Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
       11. Skatter och inkomster av skattenatur
         01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
         04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
         08. Punktskatter
         10. Övriga skatter
         19. Övriga inkomster av skattenatur
       12. Inkomster av blandad natur
       13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst
       15. Lån
     Anslag

Statsbudgeten 2017

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATURPDF-versio

Förklaring: I skatteinkomster beräknas till staten inflyta ca 41,6 miljarder euro 2017. Skatteinkomsterna uppskattas växa med ca 1,5 % jämfört med vad som budgeterats för 2016 (budgeten inkl. tilläggsbudgetarna). På skatteinkomsternas utveckling inverkar skattebasernas utveckling och ändringarna i skattegrunderna. Bedömningar av hur de viktigaste skattebasposterna kommer att utvecklas 2017 anges i förklaringarna till inkomstmomenten. Det redogörs närmare för uppgörandet av skatteinkomstprognoser i finansministeriets promemoria av den 28 september 2015 Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi).

Regeringens skattepolitik och de viktigaste ändringarna i skattegrunderna

Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Enligt regeringsprogrammet är valperiodens viktigaste mål inom beskattningen följande:

  • — Beskattningen sporrar till att arbeta, vara företagare, sysselsätta, ta risker, äga, investera och placera i Finland. Det totala skatteuttaget stiger inte under valperioden.
  • — Beskattningen är förutsägbar och konsekvent. Den allmänna linjen för beskattningen slås fast i början av valperioden, och linjeändringar som medför osäkerhet ska undvikas under valperioden.
  • — Skattelättnaderna fokuserar på låg- och medelinkomsttagare. Bidragsfällorna ska åtgärdas. Beskattningen av löneinkomster skärps inte på någon inkomstnivå.
  • — Beskattningen utvecklas så att företagande, ägande och investeringar lönar sig bättre än för närvarande. Beskattningsstrukturen stöder Finlands konkurrenskraft och regeringens viktigaste mål. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter.
  • — Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser. Finland arbetar aktivt för att förhindra internationell skatteflykt.
  • — Beskattningsförfarandena är kundorienterade och beaktar att beskattningen ska vara konsekvent, förutsägbar och trygga rättssäkerheten och tillgången till information.

Handlingsutrymmet inom regeringens skattepolitik styrs 2017 fortsättningsvis av den långsamma ekonomiska tillväxten och underskottet i de offentliga finanserna. År 2017 genomförs dock i överensstämmelse med regeringsprogrammet flera förändringar som lindrar beskattningen.

Centrala ändringar i skattegrunderna år 2017

Beskattningen av arbete lindras med 515 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av pensionsinkomster lindras på motsvarande sätt, vilket minskar skatteinkomsterna med 136 miljoner euro. Dessutom görs i skattegrunderna för inkomstskatten på förvärvsinkomst en indexjustering som motsvarar förändringen i konsumentprixindex. I överensstämmelse med regeringsprogrammet införs ett företagaravdrag. Generationsväxlingar inom skogsbruket stöds genom att ett skogsgåvoavdrag införs. Hushållsavdraget höjs. Skatteskalorna för skatt på arv och gåva lindras för att främja generationsväxlingar inom jordbruket och inom andra företag. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet.

Tobaksskatten höjs i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Höjningen genomförs stegvis åren 2016—2019 för att dämpa beteendeeffekterna. År 2017 höjs punktskatten på tobak i två steg, den 1 januari 2017 och den 1 juli 2017, och en skatt på elektroniska cigarretter införs. Accisen på sötsaker och glass slopas och samtidigt görs ändringar i skattebasen för läskedrycksaccisen. Dessutom höjs skatten på trafikbränslen samt bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner. Gruvdriften återförs till den lägre elskattesatsen Fordonsskatten höjs 2017 och bilbeskattningen lindras stegvis under regeringsperioden, sammanlagt ca 182 miljoner euro. Syftet med att ändringen införs stegvis är att dämpa beteendeeffekterna och undvika störningar på bilmarknaden och en plötslig nedgång i lagervärden på grund av en stor skatteförändring av engångsnatur. Man vill också undvika effekter som är orättvisa för konsumenterna.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet kommer kommunerna att kompenseras för de effekter regeringens ändringar i skattegrunderna har på skatteintäkterna.

Av tabellen framgår effekterna på statens skatteinkomster till följd av de centrala ändringar i skattegrunderna som träder i kraft 2017. Beroende på tidpunkten för skatteuppbörden och skatteredovisningen är effekten på kassainflödet i statens budgetekonomi det år ändringarna i skattegrunderna träder i kraft ofta mindre än den bestående effekten på årsnivå. I början av 2017 lämnas dessutom regeringens propositioner om skatt på båtar och lätta motorfordon. Dessa skatter beräknas öka skatteintäkterna med sammanlagt ca 50 miljoner euro på årsnivå. Behoven att ändra inkomstposterna på grund av detta behandlas i samband med tilläggsbudgetpropositionen för 2017.

