Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
        1. Sammandrag
     2. Ekonomiska utsikter
     3. Regeringens finanspolitik
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Utveckling av förvaltningen
          6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningen
          6.2. Utveckling av IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen
          6.3. Statens arbetsgivar- och personalpolitik
     7. Den kommunala ekonomin
     8. Statsfinanserna utanför budgeten
     9. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2017

6.1. Utveckling av verksamhetssätten, strukturerna och processerna inom förvaltningenPDF-versio

Statens centralförvaltning

Reformen av ämbetsstrukturen inom centralförvaltningen fortsätter utgående från de utvecklingsprinciper som börjat tillämpas i Kehu- och Virsu-projekten. I reformen läggs särskild vikt vid att förtydliga ledningssystemet och att hantera reformen på ett förvaltningsövergripande sätt. I reformen beaktas även social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för centralförvaltningens ämbetsverk. Regeringen iakttar god personalpolitik vid genomförandet av reformen.

Statens och kommunernas gemensamma pilotprojekt med servicepunkter fortsätter sin verksamhet.

När det gäller utvecklandet av ledarskapet inleds och genomförs flera åtgärder. Reformeringen av ledningssystemen vid ministerierna inleds i början av 2017. I alla ministerier tar man likaså 2017 för den högsta ledningen inklusive kanslicheferna i bruk ledningsavtal som främjar moderniseringen av statsförvaltningen. Dessutom går ämbetsverken igenom sin viktigaste service och fastställer servicelöften för den. Även de pågående ledningsförsöken slutförs och resultaten av dem utvärderas.

En utredning för översyn av tjänstemannalagstiftningen inleds 2017.

Reformen av statens ekonomi- och personalförvaltning

Den fas av Kieku-projektet som inleddes 2008 avslutas som planerat vid utgången av 2016. Kieku är en gemensam verksamhetsmodell för statens ekonomi- och personalförvaltning och omfattar processerna, datastrukturen och en enhetlig användning av servicen vid servicecentren samt ett övergripande informationssystem som stöder dessa funktioner. Vid ingången av 2017 överförs ägandet av informationssystemet från Statskontoret till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. När det gäller utvecklandet och livscykelhanteringen av systemet tar man i bruk en förvaltningsmodell med hjälp av vilken systemets enhetlighet upprätthålls och användarna ges möjlighet att delta i utvecklandet.

Produktiviteten inom statens ekonomi- och personalförvaltning utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet genom att ytterligare uppgifter inom bokföring och uppgörande av bokslut vid bokföringsenheterna överförs till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och genom att processen för anskaffningar och utgiftshantering centraliseras, förenklas och görs elektronisk. Ministerierna styr för egen del överföringen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen i det egna förvaltningsområdet till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.

En effektivare användning av statens lokaler

Användningen av lokaler effektiviseras i enlighet med statens nya lokalstrategi så att den motsvarar de uppställda målen, de förändrade arbetssätten och medborgarnas ökade användning av elektroniska tjänster. Genom att effektivisera användningen av lokaler strävar man efter bättre arbetsprestationer och lägre hyreskostnader. Työ 2.0, som är ett samarbetsprojekt mellan finansministeriet, Statskontoret, Senatfastigheter och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori, ger verktyg, konkreta exempel och tips för hur man inom statsförvaltningen kan modernisera arbetssätten, som i och med digitaliseringen ändras i alla arbeten inom statsförvaltningen. Ämbetsverken och inrättningarna har i samarbete med Senatfastigheter gjort upp planer för genomförande av lokalstrategin, i vilka målsättningen är en besparing på över 10 miljoner euro i utgifterna för lokaler 2017.

Utveckling av statens upphandling

Genomförandet av åtgärdsförslagen inom utvecklingsprojektet för statens upphandlingsverksamhet fortsätter. Programmet för digitalisering av statens upphandlingar inleddes 2016 och genomförandet sker i huvudsak 2017. I fråga om utvecklandet och digitaliseringen av statens upphandlingar koncentrerar man sig på att utveckla processerna inom hela upphandlingsverksamheten med allt från planering av upphandling till arkivering och till att göra informationssystem kompatibla. Under 2017 ska införandet av det elektroniska systemet för konkurrensutsättning i statliga ämbetsverk och inrättningar vara genomfört och övergången till en helt elektronisk upphandlingsprocess fortsätter. Delegationen för statens upphandlingsverksamhet följer hur utvecklingen av upphandlingsverksamheten framskrider och hur koncernmålen uppnås.

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Regeringen bereder och genomför social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Social- och hälsovårdens servicestruktur reformeras. Den regeringsproposition som gäller social- och hälsovårdsreformen och som överlämnas till riksdagen hösten 2016 innehåller bl.a. förslag till landskapslag, där det utöver organiseringen av landskapens förvaltning och ekonomi föreskrivs om landskapens alla uppgiftsområden. Syftet med landskapsreformen är att samordna den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt förenkla organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna). Genomförandet av landskapsreformen kommer att förutsätta ett stort antal ändringar i den gällande lagstiftningen. Regeringen strävar efter att lämna de propositioner med förslag till lagstiftning som landskapsreformen förutsätter under 2017. Lagstiftningspaketet som gäller de ovannämnda reformerna ska träda i kraft vid ingången av 2019.

Under 2017 framskrider genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen fram till den 30 juni 2017 med en förberedelsefas inom ministerierna och andra myndigheter och från och med den 1 juli 2017 med förberedelser inom landskapens temporära beredningsorgan, som inrättas genom lagen om införande av landskapslagen. De här organens verksamhetsperiod avslutas när landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet vid ingången av mars 2018 efter att resultaten från det första landskapsvalet, som hålls i februari 2018, fastställts. Vid sidan av förberedelserna inom områdena fortsätter ministerierna samtidigt att bereda reformen för egen del.

Omkostnadsbesparing i förvaltningsutgifterna

I enlighet med regeringsprogrammet sparas sammanlagt 120 miljoner euro i förvaltningsutgifterna under ramperioden 2016—2019. Besparingarna som ökar med 30 miljoner euro årligen genomförs bl.a. genom avveckling av uppgifter och skyldigheter, minskade personalutgifter genom utnyttjande av pensionsavgångar, ökad digitalisering samt revidering av strukturerna. Sparkraven gäller alla förvaltningsområden. I budgetpropositionen riktas besparingarna 2017 i enlighet med ministeriernas förslag direkt mot omkostnadsmomenten.