Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
         01. Miljöförvaltningens omkostnader
              01. Miljöministeriets omkostnader
              04. Finlands miljöcentrals omkostnader
              29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde
              65. Understöd till organisationer och miljövård
         10. Miljö- och naturvård
         20. Samhällen, byggande och boende
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

01. Miljöförvaltningens omkostnaderPDF-versio

Förklaring: Miljöförvaltningen arbetar för en hållbar livsmiljö och stöder grön tillväxt och rena energilösningar. Målet är en bättre miljö för kommande generationer. Man tar fram information om miljön, hur miljöns tillstånd utvecklas och vilka faktorer som påverkar miljöns tillstånd, bedömer alternativa utvecklingstrender och utvecklar lösningar som främjar en hållbar utveckling och medborgarnas välbefinnande.

Verksamheten och resurserna riktas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Bedömningen av konsekvenserna av författningar och åtgärder utvecklas, och tillstånds- och myndighetsförfarandena görs smidigare.

Personalresurserna inom miljöförvaltningen styrs och de anställdas kunnande utvecklas på ett systematiskt sätt i syfte att bevara miljöförvaltningens serviceförmåga och trygga de anställdas motivation.

Miljöministeriet deltar i den strategiska styrningen av statens regionförvaltning i samarbete med övriga styrande ministerier, samt ansvarar för den funktionella styrningen av ämbetsverkens miljöuppgifter.

Resultatmålen och omkostnaderna för miljötillståndsuppgifterna vid regionförvaltningsverken har budgeterats under moment 28.40.01 under finansministeriets huvudtitel.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader har budgeterats under moment 32.01.02 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. För att stödja de effektmål för ansvarsområdet som anges i motiveringen till huvudtiteln ställer miljöministeriet upp följande preliminära resultatmål för närings-, trafik- och miljöcentralerna:

Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna deltar i genomförandet av energi- och klimatstrategin och klimatlagen
  • — Utbyggnaden av vindkraft styrs till platser som är optimala med tanke på miljö, medborgare och ekonomin som helhet.
Ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en fungerande marknad för återvinning
  • — Avfallshanteringen i regionerna utvecklas, liksom den regionala avfallsplanen som styr avfallshanteringen. Åtgärderna för att verkställa den reviderade lagstiftningen om avfallsbranschen och förverkliga dess målsättningar effektiviseras
  • — Ekologiskt hållbart nyttjande av naturresurserna främjas.
En god miljöstatus
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna sörjer för verkställigheten av den nya miljöskyddslagen, bl.a. med hjälp av elektroniska tillstånds- och övervakningssystem, och effektiviserar tillsynen över och rapporteringen om verkställigheten av vattenlagen, avfallslagen, kemikalielagen och nitratförordningen. Centralerna stöder regionförvaltningsverken i behandlingen av tillståndsärenden och deltar i beredningen av de förelägganden om bästa tillgängliga teknik som utgör grund för miljötillståndsbestämmelserna. Centralerna ser till att de övervakningsplaner och program som utarbetats utifrån en riskbedömning genomförs
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna främjar genomförandet av det riksomfattande forsknings- och saneringsprogrammet för förorenade markområden
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna genomför de vattenförvaltningsplaner och den havsförvaltningsplan samt de åtgärdsprogram för vattenvård som sträcker sig till 2021, och främjar med hjälp av statsunderstöd projekt som förbättrar vattenstatusen samt återvinning av näringsämnen
  • — Kunskaperna om riskerna för grundvattnet utvidgas och grundvattenområdena bestäms och klassificeras
  • — Utarbetandet av sådana general- och detaljplaner för stadsregionerna som har betydande konsekvenser stöds i syfte att förtäta samhällsstrukturen, minska trafikbehovet och utveckla servicestrukturen. Förutsättningarna att planera stadsregionhelheter förbättras och rutinerna för landsbygdsutvecklingen utvecklas i samarbete med kommunerna på ett sätt som beaktar regionala särdrag
  • — I styrningen av områdesanvändningen och byggandet beaktas att livsmiljön ska vara sund, trygg och trivsam samt beaktas kulturmiljöns och grönmiljöns värden. Så förbättras människornas välbefinnande och områdenas dragningskraft. Områdesanvändningen styrs så att kvaliteten på grönstrukturer och grönmiljöer förbättras liksom också trivseln i livsmiljön
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna genomför miljöförvaltningens handlingsprogram för anpassning till klimatförändringen
  • — Kulturmiljöstrategin genomförs och god vård av kulturmiljön främjas.
Biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster
  • — Närings-, trafik- och miljöcentralerna agerar för att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden genom ett mångsidigt urval av metoder för att skydda främst naturtyper och hotade arter samt genom att främja handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) och myrskyddet.
  • — Rutinerna för att genomföra skyddet inom nätverket Natura 2000 och skyddsåtgärderna görs enhetligare och effektivare.

