Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2018

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Finlands militära verksamhetsmiljö har blivit mer instabil än tidigare. Den internationella säkerhetssituationen har försämrats och de militära spänningarna i Nordeuropa och i Östersjöområdet har ökat till följd av annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina. Som en del av denna utveckling har Östersjöområdets och Nordkalottens militärstrategiska betydelse ökat. Staterna inom Östersjöområdet har reagerat på den förändrade säkerhetspolitiska miljön genom att förbättra beredskapen hos sina väpnade styrkor genom höjd försvarsbudget och ökade anskaffningar av försvarsmateriel. Den militära aktiviteten i Östersjöområdet har ökat.

För utvecklingen inom Östersjöområdet är Rysslands ambition att återupprätta sin ställning som stormakt av stor betydelse. Landet har visat sig kunna fatta strategiska beslut snabbt och använda militära maktmedel och andra medel samordnat för att nå sina mål. Ryssland förnyar kontinuerligt utrustningen och verksamhetsmetoderna för sina väpnade styrkor. Prioriteringarna är att utveckla en hög beredskap, strategisk rörlighet, förmåga att projicera kraft, luftförsvar och rymdförsvar samt förmåga till informations- och cyberkrigföring är prioritetsområden.

Som ett svar på Rysslands agerande utvecklar Nato militär avskräckningseffekt och försvarsförmåga i Europa. Nato har ökat den övningsverksamhet som koncentrerar sig på ett kollektivt försvar och utvecklar den militära beredskapen. Natos närvaro i Östersjöområdet ökar.

Europeiska unionen strävar efter att stärka försvarsdimensionen och bereder sig på att bekämpa omfattande hot. Klausulen om ömsesidigt bistånd i Lissabonfördraget (artikel 42.7) ökar möjligheterna att utveckla försvarssamarbetet mellan unionens medlemsländer. Den största delen av Europeiska unionens medlemsländer stöder sig på Nato när det gäller beredskapsarrangemangen för det militära försvaret av det egna territoriet.

En utvecklingstendens inom krigföringen är att metodarsenalen utvidgas. Informationskrigföring, användning av specialtrupper och cyberpåverkan och kombinationer av dessa utgör en väsentlig del av aktörernas metoder. Det blir allt svårare att identifiera och i synnerhet att förutspå tidpunkten för ett krigsutbrott. Tryggandet av samhällets vitala funktioner, förmågan att tåla kriser och försörjningsberedskapen samt försvarssamarbetet framhävs vid förändringar i verksamhetsmiljön.

Det kan inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Finland. Det primära målet när det gäller Finlands försvarsförmåga är att skapa en förebyggande tröskel för användningen av militära maktmedel och för hot om sådana samt en förmåga att avvärja attacker mot vårt land. En utmaning under de kommande åren är fortsättningsvis att tiden för förvarning vid militära kriser har blivit kortare samtidigt som möjligheten till användningen av militära maktmedel i Östersjöområdet har ökat.

För att Finland ska kunna försvaras förutsätts en förmåga att agera både på land, till havs och i luften samt i cyberomgivning. Särskilda krav på utvecklingen av försvarsförmågan är spaningsförmåga, beredskap att agera i situationer som utvecklas snabbt, förmåga att klara verkningarna av vapensystem med lång räckvidd samt en heltäckande cyberförsvarsförmåga. Förändringar i säkerhetsläget förutsätter en snabb och flexibel reaktions- och beslutsförmåga.

Samhälleliga effektmål

Finlands försvar baserar sig på allmän värnplikt och försvar av hela landet. I enlighet med regeringsprogrammet ska Finland bedriva en aktiv utrikespolitik, stärka vårt lands försvarsförmåga och intensifiera det internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Man säkerställer att försvaret är trovärdigt under alla omständigheter och utvecklar det så att det svarar mot de ökade kraven i verksamhetsmiljön. De förändringar som gäller säkerheten bedöms bli långvariga.

Försvarets preventiva förmåga grundar sig på beredskap och avvärjningsförmåga som har ställts i relation till omgivningen. Finland bereder sig på att avvärja militära hot genom att upprätthålla en försvarslösning av nuvarande form, vilken grundar sig på vapensystem med operativ förmåga och en omfattande reserv. Försvaret av Finland förutsätter en i relation till omgivningen ställd helhet, som utgörs av mark-, sjö- och luftförsvaret och de gemensamma operativa förmågor som stöder dem samt förmåga att ta emot internationellt bistånd. Prioriteringarna när det gäller att upprätthålla och utveckla försvarssystemet är att utveckla samtliga försvargrenars beredskap, ersätta de operativa förmågor som tas ur drift samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan.

De viktigaste bidragande faktorerna till den samhälleliga effekten är de uppgifter som förvaltningsområdet ålagts enligt Finlands lag och riktlinjerna i regeringsprogrammet, statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, försvarsredogörelsen och säkerhetsstrategin för samhället samt uppnående av de mål som ställts i dem.

