Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
              04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd
              25. Ett nationellt genomcentrum och ett nationellt cancercentrum
              31. Främjande av hälsa och välfärd
              50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet
              63. Vissa specialprojekt
         10. (33.10 och 60, delvis) Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
         20. Utkomstskydd för arbetslösa
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna
         60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
         70. Hälsa och funktionsförmåga främjas
         80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare
         90. Understöd för främjande av hälsa och social välfärd
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

03. Forskning och utvecklingPDF-versio

Förklaring: Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, av omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd, av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter och av genomförandet av spetsprojekten och reformerna inom ramen för det strategiska målet välfärd och hälsa i regeringsprogrammet.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt förvaltningsområde. Målsättningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.

Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i anslutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informationsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskomna särskilda uppgifter som ansluter sig till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.

Effektivitet

Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsverksamheten, informationsproduktion och informationsförmedling fördelas på följande av de strategiska målen under regeringsperioden:

  • — främjandet av hälsan och det tidiga stödet har genom lagstiftningsändringar och bättre verkställighet etablerats och gjorts förvaltningsövergripande i beslutsfattandet, servicen och arbetslivet. Hälso- och välfärdsskillnaderna har minskat
  • — individer i olika åldrar uppmuntras till att ta ansvar för det egna hälsotillståndet och den egna livsföringen. Det offentliga servicelöftet har fastställts inom ramen för samhällets ekonomiska bärkraft. Det finns större utrymme för fungerande alternativ som utgår från individens personliga livssituation
  • — barns och familjers välfärd och egna resurser stärks
  • — de äldres tillgång till tjänster i det egna hemmet har prioriterats. Närståendevården förbättras
  • — social- och hälsovårdsreformen har förbättrat basservicen och informationssystemen
  • — den sociala tryggheten läggs om så att den är inkluderande och uppmuntrar till arbete.

Dessutom prioriteras det hälsofrämjande arbetet, ett förebyggande arbetssätt och ett tidigt stöd och tidiga ingripanden.

Verksamhetens resultat

Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och överviktighet under kontroll (mom. 33.03.04 och moment 33.03.50).

Genom att öka välbefinnandet i arbetslivet och den fysiska och mentala hälsan försöker man öka arbetets attraktivitet. Också säkerställandet av jämställdheten i arbetslivet och samordnandet av arbete och familjeliv är av hög prioritet (moment 33.03.50).

Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya modeller, långtidsarbetslösheten bekämpas och utkomsten tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga (moment 33.03.04 och moment 33.03.50).

Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet. En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den (moment 33.03.04).

De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektivisering av forskningsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet.

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 49 153 000 euro.

Anslaget får också användas

1) till betalning av sådana medlemsavgifter till internationella och inhemska organisationer som har anknytning till verksamheten, av finansiella bidrag till samfinansierade projekt, av projekt som genomförs utomlands, av utgifter som föranleds av understöd för kompletterande utbildning och av utgifter som föranleds av samarbetsprojekt

2) till betalning av utgifter för projekt som EU har godkänt

3) för Stiftelsen för alkoholforskning, för utarbetande av riktlinjer för god medicinsk praxis, för tekniskt underhåll av cancerregistret vid Suomen Syöpäyhdistys - Cancerföreningen i Finland ry, för tekniskt underhåll av synskaderegistret vid Synskadades Centralförbund rf och för betalning av statsunderstöd till projekt för utveckling av social- och hälsovårdens informationsförvaltning

4) till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning medför för Institutet för hälsa och välfärd

5) till ersättning till kommunerna för verksamheten vid utbildningsrådgivningarna

6) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten

7) för hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför

8) för projekt i anslutning till förebyggande och övervakning av smittsamma sjukdomar som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför

9) för utgifter för styrning och utvärdering av den funktion för insamling av den basinformation om det nya servicesystem som inrättas inom social- och hälsovården (för att uppfylla den uppgift som anges i lagen om ordnandet av social- och hälsovården).

Förklaring: Institutet för hälsa och välfärd finns för främjande av befolkningens välfärd och hälsa, förebyggande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, utvecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och välfärd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område samtidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom sitt uppgiftsområde och för nyttiggörandet av det.

Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen.

Institutets verksamhet grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd samt social- och hälsovårdsministeriets strategi Ett socialt hållbart Finland 2020. Bland målen ingår enligt de centrala riktlinjerna för institutet förnyelse, ett effektivt utnyttjande av kunskapsmaterialet, anticipering, prioritering och satsningar på arbetsgemenskapen.

Inom institutets verksamhet understryks dess roll som sakkunniginrättning genom att utnyttjandet av information främjas på alla nivåer inom beslutsfattandet. Detta stöder institutets verksamhet när det gäller att utveckla datalager och information och att underlätta utnyttjandet av dem.

Resursminskningen vid Institutet för hälsa och välfärd förutsätter strategisk förnyelse av institutet. Institutets budgetfinansiering minskar med 12,6 % år 2017. Minskningen grundar sig på statens reform av forskningsinstituten och på de nedskärningar i forskningsverksamheten som hänför sig till social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde. Nedskärningarna i institutets finansiering inleddes redan 2014 och kommer enligt de beslut som nämns ovan att vara stora fram till 2019. Yhteensä leikkaukset vähentäisivät rahoitusta n. 29,5 %. Med beaktande av ökningarna i löne- och prisnivån komm den faktiska resursminskningen att vara ännu större.

Verksamhetens resultat

När resurserna minskar anpassar Institutet för hälsa och välfärd sin verksamhet så att riskerna i anslutning till genomförandet av regeringsprogrammet och uppfyllandet av de sakkunnig- och myndighetsuppgifter institutet har minimeras. Nedskärningarna fördelas i enlighet med strategin. Kärnfunktionerna fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivitet ökar och överskottet av den avgiftsbelagda verksamheten används till produktutveckling och investeringar. Institutets informations- och statistikproduktion samt nättjänster och portaler utgör tillsammans en fungerande helhet och tjänar kundernas behov av information. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska riktlinjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna vid Institutet för hälsa och välfärd främjar integreringen av jämställdhetsperspektivet mellan könen. Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och välfärd är ändamålsenlig.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Institutet för hälsa och välfärd utvecklar och förnyar kunskapskapitalet. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med institutets strategi. Ledarskapet är professionellt och sporrande. Det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre. Personalplaneringen är långsiktig.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra gemensamma projekt, inkomsterna av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt erhållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Av anslaget har 350 000 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter89 90684 32877 453
Bruttoinkomster26 27228 10028 300
Nettoutgifter63 63456 22849 153
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år10 070  
— överförts till följande år6 849  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten inom Institutet för hälsa och välfärd (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten   
— intäkter av försäljningen av prestationer6 3727 6007 800
Intäkter sammanlagt6 3727 6007 800
— varav intäkter som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet99100100
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader4 5875 5505 700
— andel av samkostnaderna1 4231 9001 950
Kostnader sammanlagt6 0107 4507 650
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)362150150
Kostnadsmotsvarighet, %106102102

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten inom Institutet för hälsa och välfärd (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Intäkter av den samfinansierade verksamheten   
— finansiering från andra statliga ämbetsverk12 34212 50012 500
— finansiering från EU2 9002 9002 900
— annan finansiering utanför statsförvaltningen603500500
— övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten4 7324 6004 600
Intäkter sammanlagt20 57720 50020 500
    
Totala kostnader för projekten23 40023 30023 300
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader)-2 823-2 800-2 800
Självfinansieringsandel, %121212

Totala kostnader för verksamheten (1 000 euro) och årsverken resultatområdesvis

 2015
utfall
årsv.2016
uppskattning
årsv.2017
mål
årsv.
       
