Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Utveckling av förvaltningen
          6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen
          6.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen
          6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitikPDF-versio

Inom statens budgetekonomi arbetar 2017 ca 71 500 personer, och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 4,1 miljarder euro.

Statens avtalsuppgörelse för perioden 1.2.2017—31.1.2018 följer konkurrenskraftsavtalet. I statens tjänste- och arbetskollektivavtal ingår en sänkning av semesterpenningen med 30 % för viss tid under 2017—2019 samt en förlängning av den årliga arbetstiden med 24 timmar genom förlängning av den ordinarie arbetstiden från och med den 1 februari 2017. I avtalet ingår inga justeringar av löner. År 2017 minskar ämbetsverkens kostnader till följd av den sänkta semesterpenningen med i genomsnitt 1,6 %, dvs. sammanlagt 56 miljoner euro, och till följd av den förlängda arbetstiden med 1,1 %, dvs. 38 miljoner euro. Till konkurrenskraftsavtalet hänför sig som regeringens åtgärder en sänkning av arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift och pensionsavgift. Ämbetsverkens utgiftsbesparingar till följd av dessa uppgår till sammanlagt 34 miljoner euro. Ovannämnda utgiftsbesparingar till följd av konkurrenskraftsavtalet och regeringens åtgärder i anslutning till det är år 2017 sammanlagt 127 miljoner euro och de har beaktats som avdrag i ämbetsverkens omkostnader.

Enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2014 och statsrådets beslut av den 28 maj 2014 ska statens löneglidning begränsas till den genomsnittliga nivån på de andra arbetsmarknaderna. Den besparing som följer av detta har för 2017 års del genomförts genom en minskning av ämbetsverkens budgetfinansierade anslag med sammanlagt 13 miljoner euro.

Statens personalpolitik har som mål att stärka konkurrenskraften för staten som arbetsgivare och att använda personalresurserna inom statsförvaltningen på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. En proposition med förslag till ändring av statstjänstemannalagen (RP 90/2016 rd) som gäller en mer flexibel användning av personalresurser har överlämnats till riksdagen. Syftet med propositionen är att sakkunskapen ska kunna utnyttjas mer flexibelt mellan förvaltningsområdena och ämbetsverken och att arbetsbördan ska kunna jämnas ut genom att personalresurser tillfälligt riktas i enlighet med behovet. Det föreslås också att det i statstjänstemannalagen tas in en bestämmelse om karensavtal, om en särskild karenstid efter det att anställningsförhållandet har upphört och om den ersättning som ska betalas för den tiden. Enligt propositionen kan det med tjänstemän som behandlar känslig information eller information med betydande ekonomiskt värde avtalas om en bestämd tid på högst 12 månader under vilken tjänstemannens rätt att övergå till andra uppgifter begränsas villkorligt.

Arbetslivets kvalitet, arbetsproduktiviteten samt personalens välbefinnande i arbetet och kompetens utvecklas i samarbete med de övriga arbetsmarknadsaktörerna. Även som arbetsgivare stöder staten förutsättningarna för utveckling av samhällsekonomin genom att förlänga tiden i arbetslivet inom statsförvaltningen. Den ålder vid vilken de anställda går i pension har under de senaste åren stigit och välbefinnandet i arbetet har hela tiden förbättrats sett till de mått som beskriver arbetstillfredsställelsen och utvecklingen av sjukfrånvaron.

Statskontoret ska på uppdrag av finansministeriet senast den 30 september 2016 lägga fram en utredning om statens personalledning och de statliga anställdas kompetensutveckling. Utredningen är en del av spetsprojektet för bättre styrning och verkställighet i enlighet med regeringsprogrammet.

Allmänna utgångspunkter när det gäller utvecklandet av ledarskapet inom statsförvaltningen är sektorsövergripande verksamhet, professionellt och resultatgivande ledarskap samt produktiv förvaltning och hållbar utveckling. Som en del av genomförandet av regeringens spetsprojekt stärks en förvaltningsövergripande och kunskapsbaserad styrning och verkställighet.

Många chefer kommer att gå i pension under de närmaste åren och därför är det viktigt för staten som arbetsgivare att kunna rekrytera, utveckla och sporra kompetenta chefer. Detta stöds genom införande av en ny tjänste- och uppgiftsstruktur för den högsta ledningen, genom ledningsuppgifter för viss tid, genom ledningens rörlighet och genom utvecklingsåtgärder. Finansministeriet stärker stödverksamhet som syftar till att bereda nya ledningsmodeller och en allmän ledningspolitik, förenhetliga rekryteringsförfarandena och rekryteringskriterierna när det gäller ledningen, hantera anställningsförhållanden, stödja karriärhantering och yrkesmässig utveckling samt utveckla utvärderingen av ledningen och ledningen av prestationer. Stödåtgärderna består i praktiken av bl.a. information om uppdrag som blir lediga, stödjande av övergång från en uppgift till en annan samt samordning av gemensam coachning och nätverk.

Etisk verksamhet för myndigheter och tjänstemän inom statsförvaltningen är en central fråga när det gäller den offentliga tillförlitligheten i statens funktioner. En hög tjänstemannaetik främjas bäst genom värdegrundsbaserat ledarskap och förutseende tillvägagångssätt. Finansministeriet har som stöd för denna utveckling tillsatt en permanent rådgivande tjänstemannaetisk delegation.

Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2014—2017

Nyckeltal2014201520161)20171)
     
Antal anställda78 80073 70072 60071 500
Förändring från föregående år, %-3,0-6,5-1,5-1,5
Antalet årsverken78 60073 10072 00070 900
Förändring från föregående år, %-2,2-7,0-1,5-1,5
Lönesumma, mn euro3 7553 5203 5093 365
Arbetskraftskostnader, mn euro4 6934 3894 3044 082
Genomsnittlig totalinkomst euro/mån./person3 8453 9003 9453 965
Lönebikostnader, %61,760,057,452,6
Alla statens pensionsutgifter, mn euro4 3444 4314 4874 576
Kvinnornas andel, %48,648,848,848,8
De anställdas genomsnittsålder, år46,346,446,446,3

1) Uppgifterna för 2016 och 2017 är uppskattningar. För 2016 och 2017 har man beaktat minskningen av antalet statsanställda till följd av förbättrad produktivitet, besparingarna inom löneglidningen och de kostnadssänkande verkningarna av statens avtalsuppgörelse när det gäller konkurrenskraftsavtalet.