Statsbudgeten 2018

Förklaring:I enlighet med sin verksamhetsidé utarbetar justitieministeriet som en del av statsrådet rättspolitiska riktlinjer och utvecklar författningspolitiken som en del av statsrådet, samt styr sitt verksamhetsområde. Justitieministeriets mål är ett öppet, aktivt och tryggt samhälle, där alla kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Justitieministeriet ställer upp följande preliminära mål för sin verksamhet 2018.

Vid ingången av 2018 förrättas presidentval och landskapsval. Det är fråga om ett nytt slags kombinerat val som förutsätter reformer av valdatasystemet och förrättandet av valen. För de nya landskapen utvecklar man en service för initiativ och stöder man ibruktagandet av system för deltagande i landskapen. Efter det att förutredningen om internetröstning färdigställts fattas det beslut om fortsatt utveckling av systemet.

Genomförandet av det demokratipolitiska handlingsprogrammet och handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter samt nationalspråksstrategin fortsätts. De program som godkänts av statsrådet skapar ramar för projekt genom vilka man bl.a. förbättrar olika befolkningsgruppers medvetenhet om sina egna rättigheter och möjligheter till deltagande. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna följs särskilt i samband med social- och hälsovårdsreformen. Elektroniska demokratitjänster utvecklas också i förhållande till andra digitala tjänster inom statsrådet.

Man sörjer för att totalreformen av självstyrelselagen för Åland genomförs.

Man sörjer för att den nationella allmänna lagstiftning som förutsätts av EU:s allmänna dataskyddsförordning genomförs och arbetet med att se över annan nationell lagstiftnig koordineras.

Man sörjer för att den nationella allmänna lagstiftning som förutsätts av EU:s allmänna dataskyddsförordning och ändringarna i registerlagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde genomförs.

Ett mål är att fortsätta påverkan för sådan tillämpning av lagstiftningen som gäller handlingsoffentlighet för EU-organens handlingar som gynnar öppenhet, samt för åstadkommande av lagstiftning om god förvaltning i EU-organen.

Ändringar av lagstiftningen som gäller samer bereds och inbördes förtroendet och dialogen med sametingen förbättras.

Likabehandling och goda etniska relationer främjas. Diskriminering och hatretorik förhindras.

Lagberedningsanvisningarna utvecklas genom att arbetet för att förnya anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner fortsätts.

De lagförslag som görs upp i statsrådet granskas vid justitieministeriet ur lagteknisk synvinkel.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om för- och efternamn och till lag om ändring av 8 och 9 § i lagen om registrerat partnerskap (950/2001).

Tillämpningsområdet för bötesförfarandet utvidgas.

Behoven att ändra lagen om bostadsaktiebolag i fråga om s.k. rivning för tillbyggnad utreds och behövliga lagstiftningsändringar bereds.

Man sörjer för att reformen av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt slutförs.

Sex stora IKT-utvecklingsprojekt inom förvaltningsområdet pågår 2018. Det finns behov att utveckla och förnya också existerande datasystem. Den grundläggande informationstekniken inom förvaltningsområdet förnyas genom att gemensamma produktifierade IKT-tjänster tas i bruk för staten. Genom statens och förvaltningsområdets gemensamma service, arbete för en helhetsarkitektur och regelbundna uppföljning främjas elektroniska tjänster och fortskridandet av och kompabiliteten hos IKT-projekten. Elektroniska tjänster främjas och lägesbilden i fråga om dem upprätthålls i enlighet med digtaliseringsplan som utarbetats.

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 som blev färdig 2013 och de uppdateringar av programmet som gjorts. Med åtgärderna tryggas medborgarnas rättssäkerhet, förbättras rättsvårdssektorernas möjligheter att koncentrera sig på sina kärnuppgifter, minskas brottsligheten och utvecklas påföljdssystemet samt påverkas det rättsliga samarbetet inom EU.

Beredningen av reformen av rättegångsförfarandet i förvaltningsärenden fortsätts så att den kan genomföras under denna valperiod.

Reglering för att lätta upp straffprocessen utvecklas.

Ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga mål (s.k. summariska ärenden) koncentreras till vissa tingsrätter.

Man sörjer för att lagstiftningsprojekten om övervakning av underrättelseverksamheten och revision av grundlagen slutförs.

Beredningen av en allmän lag om administrativa påföljder av straffkaraktär fortsätts.