Välfärd15 06816514 15714813 046148
Hälsa20 64920819 40318617 764186
Infektionssjukdomar9 584999 004888 30488
Hälsoskydd11 50213010 8071169 885116
System11 31711310 4881019 736101
Statens tjänster6 596706 197635 66763
Informationstjänster15 19016614 27214913 051149
Sammanlagt89 90695184 32885177 453851

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Inbesparing som gäller sektorsforskningen -2 000
Stödtelefonverksamheten för offer för våld i nära relationer (överföring från moment 25.01.50)157
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-30
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54)-2 348
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-447
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror98
Löneglidningsbesparing-300
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-430
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-249
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-68
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-680
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-317
Temporär sänkning av StPL-avgiften-401
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-60
Sammanlagt-7 075

2017 budget49 153 000
2016 II tilläggsb.-248 000
2016 I tilläggsb.145 000
2016 budget56 228 000
2015 bokslut60 412 000

25. Ett nationellt genomcentrum och ett nationellt cancercentrum (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 5 800 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella genomcentrumet

2) till betalning av utgifterna för förenhetligandet av funktioner och för de utgifter den gemensamma aktören har för förberedelser och inrättande

3) till betalning av utgifterna för det förberedande arbetet och inrättandet av det nationella cancercentrumet

4) till betalning av statsunderstöd till kommuner, samkommuner, högskolor och allmännyttiga samfund för förberedelser och genomförande av projekt

5) till avlönande av personal motsvarande högst tio årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring: I beslutet om det spetsprojekt (spetsprojekt 1: Konkurrenskraften stärks genom förbättrade förutsättningar för näringsliv och företagande) som ska stödja det strategiska målet för sysselsättningen och konkurrenskraften åren 2016—2018 i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram ingick följande åtgärd: Finland blir ett föregångsland för utnyttjande av genominformation. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för beredningen och genomförandet av åtgärden i samarbete med arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och andra aktörer (sjukvårdsdistrikt, högskolor, sakkunniginrättningar).

Målen för åtgärden är följande:

  • — I Finland inrättas ett genomcentrum i syfte att utveckla Finland till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation
  • — Offentliga biobankers funktioner effektiviseras genom att förenhetliga verksamhetssätten, och ett effektivt samarbete med genomcentrumet säkerställs
  • — ett nationellt cancercentrum inrättas.

För kostnaderna för genomförandet anvisas sammanlagt 17 miljoner euro åren 2017—2020.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Förenhetligande av offentliga biobanker1 000
Kostnader för inrättande av ett genomcenter3 300
Kostnader för inrättande av ett nationellt cancercentrum1 500
Sammanlagt5 800

2017 budget5 800 000

31. Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 56 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) för en översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården i enlighet med regeringens strategiska mål, bl.a. genom ett försök med servicesedlar och ett försök med basinkomst samt för åtgärder som stöder klientens delaktighet

2) för utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten i ett inhemskt och ett utländskt perspektiv och de åtgärder detta medför

3) för främjande av hälsa och välfärd och minskande av ojämlikhet genom ändrade vardagsmiljöer som ger bättre möjligheter till välfärd och hälsa

4) för genomförande av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster bl.a. genom inrättande av regionala kunskaps- och stödcentrum för sådana barn och ungdomar med svåra symtom som behöver särskilt stöd och särskild hjälp

5) för utvecklande av äldrevården och den nya verksamhetsmodellen för närståendevården för alla ålderskategorier, bl.a. genom pilotförsök i kommunerna och bidrag

6) för stödjande av partiellt arbetsföra personers möjligheter att komma ut i arbetslivet

7) till betalning av omkostnader för genomförande av projekt, till betalning av forsknings- och utvecklingsprojekt och försök samt startbidrag och till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd i samband med genomförandet till kommuner, samkommuner, Folkpensionsanstalten, allmännyttiga samfund och företag

8) till övervakning och kontroll av projekt

9) till avlönande av personal motsvarande högst sex årsverken för uppgifter som gäller beredning, genomförande och administration.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ett försök med basinkomt och om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen. Genom propositionen genomförs regeringens beslut om ett försök med basinkomst åren 2017—2018.

Genomförandet av det strategiska målet välfärd och hälsa i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram stöds med hjälp av fem spetsprojekt åren 2016—2018. För genomförandet av dessa spetsprojekt anvisas sammanlagt 130 miljoner euro, varav 56,0 miljoner euro 2017. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst och utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten.