Nyckeltal

Indikator2014
utfall
2015
utfall
2016
mål
2017
mål
     
Skydd av METSO-områdena, ha7 9135 9533 6003 000
Miljöskyddsinspektioner, st.2 1451 5871 8002 100
Iståndsättning av förorenade områden som genomförts som statligt avfallshanteringsarbete, st. 910814
Tätortsstruktur i stadsregionerna som stöder tillhandahållande av tjänster och kollektivtrafik (andel av befolkningen som bor på områden med minst 20 inv./ha av befolkningen i hela stadsregionen), %64,063,81)63,963,9

1) Prognos

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 27 782 000 euro.

Anslaget får användas även för ersättningar som betalas ut till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) för följande marknadskontrolluppgifter som grundar sig på EU-förordningar och EU-direktiv:

1) för att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, förpackningar, batterier och ackumulatorer samt för att kontrollera förpackningarnas grundkrav, tungmetallhalter och märkningar

2) för konstaterande och registrering av behörigheten hos personer som utför underhåll på anläggningar, vilket förutsätts enligt Europeiska gemenskapernas förordningar om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om fluorerade växthusgaser

3) byggprodukter

4) ekologisk planering och energimärkning av byggprodukter.

Dessutom får anslaget användas till ersättningar till Motiva Services Oy för skötseln av uppgifter enligt Europeiska unionens program för tilldelning av miljömärke, till ersättningar till Tukes för marknadskontrollen av ej CE-märkta produkter samt till betalning av statsunderstöd för forskningsverksamhet till universitet, högskolor och andra motsvarande sammanslutningar som bedriver forskningsverksamhet.

Förklaring: De viktigaste målen för miljöministeriet 2017:

Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland
  • — Ministeriet driver verkställandet av resultaten från klimatkonferensen i Paris och det fortsatta arbetet samt sättandet i kraft av klimatavtalet. Man agerar för att genomföra det utsläppsminskningsmål på minst 40 procent som EU ställt för år 2030. Man bereder en klimatpolitisk plan på medellång sikt som sträcker sig till 2030, som ska ges som redogörelse till riksdagen.
  • — Energiprestandan hos nybyggen och existerande byggnadsbestånd förbättras på ett sätt som säkerställer kvaliteten i byggandet, fuktsäkerheten i byggnaderna och ett sunt inomhusklimat.
  • — Utnyttjandet av förnybar energi samt koldioxidsnålhet och energieffektivitet i den byggda miljön främjas i områdesanvändningen, byggandet och mobiliteten i överenstämmelse med den nya energi- och klimatstrategin och med klimatlagen.
Ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en fungerande marknad för återvinning
  • — Förvaltningsområdet genomför initiativ och deltar i initiativ som främjar grön ekonomi
  • — Man driver beredningen av EU-förslag som gäller cirkulär ekonomi och avfallslagstiftning
  • — Kontroll av skadliga ämnen och kemikalier främjas för att säkra en hållbar återvinningsekonomi
  • — Reglering och lösningar som främjar återvinning bereds
  • — Nya metoder för återvinning av näringsämnen främjas i syfte att uppnå en god vattenstatus och öka Finlands självförsörjning när det gäller näringsämnen
  • — Man agerar för att miljöaspekter ska beaktas i jordbruks-, skogs- och energisektorn och i den övriga bioekonomin
  • — Frågor som gäller den arktiska miljön synliggörs i högre grad och skyddsåtgärdernas genomslag främjas.
En god miljöstatus
  • — Förvaltningsområdet styr verkställigheten av den nya miljöskyddslagen. Utifrån de utredningar som gjorts bereds nya förslag om hur miljötillståndsförfarandet kan göras smidigare
  • — Tillståndsförfarandet inom miljövården görs smidigare genom elektroniska tjänster
  • — Man genomför och främjar den nationella strategin för riskhantering i anslutning till förorenade markområden och det riksomfattande forsknings- och saneringsprogram för förorenade markområden som ingår i strategin. Dessutom genomförs ett försöksprojekt för sanering av förorenade markområden
  • — Ett nationellt oljebekämpningsprogram bereds
  • — Ett nationellt luftvårdsprogram bereds
  • — Det nationella programmet för farliga kemikalier ses över
  • — Tillsynen över skadliga och farliga ämnen effektiviseras till följd av ökade krav
  • — Förvaltningsområdet styr planeringen och genomförandet av vattenvården och havsvården och fortsätter det internationella samarbete som syftar till att uppnå en god miljöstatus i Östersjön och i vattendragen
  • — De riksomfattande målen för områdesanvändningen ses över och man främjar verkställandet av statsrådets beslut i frågan
  • — Inledandet av havsplanering i Finlands kustområde främjas
  • — Planläggningen och tillståndsförfarandet för byggandet görs smidigare, dock så att man inte prutar på den byggda miljöns kvalitet
  • — Styrningen av markanvändning och byggande ses över
  • — Metoderna för att genomföra kulturmiljöstrategins mål på bred bas i hela samhället effektiviseras
  • — I syfte att effektivisera myndigheternas styrning bereds en översyn av de kommunala byggnadstillsynsenheternas uppgifter, antal och storlek. Elektroniska tjänster gör tillståndsförfarandet för byggande smidigare
  • — Byggbestämmelsesamlingen ses över. Onödig reglering avvecklas i syfte att minska kostnaderna och byråkratin
  • — De miljörelaterade tillstånds- och bedömningsförfarandena görs effektivare och smidigare. Verkställigheten av miljökonsekvensbedömningslagen främjas i synnerhet i fråga om sammanslagningen av miljökonsekvensbedömningsförfarandet och planläggningen
  • — Man främjar digitalisering inom hela miljöförvaltningens verksamhetsområde.
Biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster
  • — Förvaltningsområdet sörjer för den nationella verkställigheten av biodiversitetskonventionen och EU:s biodiversitetsstrategi genom att genomföra den nationella strategin med tillhörande handlingsprogram i enlighet med den uppdatering som görs 2016
  • — En nationalpark för 100-årsjubileet för Finlands självständighet inrättas och man fortsätter beredningen av de författningar som gäller inrättande av naturskyddsområden
  • — Utarbetandet av hotbedömningar i fråga om olika arter och naturtyper främjas och skyddsnivån förbättras
  • — Frivilligt naturskydd främjas. Man främjar ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänsterna, särskilt genom att utveckla nyttjandet av naturen för rekreation, naturturismen och landskapsvården.
Boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften
  • — Genom MBT-avtalen för stadsregionerna och genom planeringssamarbete utökas bostads- och tomtutbudet och bostadsbyggandet, förbättras funktionsdugligheten och resurshushållningen i stadsregionernas samhällsstruktur samt minskas behovet av trafik. Samtidigt förbättrar man livsmiljöns kvalitet.
  • — Åtgärderna för att öka bostadsutbudet knyts allt tätare till åtgärderna för att förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften, medan åtgärderna för att förbättra boendeförhållandena knyts allt tätare till de effekter på välbefinnandet som en god miljö ger
  • — I planeringen av områdesanvändningen och i utvecklandet av byggandet ägnar man mer uppmärksamhet än tidigare åt de regionala särdragen, olika boendemiljöers starka sidor och landsbygdens behov
  • — För att säkerställa ett tillräckligt utbud av bostäder med en rimlig hyresnivå sörjer man för att de statliga stödsystem som hänför sig till bostadsproduktionen är tidsenliga och funktionsdugliga
  • — De stödåtgärder som riktas till bostäder fördelas så att de så effektivt som möjligt främjar möjligheterna för äldre och för personer med funktionsnedsättning att bo hemma
  • — För att stödja integrationen främjas boendet för dem som har beviljats asyl
  • — Man utreder vilka moderna metoder som finns för att främja boendemiljöernas trivsamhet, mångsidighet och närhet till naturen.
Forskning, framsyn, utvärdering och utredning (TEAS)