Effekterna på statens skatteintäkter 2017 till följd av de centrala ändringarna i skattegrunderna (mn euro)

 Effekter
2017
Effekten
på årsnivå
   
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster  
— indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster motsvarande höjningen i konsumentprisindex-101-110
— statens andel av den lindrade beskattningen av förvärvsinkomster på grund av konkurrenskraftsavtalet-244-266
— införande av ett företagaravdrag-61-66
— höjning av hushållsavdraget-10-19
— införande av ett skogsgåvoavdrag--18
— begränsning av rätten att dra av räntor på bostadslån1)1617
Skatt på arv och gåva  
— lindring av skatteskalorna för skatt på arv och gåva-25-40
Punktskatter  
— höjning av punktskatten på tobak2)1768
— införande av en skatt på elektroniska cigarretter35
— höjning av skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner3)4652
— höjning av skatten på trafikbränslen90100
— gruvdriften återförs till den lägre elskattesatsen2)-19-21
— slopande av punktskatten på sötsaker och glass -102-110
Fordonsskatt  
— höjning av fordonsskatten2)70100
Bilskatt  
— sänkning av bilskatten2)-36-36
Sammanlagt-356-344
— varav åtgärder som ökar skatteintäkterna242342
— varav åtgärder som minskar skatteintäkterna-598-686

1) Inkluderar den förra riksdagens beslut om begränsning av avdragsgillheten i fråga om räntor på bostadslån.

2) Riksdagens beslut 2015. Höjningarna av punktskatten på tobak genomförs stegvis, och den sammanlagda effekten av dessa skattehöjningar 2017 är 68 miljoner euro jämfört med 2016. Effekten av ändringen i skattebasen 2017 är 17 miljoner euro 2017.

3) Skatteintäkten ökar med 52 miljoner euro och återbäringen av energiskatter med 7 miljoner euro, vilket innebär att statens inkomster ökar med 45 miljoner euro netto på årsnivå. Samtidigt börjar gruvdriften omfattas av energiskatteåterbäring, vilket ökar statens utgifter med 6 miljoner euro.

Skatteinkomsternas utveckling

Statens skatteinkomster enligt skatteslag 2014—2017 (mn euro)

 2014
bokslut
2015
bokslut
budget + tilläggsb. I
+ tilläggsb. II
2016
2017
budgetprop.
     
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet12 32812 59713 04413 049
Skatter på grund av omsättning17 45917 57017 81518 111
Punktskatter6 5636 8117 0597 190
Övriga skatter och inkomster av skattenatur2 9212 9633 0153 214
Sammanlagt39 27139 94140 93341 564

Den totala skattenivån påverkas förutom av statens beslut även av kommunernas skattebeslut och socialförsäkringsavgifterna. I tabellen nedan anges, i förhållande till bruttonationalprodukten, de skatter som sammanlagt inflyter inom samhällsekonomin (det totala skatteuttaget) sektorsvis och enligt skatteslag. Det totala skatteuttaget förutses minska med ungefär en procentenhet jämfört med 2016.

Skatteinkomster som offentliga samfund får, sektorsvis och enligt skatteslag, % av BNP

 201520162017
    
Sektorsvis: 
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt44,144,343,3
Staten20,720,920,7
Kommuner10,510,310,0
Socialskyddsfonderna12,913,112,5
    
Enligt skatteslag: 
Skatter och socialförsäkringsavgifter sammanlagt44,144,343,3
Direkta skatter17,016,916,5
Skatter på produktion och import14,214,314,2
Socialförsäkringsavgifter12,913,112,6
Skatteutgifter

Med skatteutgifter avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur som har fastställts inom skattelagstiftningen. Med skatteutgifter avses i praktiken skattefrihet, skatteavdrag, lägre skattesatser och andra med dessa jämförbara metoder, med hjälp av vilka en viss näringsgren eller skattskyldighetsgrupp stöds. I motsats till direkta stöd syns skatteutgifterna huvudsakligen inte under utgiftsmomenten i statsbudgeten utan de förverkligas i form av uteblivna skatteinkomster. I de flesta fall går det inte att räkna ut ett exakt belopp för skatteutgifterna utan uppföljningen av dem grundar sig på uppskattningar av beloppen. I fråga om vissa skatteutgifter är det omöjligt att göra upp en beräkning i eurobelopp beroende på att den tillgängliga informationen är bristfällig. Definitionerna på skatteutgifter samt bedömningar av deras effekter på skatteintäkterna är beroende av det sedvanliga skattesystemet och de metoder som används vid uträkningen av skatteutgifterna. Skatteutgifterna uträknas enligt respektive bestämmelser och med hjälp av en statisk kalkyl. Det sedvanliga skattesystemet och de uträkningsmetoder som ligger till grund för de skatteutgiftsberäkningar som här framgår har beskrivits i en rapport av Statens ekonomiska forskningscentral, Verotuet Suomessa 2009 (www.vatt.fi).

