 50 700
Understöd som betalas med stöd av statsunderstödslagen (överföring till moment 29.20.21) -7 226
Ökning av antalet studerandeår i syfte att minska ungdomsarbetslösheten och svara på kompetensbehoven (överföring från moment 32.30.51) 9 400
Sammanlagt 46 856

Momentets rubrik har ändrats.


2018 budget 768 271 000
2017 budget 721 415 000
2016 bokslut 717 763 091

33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag)

Under momentet beviljas 5 048 000 euro.

Anslaget får användas

1) till verksamhet enligt 45 a § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

2) till statsunderstöd för examensutbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen, ordnande av yrkesprov samt för stöd-, handlednings- och rådgivningstjänster.

Anslaget kan användas för avläggande av delar av examina.

Förklaring:Kompetensprogrammet för unga vuxna avslutas 2018. Anslaget används för att för de som deltagit i programmet ska kunna slutföra sina utbildningar. En ny lag om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018. Studerande som inlett studierna för examen före lagens ikraftträdande kan antingen avlägga examen i enlighet med de examensgrunder som utfärdats med stöd av de upphävda lagarna eller övergå till att avlägga examen i enlighet med de examensgrunder som utfärdats med stöd av den nya lagen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Det stegvisa upphörandet av det tidsbundna programmet -20 093
Sammanlagt -20 093

Anslaget under momentet har ombildats till ett fast anslag.


2018 budget 5 048 000
2017 budget 25 141 000
2016 bokslut 33 331 198