Målen för spetsprojekten
  • — klient- och patientorienterade verksamhetsprocesser: processer som stöder egen aktivitet inom social- och hälsovården samt en ändamålsenlig social trygghet
  • — hälsa och välfärd främjas och ojämlikheten blir mindre: sunda levnadsvanor, såsom motion, blir vanligare, den psykiska hälsan i varje finländares vardag stärks och välfärds- och hälsoskillnader minskar
  • — programmet för utveckling av barn- och familjetjänster: tjänsterna blir mer barn- och familjeorienterade, förebyggande och verkningsfulla
  • — hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras: tjänsterna för äldre personer och närstående- och familjevårdare blir mer jämlika, bättre samordnade och kostnadssänkande
  • — vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra: partiellt arbetsföra stannar i arbetslivet och sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden i betydligt större utsträckning.

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Kundorienterad service17 000
Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre3 500
Ett program för utveckling av barn- och familjetjänster17 000
Vården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras11 500
Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra7 000
Sammanlagt56 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring32 500
Sammanlagt32 500

2017 budget56 000 000
2016 II tilläggsb.6 000 000
2016 I tilläggsb.6 800 000
2016 budget23 500 000

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 23 222 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finansiering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbetshälsoinstitutets verksamhet

2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.

Av anslaget får högst 350 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Förklaring: För de utgifter som social- och hälsovårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som ska betalas till Senatfastigheter beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.

Av statsbidraget beräknas 14 500 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 8 372 000 euro till övriga utgifter och 350 000 euro till utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings- och sakkunniginrättning som främjar hälsa och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv.

De mål som social- och hälsovårdsministeriet har ställt upp för Arbetshälsoinstitutet för 2017 ligger i linjer med social- och hälsovårdsministeriets strategi och med regeringsprogrammet. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår och som görs upp för en fyraårsperiod. I överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets strategi genomför Arbetshälsoinstitutet åtgärder med följande innehåll:

Verksamhetens resultat

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden - längre arbetskarriärer genom välbefinnande i arbetet utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att

  • — förlänga arbetskarriärerna och förbättra arbetslivets kvalitet, öka delaktigheten i arbetet och minska ojämlikheten i arbetslivet
  • — minska arbetsoförmågan och sjukfrånvaron, i synnerhet på grund av psykiska problem och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
  • — främja kvaliteten i arbetslivet (nätverksbildning och beaktande av små arbetsplatsers behov)
  • — förbättra välbefinnandet i arbetet i ett arbetsliv i förändring.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla - nya servicestrukturer och verksamhetssätt utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att förbättra företagshälsovårdens effektivitet genom att

  • — förbättra samarbetet inom företagshälsovården
  • — utveckla kompetensen hos företagshälsovårdens personal
  • — stödja vars och ens individuella arbetsförmåga genom företagshälsovården
  • — utveckla kvalitetssystemen inom företagshälsovården
  • — utveckla företagshälsovården som ett led i social- och hälsovårdsreformen.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och välmående – samhällsfunktionerna i särskilda situationer tryggas utvecklar, marknadsför och erbjuder Arbetshälsoinstitutet lösningar för att trygga säkerheten i olika arbetsmiljöer när det gäller

  • — hantering av risker förknippade med kemikalier i en krissituation
  • — verksamheten inom samordningsnätverket för miljökänslighet
  • — en inomhusmiljö som ökar välbefinnandet och produktiviteten säkras när nya lokaler byggs
  • — förbättrad säkerhet hos ny teknik i arbetsmiljön, bl.a. nanoteknik.
I enlighet med regeringsprogrammets spetsprojekt genomför Arbetshälsoinstitutet följande åtgärder:

Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre

  • — stöder företagshälsovården när servicen skräddarsys, utvecklar en kvalitetsportal, bedriver samarbete inom företagshälsovården och företagshälsovården för SMF-företag (PIRA och eSYTY)
  • — utvecklar kompetensen inom företagshälsovården
  • — sammanställer datalager från arbetslivet
  • — stöder programmet för byggnadshälsa samt arbetsförhållandena och arbetarskyddet.

Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra

  • — främjar parternas kompetens när det gäller att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra
  • — utvecklar service och stödinsatser för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra och arbetslösa.

Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av normer, en försökskultur införs:

  • — utvecklar företagshälsovården effektivitet på arbetsplatserna
  • — genomför projektet Arbetsliv 2020 och intensifierar samarbetet i nätverk
  • — utvecklar ledningen.
Strukturpolitiska reformer: Social- och hälsovårdsreformen
  • — deltar i fastställandet av företagshälsovårdens roll och uppgifter
  • — stöder de regionala aktörerna i utformningen av de praktiska samarbetsformerna
  • — följer upp arbetshälsan hos social- och hälsovårdspersonalen.
Digitalisering
  • — Digitalisering av tjänsterna
  • — ärenden som gäller arbetshälsa och säkerhet följer konceptet alla tjänster över en disk
  • — samarbetet inom ramen för FöretagsFinland
  • — utvärdering av det nätverksbaserade samarbetet.
Kompetens och utbildning, en snabbare övergång till arbetslivet och ändring av ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti
  • — deltar i engagerandet av unga i arbetslivet genom att erbjuda modeller som visat sig vara effektiva.
Hantering av mänskliga resurser

Arbetshälsoinstitutet anpassar sina personalresurser enligt möjligheterna att finansiera verksamheten. Arbetshälsoinstitutet genomför forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med sammanslutningar inom social- och hälsovårdsbranscherna (SOTERKO) och effektiviserar partnerskaps- och klientsamarbetet för att förbättra kvaliteten på och utnyttjandet av sin kompetens.

Produktion och kvalitetsledning

Arbetshälsoinstitutets kvantitativa prestationer

 2015
utfall
2016
mål
2017
mål
    
Vetenskapliga publikationer326300300
Populariserade publikationer225250250
Besökare på webbsidorna antal/mån.141 000140 000150 000
Erbjudna sakkunnigtjänster räknat i arbetsdagar48 20056 00049 000
Mätningar och analyser av arbetsmiljön61 70060 00060 000
Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och arbetsförmåga1 9032 3002 300
Kursdeltagardagar24 63924 00024 000

För Arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 50 002 000 euro, beviljas 23 222 000 euro i statsbidrag. Omfattningen av verksamheten resultatområdesvis beräknas vara följande under år 2017:

Verksamhetens omfattning resultatområdesvis år 2015—2017 (1 000 euro)

 Utgifter Egen finansieringStatsbidrag
Kompetenscentrum2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
          
Påverkan genom information7 547  960  6 587  
Utveckling av nya lösningar18 149  8 239  9 910  
Kundanpassade lösningar20 007  18 453  1 554  
Kompetenscentrum16 236  1 350  14 886  
Forskning 17 55016 820 7 9507 850 9 6008 970
Sakkunnigarbete 8 1807 900 600600 7 5807 300
Intern verksamhet 6 6506 300 100100 6 5506 200
Utbildning och service 19 80019 002 18 25018 250 1 550752
Sammanlagt61 93952 18050 02229 00226 90026 80032 93725 28023 222
          
Finansieringsandel, %   475254534846

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Inbesparing som gäller sektorsforskningen-900
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54)-1 308
Lönejusteringar150
Sammanlagt-2 058

2017 budget23 222 000
2016 budget25 280 000
2015 bokslut33 287 000

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 072 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter

2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt

3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsunderstöd

4) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och verksamhetsplanering och beslutsfattandet

5) till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde

6) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner

7) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över projekt

8) för översyn av verksamhetsprocesserna inom social- och hälsovården för unga i enlighet med ungdomsgarantin

9) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken samt till betalning av andra utgifter på grund av detta.

Förklaring: Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av samfungerande datasystem framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltningstjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.

Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra ungefär tre femtedelar och konsumtionsutgifterna två femtedelar. Variationen i fråga om andelarna föranleds av innehållet i och sättet att genomföra pågående projekt samt de mål som ställts för dem.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur-2 300
Bortfall av genomförandeskedet av verksamhetskonceptet för lågproduktivt arbete, åtgärdsprogrammet för partiellt arbetsföra och undanröjande av bidragsfällor-100
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-390
Nivåförändring300
Sammanlagt-2 490

2017 budget3 072 000
2016 II tilläggsb.-55 000
2016 budget5 562 000
2015 bokslut7 562 000