Kvalitetsbedömningen, den juridiska rådgivningen, de elektroniska tjänsterna och de alternativa tvistlösningsförfarandena inom den offentliga rättshjälpen utvecklas i enlighet med helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten som färdigställdes 2016. Målet är att tjänster i framtiden produceras mera kundorienterat än i nuläget, och mera mångsidigt så att olika kanaler och metoder utnyttjas så att tjänsterna är lättåtkomliga för medborgarna.

Organiseringen av uppgifterna i anslutning till ekonomi- och skuldrådgivningen till rättshjälpsbyråerna fortsätts och enhetlig verksamhetspraxis och enhetliga förfaringssätt utvecklas, samt serviceprocesser effektiviseras.

Man deltar i genomförandet av utsökningsväsendets strukturreformsprojekt (URA). Man fortsätter med behövliga lagstiftningsåtgärder och förhandlingar om tjänstekollektivavtal.

Tillämpningsområdet för bötesförfarandet utvidgas.

Stödtjänster för brottsoffer ska på det sätt som offerdirektivet förutsätter ordnas i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna. Ett statsbidragssystem i anslutning till det utvecklas. Förslag till god praxis som bättre beaktar offrens behov bereds.

Det lokala brottsförebyggandet utvecklas i enlighet med statsrådets principbeslut från 2016.

Åtgärder för att bekämpa korruption vidtas i enlighet med ett principbeslut av statsrådet som utfärdas 2017.

Man utreder möjligheterna att effektivisera villkorliga fängelsestraff genom att utvidga användningsområdet för tilläggspåföljder. En regeringsproposition om detta lämnas 2018.

Organisationsstrukturen inom åklagarväsendet ändras med målet att en ny lag träder i kraft 2018.

Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler förnyas under åren 2016—2019 i enlighet med beslutet från hösten 2015. Justitieministeriets beslut i anknytning till utvecklandet av Brottspåföljdsmyndighetens lokaler bereds.

Datasystemet ROTI bereds och tas i bruk. De lagstiftningsändringar som föranleds av ibruktagandet bereds med målet att lämna en regeringsproposition 2018.

Man bereder lagstiftning genom vilken inledandet av verkställigheten av förvandlingsstraff för böter överförs från utsökningsväsendet till Brottspåföljdsmyndigheten.

Behovet att ändra bestämmelserna om fångvård då det gäller förstagångsintagna bedöms på basis av en utredning som utarbetas  2017 och de remissutlåtanden som fås av den.

Den rättspolitiska kunskapsbasen som stöder beslutsfattandet stärks särskilt genom stöd till Institutet för kriminologi och rättspolitik.

Därtill ökas det förvaltningsövergripande samarbetet för att effektivisera tillträdet till normaltjänster för personer som avtjänar straff.

Man deltar i det förvaltningsövergripande programmet för utveckling av barn- och familjetjänster för att utveckla service för unga förbrytare.

Gemensamma beredningsprocesser utvecklas vidare för justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten.

Vid fördelningen av de knappa resurserna beaktas rättssäkerheten och realiserandet av straffansvaret samt ärendenas behandlingskedjor.

Förutsatt att förhandlingarna om inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) och Eurojust-förordningen slutförs 2017, inleds beredningen av de nationella åtgärderna för genomförandet, om Finland deltar i EPPO.

Antalet tingsrätter ska minskas från nuvarande 27. Målet är att effektivisera domstolarnas verksamhet och samtidigt utnyttja domarnas kompetens på ett mångsidigare sätt än hittills. Reformen avses träda i kraft senast vid ingången av 2019. En koncentrering av behandlingen av summariska ärenden bereds. Under 2017 utreds en sammanslagning av Rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten till en riksomfattande myndighet, och riktlinjer för hur ärendet ska framskrida utarbetas år 2018. Strukturreformen av utsökningsväsendet fortsätter. Avsikten är att även utsökningsverksamheten organiseras under en myndighet. Samtidigt fördelas verkställighetsuppdragen på ett nytt sätt på olika personalgrupper enligt ärendets natur och hur krävande det är. Automatiseringen av ärendehanteringen och ökandet av möjligheterna att använda elektroniska tjänster stöder också reformen. Strukturomvandlingen träder i kraft före utgången av 2018. Åtgärderna för att effektivisera strukturen och verksamheten hos Brottspåföljdsmyndigheten fortsätts.