Vid granskning av skatteutgifterna bör det beaktas att slopandet av en skatteutgift inte nödvändigtvis ökar skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av stöden är överlappande, vilket innebär att de påverkar varandras storlek. Stöden inverkar också på priser och beteende, vilket inte kan beaktas vid den statiska uträkningen av skatteutgifter. Av dessa orsaker är de slutliga effekterna av slopandet av en enskild skatteutgift svåra att uppskatta. Det är emellertid viktigt att skatteutgifterna följs upp, eftersom betydande offentligt stöd styrs via dessa till olika objekt. Skatteutgifterna gör även skattebaserna smalare och komplicerar ofta skattesystemet.

För närvarande har inemot 190 olika skatteutgifter definierats. För ungefär en tredjedel av dessa kan inte någon beräkning i eurobelopp företes och för en del kan endast en uppskattning företes. Skatteutgifternas totalbelopp 2017 uppskattas till ca 25,3 miljarder euro, varav 16,5 miljarder euro hänför sig till statens skatteinkomster. I tabellen nedan presenteras antalet skatteutgifter samt uppskattningar av deras storlek i euro 2016 och 2017. I förklaringsdelen under respektive skatteinkomstmoment anges de viktigaste skatteutgifter som sänker intäkterna under momentet.

År 2017 ökar beloppet av skatteutgifterna på grund av den höjning av arbetsinkomstavdraget i anslutning till lindringen av inkomstbeskattningen som ingår i konkurrenskraftsavtalet. Begränsningen av rätten till ränteavdrag på bostadslån minskar skatteutgifternas belopp i euro. Företagaravdraget och skogsgåvoavdraget utgör en ny skatteutgift. Den skatteutgift som föranleds av de höjda avskrivningarna på produktiva investeringar faller bort i och med att stödprogrammet upphör vid utgången av 2016.

Skatteutgifterna 2016 och 2017

 2016, st.2016, mn euro2017, st.2017, mn euro
     
Personbeskattning5115 5045316 107
Näringsbeskattning2891327881
Beskattning av jord- och skogsbruk2013620139
Överlåtelsebeskattning122 099122 099
Fastighetsbeskattning76157615
Arvs- och gåvobeskattning1524015240
Mervärdesbeskattning203 003203 057
Punktbeskattning262 113262 165
Socialförsäkringsavgifter6kan inte räknas ut6kan inte räknas ut
Sammanlagt18524 62318625 303

Avdelningens inkomstposter 2015—2017

  År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
  1000 €%
 
01.Skatter på grund av inkomst och förmögenhet12 596 90212 888 00013 049 000161 0001
01.Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster9 094 2929 210 0008 929 000-281 000-3
02.Samfundsskatt2 761 2812 877 0003 567 000690 00024
03.Källskatt på ränteinkomster110 41091 00043 000-48 000-53
04.Skatt på arv och gåva630 919710 000510 000-200 000-28
04.Skatter och avgifter på grund av omsättning17 569 71817 815 10018 111 200296 1002
01.Mervärdesskatt16 628 48816 868 00017 131 000263 0002
02.Skatt på vissa försäkringspremier776 813785 000812 00027 0003
03.Apoteksavgifter164 417162 100168 2006 1004
08.Punktskatter6 810 7367 059 0007 190 000131 0002
01.Punktskatt på tobak880 851929 000998 00069 0007
04.Punktskatt på alkoholdrycker1 355 7441 340 0001 373 00033 0002
05.Punktskatt på läskedrycker249 897257 000158 000-99 000-39
07.Energiskatter4 309 1164 518 0004 647 000129 0003
08.Punktskatt på vissa dryckesförpackningar15 12815 00014 000-1 000-7
10.Övriga skatter2 851 1902 902 0003 077 000175 0006
03.Bilskatt884 127839 000853 00014 0002
05.Överlåtelseskatt783 536698 000817 000119 00017
06.Lotteriskatt221 178225 000230 0005 0002
07.Fordonsskatt929 9851 115 0001 155 00040 0004
08.Avfallsskatt32 36325 00022 000-3 000-12
19.Övriga inkomster av skattenatur112 403112 952136 98424 03221
03.Banskatt6 1705 3415 184-157-3
04.Vissa avgifter på kommunikationsområdet28 66528 57040 70412 13442
05.Vissa avgifter för trafiken19 20218 75128 85110 10054
06.Farledsavgifter45 38244 80046 2001 4003
08.Oljeavfallsavgift3 7244 0004 0000
09.Övriga skatteinkomster3 3726 0006 0000
10.El- och naturgasnätsavgifter och vindkraftsavgift inom vindkraftsområdet vid Bottenviken2 8893 0903 59550516
11.Förvaltningsavgifter till Verket för finansiell stabilitet2 9982 4002 450502
Sammanlagt39 940 94840 777 05241 564 184787 1322