Utifrån de riktlinjer för statens ekonomi och verksamhetspolitik som statsrådet godkänt för försvarsministeriets förvaltningsområde ställs följande samhälleliga effektmål:

  • — Försvarspolitik som främjar Finlands intressen
  • — Förebyggande militär försvarsförmåga
  • — Ett tryggt samhälle
  • — Stärkande av den internationella säkerheten.

Försvarsministeriet bedömer genom självbedömning hur väl de samhälleliga effektmålen uppnås i enlighet med anvisningarna för upprättande av regeringens årsberättelse. Bedömningen baserar sig på utfallet för verksamhetsåret i förhållande till en långsiktig målbild vars utgångspunkt är en beredskap och avvärjningsförmåga som anpassats till verksamhetsmiljön.

Jämställdheten mellan könen

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande, med beaktande av förvaltningsområdets särdrag samt när det gäller beväringsutbildningen den ökade invandringen. Avsikten är att fortsätta integreringen av jämställdhetsperspektivet i lagstiftningsarbetet och i projekt samt i styrningen av verksamheten och ekonomin.

I bokföringsenheterna tillämpas jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Målet är att främja utvecklingen av en jämställd och likvärdig arbetsmiljö och ledning genom att korrigera och slopa verksamhetsmetoder som leder till ojämställdhet eller diskriminering. Faktorer som, med beaktande av olika arbetstagar- och åldersgrupper, ska följas upp i verksamheten är bland annat löner, karriärplanering, utbildning, frånvaro, samordning av arbetslivet och familjen, arbetsplatsmobbning samt trakasserier och diskriminering av olika slag. Uppföljningen sker genom arbetsklimatsundersökningar för personalen och slutenkäter för beväringarna. Man strävar efter att främja att kvinnor söker sig till militära uppdrag och frivillig militärtjänst.

Försvarsförvaltningen genomför i alla militära krishanteringsinsatser principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och för det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen. Jämställdhets- och likabehandlingsaspekter tas in i den militära krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att kvinnornas andel av krishanteringspersonalen ska vara minst 7 % och att antalet gender-rådgivare och gender-kontaktpersoner höjs. Försvarsförvaltningen deltar i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man främjar jämställdhet och likabehandling inom krishanteringsverksamheten.

Årsverken inom förvaltningsområdet

Minskningen på cirka 70 årsverken inom förvaltningsområdet beror främst på den i jämförelse med föregående år lägre graden tillsatta befattningar som legat som grund för försvarsmaktens personalplanering samt på en minskning av personalen vid Försvarsförvaltningens byggverk.

Hållbar utveckling

Försvarsministeriet anslöt sig 2015 till det nationella åtagandet för hållbar utveckling, En målbild för Finland 2050, genom ett eget åtagande för hållbar utveckling som gäller stabilitet och säkerhet på ett hållbart sätt.

Försvarsmakten strävar efter att effektivare nå värnpliktiga före uppbådet och inledandet av beväringstjänst. Målet är att få en bättre uppfattning än för närvarande om de värnpliktigas kompetens, hälsotillstånd och tjänsteduglighet redan innan tjänstgöringen inleds.

Försvarsmakten fortsätter att genomföra sin långsiktiga miljöplan. Försvarsförvaltningen ansvarar för en internationell rapport om bästa miljöpraxis inom skjut- och övningsområden som kommer att publiceras. Försvarsmakten förbättrar energieffektiviteten i sina utrymmen och ökar den andel av energiförbrukningen som förnybara och inhemska energikällor står för. Materialeffektiviteten förbättras bl.a. genom att sprängämnesupplagringen utvecklas.

Fullmakter enligt moment under huvudtiteln (mn euro)

    2017
ordinarie
budget
2018
budgetprop.
       
27.10.01 Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — beställningsfullmakter 199,7 166,4
27.10.18 Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)    
  — beställningsfullmakter 501,0 1 597,1

Förvaltningsområdets anslag 2016—2018

    År 2016
bokslut
1000 €
År 2017
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2018
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2017—2018
    1000 € %
 
01. Försvarspolitik och förvaltning 301 915 381 683 388 977 7 294 2
01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 15 200 14 710 14 085 -625 -4
21. Produktivitetsanslag för försvarsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 2 875 2 875 2 875 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 283 840 364 098 372 017 7 919 2
10. Militärt försvar 2 463 356 2 396 133 2 425 960 29 827 1
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 899 710 1 914 331 1 941 231 26 900 1
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år) 559 617 475 173 478 100 2 927 1
19. Modifiering av Hawk Mk 51-plan (reservationsanslag 3 år) 2 000 4 600 4 600 0
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 2 029 2 029 2 029 0
30. Militär krishantering 35 797 51 903 57 034 5 131 10
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 35 761 51 893 57 024 5 131 10
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 36 10 10 0
Sammanlagt 2 801 068 2 829 719 2 871 971 42 252 1
  Det totala antalet anställda 12 660 12 830 12 760