Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
              01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT)
              02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning
              03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen
              20. Främjande av produktiviteten
              21. Inrättandet av ett nationellt inkomstregister
              22. Stöd till digitalisering av offentliga tjänster
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)PDF-versio

Under momentet beviljas 27 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds

1) av utvecklandet och styrningen av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT), såsom av den nationella servicearkitekturen, inklusive en informationsled, en elektronisk identitet, datasäkerhet och servicegränssnitt

2) av avlönande av personal motsvarande högst 35 årsverken för nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)

3) av åtgärder som stöder ibruktagandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) inom olika förvaltningsområden

4) av internationellt samarbete i anslutning till utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT)

5) av statsunderstöd beroende på prövning inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT) och åtgärder som stöder ibruktagandet

6) av priser inom utvecklandet av nationella lösningar i informationsbranschen (IKT).

Av anslaget får högst 100 000 euro användas till betalning av priser enligt punkt 6.

Förklaring: Finansministeriet styr utvecklingen av de datatekniska tjänster som överskrider gränserna för den nationella informationsbranschens ansvarsområden och driver den nationella informationspolitiken. Genom att stärka styrstrukturerna kan man säkerställa ett effektivt utvecklande och omfattande ibruktagande av de nationella lösningarna.

Den nationella servicearkitekturen är en betydande helhet som gör det möjligt att förstärka datasystemens och informationens interoperabilitet och, genom datatekniska lösningar, effektivisera verksamheten och som omfattar hela den offentliga förvaltningen och i tillämpliga delar företagssektorn och tredje sektorn.

De lösningar inom informationsbranschen som utvecklas med anslagen är nya, nationella och viktiga infrastrukturtjänster som utgör en förutsättning för en avancerad digitalisering av samhället.

Mål för resultatet av verksamhetenÅtgärder
  
Digitaliseringen av förvaltningen möjliggörs med hjälp av den nationella servicearkitekturen. Målet är att skapa en digital serviceinfrastruktur som möjliggör tillhandahållandet av service så att servicebehovet minskar och e-servicen blir primär inom den offentliga förvaltningen. Servicevyn för medborgare, företag och tjänstemän färdigställs i sin helhet. Via servicevyerna kan medborgaren söka tjänster, samla egna uppgifter i sin vy, kommunicera med myndigheter och få rekommendationer och påminnelser om sina tjänster. Servicedatalagret innehåller metadata om de tjänster som den offentliga förvaltningen tillhandahåller och den kan utnyttjas vid tjänstesökning i suomi.fi-tjänsten. Meddelandeförmedlingstjänsten färdigställs och ersätter det nuvarande medborgarkontot. Meddelandeförmedlingstjänsten främjar digitaliseringen av myndigheternas kundkommunikation.
Informationsleden möjliggör informationsförmedling mellan organisationer på enhetligt överenskomna sätt. Målet är att övergå från överlappande informationsregistrering och enskilda integrationstjänster till en centraliserad modell som möjliggör ett kostnadseffektivare och snabbare utvecklande av datasystem. Informationsleden används för dataöverföring inom den offentliga förvaltningen. Informationsleden möjliggör också dataöverföring för företag och internationellt informationsutbyte. I API-katalogen beskrivs informationsledens alla uppgifter och alla andra uppgifter som är tillgängliga elektroniskt.
För att den nationella servicearkitekturen ska fungera och elektroniska tjänster ska kunna utvecklas och produceras krävs det en tillförlitlig och lättanvänd elektronisk identifiering inklusive en rollidentifieringsmöjlighet för organisationer. Målet är att identifieringstjänsten för medborgare samt roll- och hanteringstjänsterna ska vara i produktionsbruk.Identifieringstjänsten är den enda tjänst inom staten och kommunerna för vilken det krävs stark autentisering. I identifieringstjänsten beaktas även EU-lagstiftningens inverkan på kommunikationen. Befogenhetstjänsten möjliggör skötandet av ärenden för en annan persons och ett företags räkning i en registerbaserad ärendehanteringstjänst samt med elektronisk fullmakt.
I tjänsterna inom den nationella servicearkitekturen har kraven på informationssäkerhet och beredskap beaktats och åtgärder vid undantagssituationer övats.Datasäkerhetslösningar som är ändamålsenliga med tanke på servicearkitekturens verksamhet skapas och auditeras, liksom också behövliga styrmodeller och styrstrukturer. Praxis och kompetens utvecklas kontinuerligt.

2017 budget27 500 000
2016 II tilläggsb.
2016 budget27 500 000
2015 bokslut32 000 000