Förvaltningsområdet tar för förvaltningens behov fram information som betjänar prognostiseringen av verksamheten, beredningen, utvecklandet och verkställandet av miljöpolitiken och miljölagstiftningen, det internationella samarbetet samt beslutsfattandet och bedömningen av konsekvenserna av besluten.

Objekt år 2017 är verkställigheten av den reviderade miljöskyddslagen, en kostnadseffektiv och hållbar klimatpolitik, den cirkulära ekonomin, främjande av hållbart nyttjande av naturresurser och materialeffektivitet, verkställighet av vatten- och havsförvaltningsplanerna, handlingsprogrammet för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden och METSO-handlingsplanen, fortsatta åtgärder enligt utvärderingen av hur markanvändnings- och bygglagen fungerar, den byggda miljöns kvalitet och hållbarhet (bl.a. programmet för att förbättra äldres boende, byggnaders energiprestanda samt åtgärder som främjar byggandet av flervåningshus i trä), samhälls- och servicestrukturen i stadsregioner, samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken i stadsregionerna inkl. metropolpolitiken, bostadspolitiken, kulturmiljön, systematisk fastighetsförvaltning och ombyggnad samt övergripande arkitektur och arkitektur enligt målområde.

Marknadskontrolluppgifter

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) utför, på uppdrag av miljöministeriet, marknadskontroll enligt lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (387/2013) och statsrådets förordning om batterier och ackumulatorer (520/2014) samt tillsyn i enlighet med statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall (518/2014) över sådana produktkrav som gäller grundläggande krav på förpackningar, tungmetallhalter och märkningar.

Tukes utför även verifieringen av de certifikat som krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser och registrerar dem i enlighet med statsrådets förordning (452/2009). Intäkterna av hanteringen av certifikaten intäktsförs under moment 12.35.99.

Tukes utför med stöd av 181 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) den marknadskontroll av byggprodukter som grundar sig på EU:s byggproduktförordning (EU) nr 305/2011. Bestämmelser om de skyldigheter som gäller marknadskontrollen av CE-märkta byggprodukter finns i byggproduktsförordningen. Med stöd av 181 § i markanvändnings- och bygglagen utövar Tukes också marknadstillsyn enligt lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012). Marknadskontrollen för att säkerställa en behörig tillämpning av verkställighetsförfattningarna för energimärkningsdirektivet (2010/30/EU) och ekodesigndirektivet (2009/125/EG) baserar sig på lagen om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter (1005/2008), i enlighet med vilken Tukes ansvarar för marknadskontrollen.

Vid genomförandet av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 om ett EU-miljömärke har man i lagen om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke (86/2011) till nationellt behörigt organ utsett Motiva Services Oy, som får ersättning för de utgifter som föranleds av uppgifterna i anknytning till miljömärket.

Arbetstidens fördelning på uppgiftsområdena (årsv.)

