Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
         01. Miljöförvaltningens omkostnader
         10. Miljö- och naturvård
         20. Samhällen, byggande och boende
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring: Miljöministeriet arbetar för en hållbar livsmiljö och grön tillväxt. De strategiska prioriteringarna i verksamheten är ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och en fungerande cirkulär ekonomi, en god miljöstatus, biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster samt boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften. Förvaltningsområdet har ett nära samarbete med andra förvaltningsområden och intressentgrupper.

Dämpandet av klimatförändringen och anpassning till förändringen för att uppnå EU:s klimat- och energimål som sträcker sig fram till 2020—2050 kräver effektiva åtgärder. Finland verkar för att verkställandet av resultaten från klimatkonferensen i Paris samt det fortsatta arbetet och sättandet i kraft av klimatavtalet framskrider enligt överenskommelse såväl i EU som inom ramen för FN:s klimatkonvention. Finland deltar i den fortsatta beredningen och verkställandet av EU:s klimat- och energipaket, som sträcker sig fram till 2030. Målet är att nå Finlands klimatmål för 2020 i god tid. Verkställigheten av klimatlagen och planen för regeringens klimatpolitik på medellång sikt bidrar till en mer förutsägbar klimatpolitik och till kostnadseffektivare utsläppsminskande åtgärder. Genom de ambitiösa klimatmålen skapas en ny slags tillväxt och en marknad för koldioxidsnåla teknologier och lösningar.

Den nationella klimat- och energipolitiken syftar bl.a. till att förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och genom att man samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

Övergång till nära-nollenergibyggande vid nybyggen genomförs. Det skapas möjligheter för och uppmuntras till sådant byggande inom nybyggande och ombyggnad som är energieffektivare än de gällande minimikraven.

Bekämpandet av klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet genom vilka den gröna ekonomin - i synnerhet den cirkulära ekonomin och bioekonomin - och rena energilösningar främjas. De lösningar som genomförs på nationell nivå betjänar också den exportfrämjande verksamheten.

Beaktandet av den biologiska mångfalden, vattenvården, en hållbar användning av naturresurserna och möjligheterna att nyttja naturen för rekreation i beslutsfattandet främjas genom övergripande samarbete. Målet att uppnå en god status i yt- och grundvattnet och i Östersjön senast 2021 eftersträvas med hjälp av vattenförvaltningsplaner och en havsförvaltningsplan. Detta förutsätter att man minskar riskerna i samband med eutrofiering och skadliga ämnen och skyddar mångfalden i vatten- och havsnaturen. Med projekt inom ramen för programmet för återvinning av näringsämnen tar man fram de bästa lösningarna för att minska eutrofieringen av vattendragen och öka Finlands självförsörjning när det gäller näringsämnen, och omsätter lösningarna i praktiken. En minskning av spridningen av farliga kemikalier och av miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön, insjöarna och grundvattnet. Då sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar, ökar också risken för fartygsolje- och kemikalieolyckor och behovet av bekämpningsberedskap.

Man strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska trycket mot den biologiska mångfalden och stödja ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bioekonomi som beaktar naturens biologiska mångfald.

Genom översynen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen svarar man på framtida utmaningar som gäller områdesanvändningen, såsom texempelvis urbaniseringen och klimatförändringen. För att trygga en god livsmiljö utvecklar man sätt att förbättra planeringen av såväl växande stadsregioner som områden med minskande befolkningsunderlag.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt i och med att arbetsplatserna starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet samt regionernas och medborgarnas välfärd. Genom det avtalsbaserade samarbetet (MBT) mellan staten samt städerna och kommunerna i tillväxtcentrumen ökar man utbudet av bostadstomter och bostäder. Statligt stöd inriktas på åtgärder för att minska bostadslösheten och förbättra bostadssituationen för de svagaste grupperna. De äldres boendeförhållanden förbättras genom åtgärderna i programmet för att förbättra äldres boende.

Man fortsätter arbetet med att effektivisera helheten av förfarandena för miljötillstånd och konsekvensbedömning, med målet att tjänsterna i samband med miljörelaterade förfaranden ska ges över en enda disk. Samtidigt främjas smidighet i miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfaranden för projekt samt säkerställs en hög nivå på miljöskyddet liksom medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön.

Det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling ställer upp målen för hållbar utveckling på lång sikt (2050). Miljöministeriet genomför åtagandet i sin egen verksamhet och uppmuntrar också övriga aktörer att engagera sig.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jämställdheten mellan könen. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

Miljöministeriet ställer upp följande mål för ansvarsområdets samhälleliga effekter:
Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland
  • — Finlands växthusgasutsläpp minskar
  • — Lösningarna inom byggande, områdesanvändning och mobilitet stöder koldioxidsnålhet och energieffektivitet.
Ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en fungerande cirkulär ekonomi
  • — Den gröna tillväxten framskrider
  • — Återvinningen, inkl. återvinningen av näringsämnen, ökar.
En god miljöstatus
  • — Vattenstatusen och luftkvaliteten förbättras
  • — Utvecklingen i den byggda miljön bidrar till en sundare, tryggare och trivsammare livsmiljö.
Biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster
  • — Naturens mångfald och ekosystemtjänsternas funktion säkerställs.
Boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften
  • — Bostadsbyggandet ökar i de områden där behovet av bostäder till rimliga priser är störst
  • — Boendevillkoren för grupper som behöver särskilt stöd förbättras
  • — Lösningar som gäller markanvändning, boende och trafik i stadsregionerna och särskilt metropolområdet stöder smidighet i människornas vardag och stärker regionernas konkurrenskraft.
Förbättring av produktiviteten

Att öka produktiviteten inom den offentliga sektorn utgör ett led i regeringens finanspolitiska strategi. Ambitionen är att bevara verksamhetens effektivitet och serviceförmågan trots de minskade resurserna.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

  2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
35.10.61Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal5-
35.10.63Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)  
 — bevillningsfullmakt1010

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

  År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
  1000 €%
 
01.Miljöförvaltningens omkostnader73 05367 29862 295-5 003-7
01.Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)31 18028 58027 782-798-3
04.Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)32 06130 01425 878-4 136-14
(21.)Produktivitetsanslag för miljöministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)1 1970
29.Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)6 5156 9706 405-565-8
65.Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)2 1001 7342 23049629
10.Miljö- och naturvård124 523108 77392 083-16 690-15
20.Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 2 år)4 7685 9005 9000
21.Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år)2 4402 4402 4400
22.Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år)13 76015 82514 725-1 100-7
52.Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)34 59837 61629 406-8 210-22
60.Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år)3 0003 0003 0000
61.Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)10 24211 0726 042-5 030-45
63.Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)48 82618 48018 6301501
64.EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år)3 0004 5004 5000
65.Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år)1 0001 0001 0000
66.Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)1 4401 4401 4400
70.Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)1 4507 5005 000-2 500-33
20.Samhällen, byggande och boende5 79325 80625 691-1150
01.Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)4 9434 9564 841-115-2
(02.)Digitalisering av den byggda miljön och av byggandet (reservationsanslag 3 år)0
55.Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)20 00020 0000
60.Överföring till statens bostadsfond000
64.Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)8508508500
Sammanlagt203 369201 877180 069-21 808-11
 Det totala antalet anställda899846838