Statsbudgeten 2018

Förklaring:

Det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Det osäkra internationella säkerhetsläget, den ökande differentieringen och värdepluralismen i samhället samt det att verksamheten förflyttas till datanäten skapar utmaningar också för sådana lagstiftningslösningar som har uppfattas som bra och ändamålsenliga både nationellt och inom EU. Förändringarna kan också vara en utmaning med tanke på förverkligandet av demokratin och de grundläggande rättigheterna. Det är allt viktigare att sörja för rättssystemets tydlighet, för rättssäkerheten, att de behövliga lagstiftningslösningarna är konsekventa samt att deltagandeformerna för medborgarna är mångsidiga, att den reglering som gäller företag i alla storlekar är konkurrenskraftig och för skyddet av de som är i svagare ställning. Av lagstiftningen förutsätts nu inom flera sektorer ett fördomsfritt och innovativt nytt tänkande.

Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Rättsväsendets funktionsförmåga tillgodoses. Förutsättningar skapas för att man ska kunna anvisa resurser inom rättsvården på ett lämpligt sätt bland annat så, att endast de ärenden som gäller ett faktiskt behov av rättsskydd kommer till domstolsbehandling. Med tanke på användningen av resurserna har även det betydelse, hur flexibelt domstolen kan välja den mest ändamålsenliga beslutssammansättningen.

Antalet arbetslösa beräknas stanna på en hög nivå. Hushållens skuldsättningsgrad och antalet hushåll utan inkomster har fortsatt att öka och ingen betydande förändring kan skönjas. Denna allmänt svaga ekonomiska situation återspeglas i hela rättsväsendets verksamhet. Antalet ärenden och gäldenärer är stort, vilket inverkar på arbetsmängden och kostnaderna för verksamheten. Antalet nya betalningsanmärkningar och personer som har antecknats i kreditupplysningsregistret har länge ökat.

På grund av asylsökandekrisen i Europa har antalet personer som söker internationellt skydd ökat avsevärt också i Finland under de senaste åren. Det förväntas att familjemedlemmar till personer som får internationellt skydd i Finland kommer att ansöka om uppehållstillstånd i Finland, varmed antalet ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening också kommer att öka.

De yttre förändringarna i domstolsväsendets verksamhetsmiljö, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, det ökande antalet asylärenden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse i domstolarnas verksamhet och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för domstolarnas verksamhet.

De externa förändringarna i rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens verksamhetsmiljö, såsom befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget, den allt mer internationella kundkretsen och antalet asylärenden, ökar behovet av juridiska tjänster och kräver större sakkunskap än tidigare av rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen.

Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen överförs till rättshjälpsbyråerna i samband med reformen av statens centralförvaltning. Regeringens proposition med förslag till lag om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning lämnas hösten 2017. Uppgifterna i anslutning till ekonomi- och skuldrådgivningen överförs helt och hållet från regionförvaltningsverken och kommunerna till staten vid ingången av år 2019. För den regionala organiseringen av servicen inom ekonomi- och skuldrådgivningen svarar rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten och servicen produceras av rättshjälpsbyråerna. Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen samt verkställigheten ska höra till justitieministeriet. Service inom ekonomi- och skuldrådgivningen ska under vissa förutsättningar även kunna köpas av andra serviceproducenter.

Antalet ärenden och gäldenärer i utsökning är stort, vilket påverkar utsökningsväsendets verksamhet och kostnaderna för verksamheten.

Brottsligheten i Finland har hållits på en stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet brott i relation till folkmängden är lågt internationellt sett.

Det skedde inga stora ändringar i antalet brott som kommit till förundersökningsmyndigheternas kännedom 2016 jämfört med året innan. Antalet strafflagsbrott minskade med 1,6 %. Antalet strafflagsbrott som man fått kännedom om har minskat sedan år 2011.

Antalet egendomsbrott och särskilt antalet stölder har minskat under hela 2000-talet. Undantagsvis har antalet bedrägerier och särskilt betalningsmedelsbedrägerier ökat under de senaste tio åren. År 2016 uppdagades 38,6 % fler betalningsmedelsbedrägerier än året innan.

Brotten mot liv och hälsa har under de senaste tjugo åren minskat avsevärt, fastän den årliga variationen varit stor. År 2016 fick man kännedom om 78 brott mot liv, medan medeltalet för de tio senaste åren är 106. Antalet grova misshandelsbrott ökade med 1,9 % jämfört med året innan. Antalet var 1 590. Antalet våldtäkter som rapporterades var 1 160, vilket är 10,3 % mer än året innan. Antalet sexuella antastanden har ökat märkbart. Detta beror till stor del på en lagändring som trädde i kraft 2014, som gjort det möjligt att undersöka antastanden under en egen brottsrubricering. Antalet grovt rattfylleri minskade med 6,8 % och antalet andra rattfyllerier ökade med 2,0 % jämfört med 2015.

Vid ingången av 2018 förrättas presidentval och landskapsval. Det är fråga om ett nytt slags kombinerat val som förutsätter reformer av valdatasystemet och förrättandet av valen.

De viktigaste åtgärderna för förverkligande av effektmålen för förvaltningsområdet och målen för resultatet av verksamheten presenteras i kapitlen 25.01, 25.10, 25.20, 25.30 och 25.40.

Justitieministeriet har gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016—2019. Planen innehåller 30 mål och åtgärder i anslutning till dem genomförs. Justitieministeriet har gjort en sådan lönekartläggning som förutsätts av jämställdhetslagen och en utvärderingsgrupp följer med utvecklingen av de personliga löneandelarna ur ett könsperspektiv. Lagberedarna erbjuds utbildning i bedömningen av konsekvenser för jämställdhet mellan könen och likabehandling i lagstiftningsprojekt.

Främjande av jämställdhet och likabehandling är en del av förvaltningsområdets resultatstyrning. Med planering som gäller jämställdhet och likabehandling inom förvaltningsområdet ökas jämställdheten mellan könen och likabehandlingen både när det gäller personalpolitiken och myndighetsverksamheten. Justitieministeriet låter göra en utredning om myndigheternas likabehandlingsplaner, och samtidigt kartläggs också innehållet i planerna inom förvaltningsområdet.

Inom Brottspåföljdsmyndigheten beaktas kvinnliga fångars verksamhetsbehov och specifik kvinnoverksamhet utvecklas, t.ex. programverksamhet som är riktad till kvinnor och familjearbete. Planmässig frigivning av kvinnliga fångar via öppna anstalter och övervakad frihet på prov främjas. Som en del av utvecklandet av Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler är ett mål att inleda nybyggnaden av fängelset i Tavastehus, varmed fängelset i Tavastehus i fortsättningen blir ett slutet fängelse som helt och hållet beaktar kvinnliga fångars behov.

Likabehandling är en av tyngdpunkterna i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Under 2018 kartlägger justitieministeriet som en del av det EU-finansierade Rainbow rights-projektet situationen beträffande jämlikhetsplanering i kommunerna, utbildar olika yrkesgrupper om likabehandlingslagstiftningen, låter göra en utredning om diskriminering på flera grunder, genomför kampanjen diskrimineringsfri zon tillsammans med olika organisationer och inleder det internationella Against hate-projektet där polisens beredskap att ingripa i och identifiera hatbrott och hatretorik utvecklas. Därtill fortsätter justitieministeriet genomförandet av systemet för uppföljning av diskriminering, publicerar den första nationella barometern för grundläggande rättigheter samt utvecklar bedömningen av konsekvenser för jämlikheten i lagberedningen.