Uppgiftsområde2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
    
Miljöskydd545151
Naturmiljö525148
Byggd miljö 837778
Informationsförmedling och kommunikation121313
Förvaltning och internationella ärenden534946
Kanslichefen och underställda555
Sammanlagt259246241

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter31 77129 38028 582
Bruttoinkomster900800800
Nettoutgifter30 87128 58027 782
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år11 660  
— överförts till följande år11 968  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Marknadstillsynen av byggprodukter (överföring från moment 31.01.01)50
Återföring av den andel av besparingarna som gäller statsrådets förvaltningsenhet (överföring från moment 23.01.01)137
Överföring till moment 23.01.01 (-1 årsv.)-114
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-4
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-187
Löneglidningsbesparing-33
Lönejusteringar85
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)21
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-168
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-28
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-285
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-133
Temporär sänkning av StPL-avgiften-183
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-7
Nivåförändring51
Sammanlagt-798

2017 budget27 782 000
2016 II tilläggsb.-183 000
2016 budget28 580 000
2015 bokslut31 179 999

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 25 878 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Förklaring: Finlands miljöcentral (SYKE) utvecklar lösningar som främjar en hållbar utveckling främst för att användas av statsrådet, den övriga offentliga förvaltningen och näringslivet. Som underlag för lösningarna tar miljöcentralen fram information om miljön, om hur miljöns tillstånd utvecklas och om de faktorer som påverkar miljöns tillstånd, samt bedömer alternativa utvecklingstrender. Miljöcentralen sköter också flera av de rapporteringar som EU-lagstiftningen och internationella överenskommelser kräver samt vissa myndighetsuppgifter inom miljöövervakningen och andra myndighetsuppgifter.

Därtill sköter miljöcentralen de uppgifter i anslutning till nyttjandet och vården av vattentillgångar som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. Från miljöcentralens omkostnadsmoment anvisas för dessa uppgifter ca 1 700 000 euro. I fråga om dessa uppgifter bedöms kostnaderna för ca 22 årsverken täckas med miljöcentralens omkostnadsanslag medan kostnaderna för ca 16 årsverken täcks med särskild finansiering. Anpassningen till reformen av forskningsinstituten påverkar de resurser som används för uppgifterna 2015—2018. Ändringarna preciseras genom gemensam planering.

Samhälleliga effekter

Med sin verksamhet bidrar Finlands miljöcentral till en hållbar utveckling i samhället genom att ta fram och förmedla ny information och nya lösningsmodeller. De viktigaste användarna av informationen är statsrådet, regionförvaltningen, kommunerna, landskapsförbunden, affärslivet, massmedierna, frivilligorganisationerna och enskilda medborgare.

Effektmålen är följande:

  • — Tillväxten inom bioekonomin och den cirkulära ekonomin och de nya lösningarna är hållbara med avseende på dämpandet av klimatförändringen, användningen av vattentillgångar och andra naturresurser, belastningen på vattendragen och Östersjön och tryggandet av ekosystemen. Livsmiljöerna uppvisar stor mångfald, är sunda och främjar välbefinnandet, och man är medveten om deras betydelse för hälsan. Information om miljön produceras, distribueras och används effektivt; i och med digitaliseringen förbättras medborgarnas förutsättningar att delta i beslutsfattandet om den egna livsmiljön och det uppstår ny företagsverksamhet kring produktion, bearbetning och distribution av miljöinformation
  • — Problemområdena inom miljöregleringen har identifierats, och man har löst dem genom att prova nya verksamhetsmodeller och genom att utnyttja engagerande utveckling av regleringen och konsekvent utvärdera regleringen och försöken. Försök som baserar sig på samarbete mellan olika aktörer skapar innovationer och lösningsmodeller med hjälp av vilka man stärker det finländska samhällets ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet och som även kan användas internationellt.
Verksamhetens resultat
Produktion och kvalitetsledning

Miljöministeriet uppställer följande mål för resultatet av verksamheten vid Finlands miljöcentral:

  • — Miljöcentralen fortsätter att öka antalet yrkespublikationer och vetenskapliga publikationer i förhållande till arbetsinsatsen
  • — Miljöcentralen ökar användningen av digitala kanaler för informationsförmedling i den kommunikation som gäller miljön
  • — Miljöcentralen sörjer för kostnadstäckningen hos såväl sin offentligrättsliga som sin företagsekonomiska verksamhet
  • — Miljöcentralen sörjer för att den har serviceförmåga i synnerhet ur de resultatstyrande ministeriernas samt regionförvaltningens perspektiv
  • — Miljöcentralen sörjer för att dess kommunikation är högkvalitativ sett ur ett medieperspektiv.

I sin verksamhet fokuserar Finlands miljöcentral på

  • — att dämpa klimatförändringen och anpassa till den, med fokus på de styrningssystem och styrmedel som särskilt hänför sig till detta, samt på att följa och utvärdera effekterna av åtgärderna
  • — att främja skyddet, vården och ett hållbart nyttjande av vattendragen, grundvattnen och Östersjön samt på effekterna av belastningen på vattendragen och Östersjön och övervakningen av vattenstatusen
  • — att utveckla de styrningssystem och styrmedel som hänför sig till Östersjön och vattendragen samt på att bekämpa oljeskador och förebygga kemikalieolyckor
  • — att främja den cirkulära ekonomin och bioekonomin och öka effektiviteten i materialanvändningen och energianvändningen
  • — att främja hållbart nyttjande av naturresurser och konsekvensbedömningar i samband med detta samt på att identifiera nya typer av risker och finna lösningar på dem
  • — att övervaka och trygga statusen för naturens mångfald, främja hållbart nyttjande av naturen och upprätthållandet av tjänster som baserar sig på ekosystemens funktion och ta fram lösningar i samband med detta samt på att främja affärsverksamhet som baserar sig på naturresursfunktionerna
  • — att ta fram och sprida information om markanvändningen, den byggda miljön och trafiksystemen samt på att utveckla styrmedel för att stödja samordningen av olika användarbehov.

I sin forsknings- och utvecklingsverksamhet beaktar miljöcentralen också sådana miljöfrågor som börjar få ökad betydelse, såsom exempelvis

  • — de allt större återverkningarna av globala miljöförändringar på Finland
  • — förändringar i förvaltningen av miljön
  • — effekterna av befolkningens stigande medelålder och förändringarna i befolkningsstrukturen på servicestrukturerna, boendet och mobiliteten.
Resurshushållning

Av den verksamhet som enligt lagen om grunderna för avgifter till staten är avgiftsbelagd beräknas det inflyta 4,9 miljoner euro, varav exportverksamheten uppskattas stå för nästan hälften. Från den övriga statsförvaltningen beräknas inflyta finansiering till ett belopp av 14,5 miljoner euro, varav 11,0 miljoner euro utgör samfinansiering. Den del som finansieras utanför budgeten beräknas uppgå till 7,6 miljoner euro, varav EU:s andel är ca 4 miljoner euro. En allt starkare internationell nätbildning stärker miljöcentralens konkurrensförmåga på den internationella marknaden.

Produktivitet

Produktiviteten förbättras genom att man utvecklar samarbetet i nätverk, verksamhetsprocesserna och informationssystemen och genom att man utvidgar de elektroniska webbtjänsterna nationellt och internationellt. Produktiviteten förbättras även inom stödfunktionerna. Dessutom främjas den nationella samordningen av havsforskningen och forskningsinfrastrukturen i enlighet med de nationella riktlinjerna för forskningsinfrastrukturen.

Inom hela miljöförvaltningen förbättras produktiviteten bl.a. genom att man utvecklar miljöövervakningen och datasystemen samt ökar automatiseringen av den rapportering som baserar sig på uppföljning och utökar samarbetet i anslutning till datalager.

Produktiviteten förbättras genom att verksamhetsmodellerna för forskningssamarbetet görs mer mångsidiga i ett samarbete mellan statens forskningsinstitut, universiteten och företagen, genom att man tillsammans utvecklar uppföljningsmetoder och i uppföljningen nyttiggör nya samarbetsmodeller samt genom att man ytterligare ökar samarbetet kring lokaler, laboratorier och forskningsinfrastrukturer. Produktivitetsförbättringar görs i synnerhet via Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET).

Den beräknade fördelningen av antalet årsverken och kostnaderna vid Finlands miljöcentral enligt uppgiftsområde 2015—20171)

Uppgiftsområde2015
utfall
kostnader
mn €
årsv.2016
uppskattning
kostnader
mn €
årsv.2017
mål
kostnader
mn €
årsv.
       
Forskning och utveckling27,129825,128125,2275
Expertstöd20,520420,019519,5188
Myndighetsverksamhet2,1222,1212,021
Produktion av miljöinformation7,8627,2586,255
Sammanlagt57,558654,455552,9539
Antalet årsverken som baserar sig på omkostnadsfinansieringen 299 278 270

1) I kostnaderna har beaktats användningen av anslagen under omkostnadsmomentet samt den finansiering som beviljats i form av en rätt att använda anslag under andra moment; dock inte användningen av anslagen under momenten 35.10.20 och 35.10.70.

Det totala antalet årsverken vid Finlands miljöcentral beräknas vara ca 540. Antalet anställda som anställts med direkt budgetfinansiering under omkostnadsmomentet motsvarar 310 årsverken. När det gäller antalet anställda har minskningar som föranleds av totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering (TULA) beaktats. Personalresurserna fördelas enligt de strategiska målen med beaktande av effekterna av produktivitetsprojekten. Utlokaliseringen av forsknings- och sakkunniguppgifter till miljöcentralens regionala verksamhetsställen fortsätter.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter55 57154 01452 878
Bruttoinkomster 26 26624 00027 000
Nettoutgifter29 30530 01425 878
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år3 111  
— överförts till följande år5 867  

Kalkyl över kostnadstäckningen för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Intäkter av den samfinansierade verksamheten   
— finansiering från andra statliga ämbetsverk 9 30511 50011 000
— finansiering från EU2 1224 5003 000
— annan finansiering utanför statsförvaltningen 1 8082 5002 000
Intäkter sammanlagt13 23518 50016 000
    
Totala kostnader för projekten23 77335 00028 070
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader)-10 538-16 500-12 070
Självfinansieringsandel, %444743

Kostnadstäckningen för samfinansierade projekt varierar enligt projekttyp och fastställs enligt de olika finansiärernas finansieringsvillkor.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Projektet Envibase för utvecklande av anskaffning, lagring och distribution av miljöinformation (finansieringen 2016) (överföring till moment 28.70.20)-2 270
Projektet Envibase för utvecklande av anskaffning, lagring och distribution av miljöinformation (finansieringen 2017) (överföring från moment 28.70.20)1 640
Strukturella ändringar (regeringsprogr. 2015)-800
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-6
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54)-933
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-211
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror2
Löneglidningsbesparing-142
Lönejusteringar92
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-335
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-134
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-32
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-321
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-150
Temporär sänkning av StPL-avgiften-201
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-12
Nivåförändring-323
Sammanlagt-4 136

2017 budget25 878 000
2016 II tilläggsb.-199 000
2016 budget30 014 000
2015 bokslut32 061 000

29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 6 405 000 euro.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Valtori (överföring från moment 28.01.29)32
Nivåförändring-597
Sammanlagt-565

Anslaget står utanför ramen.


2017 budget6 405 000
2016 budget6 970 000
2015 bokslut6 514 932

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 230 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till nationella naturskydds- och miljöorganisationer

2) till understöd till riksomfattande organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen för stödjande av informations- och upplysningsverksamhet

3) till bidrag enligt 12 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) för projekt som främjar miljövården i skärgården

4) för stödjande av verksamhet som främjar avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden

5) för stödjande av sådan nationellt och regionalt betydande verksamhet av projektnatur som främjar en hållbar utveckling, värnar om kulturmiljön och främjar annan miljöfostran och miljöupplysning.

Förklaring: Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt lagen om utveckling av regionerna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Anskaffning av ett fartyg för Pidä Saaristo Siistinä - Håll Skärgården Ren rf500
Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogr. 2015)-4
Sammanlagt496

2017 budget2 230 000
2016 budget1 734 000
2015 bokslut2 100 000