Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
         01. (32.01, delvis) Förvaltning
         20. (32.20, delvis och 01, delvis) Närings- och innovationspolitik
         30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
              01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader
              51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice
         40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
         50. (32.50, 20, delvis och 30, delvis) Regionutveckling och strukturfondspolitik
         60. Energipolitik
         70. Integration
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitikPDF-versio

Förklaring: Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken understöds för att genomföra tillväxtpolitiken kompetensutveckling hos arbetskraften, företagens internationalisering och tillväxt och ny företagsverksamhet samt bekämpas arbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Genom sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken utvecklas de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt samtidigt som man påverkar de förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av digitaliseringen, globaliseringen, befolkningens stigande medelålder och de utmaningar som energipolitiken och klimatförändringen för med sig.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken har ett nära samband med närings- och innovationspolitiken som är ett centralt element i tillväxtpolitiken. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken genomförs med hjälp av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken fokuserar på att minska arbetslösheten, en snabb sysselsättning och att påskynda tillväxten genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens samt skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet. Företagsutveckling, hanteringen av strukturomvandlingar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning och sådana tjänster för utveckling av företagsverksamheten som utgår från företagens behov. Arbetskraftsutbildningen reformeras och blir mer företagsorienterad. Uppkomsten av nya företag främjas med startpeng och genom att nyetablerade företag får heltäckande stöd i form av rådgivning och utbildning i den första fasen av företagets livscykel.

Inom reformen av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen inriktas resursanvändningen på att aktivera de arbetssökande. Detta genomför målen för tillväxtpolitiken genom att stödja tillgången på arbetskraft i företagen. Arbets- och näringsbyråns uppgift ska vara att bedriva företags- och arbetsgivarorienterad arbetsförmedling som stöder snabb sysselsättning och så effektiv besättning av lediga arbetsplatser som möjligt. Den privata arbetskraftsservicens roll inom serviceproduktionen utvidgas. Försöksprojekten för köptjänster inom arbetsförmedlings- och företagsservicen utvärderas och på basis av resultaten utvecklas och utvidgas en verksamhetsmodell i syfte att höja tjänsternas sysselsättande effekt. Arbetsförmedlingens dialog och samarbete med arbetsgivarföretagen och organisationerna inom näringslivet stärks. De elektroniska arbets- och näringstjänsterna reformeras och verksamheten digitaliseras i hög grad. För alla aktörer på arbetsmarknaden skapas ett öppet digitalt arbetsmarknadstorg och inom arbetsförmedlingen utnyttjas automatisering. Vid användningen av lönesubventioner prioriteras företagens rekrytering av arbetstagare. Genom det tidsbundna sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag som genomförs till slutet av 2019 stöds att högutbildade som länge varit arbetslösa anställs av tillväxtföretag.

De arbetssökandes ges en aktivare roll vid arbetssökandet. Personer som är arbetslösa eller deltidsanställda ska vara skyldiga att på eget initiativ aktivare och i enlighet med rapporteringsskyldigheten söka arbete, och utöver detta ska allt flera arbetslösa och deltidsanställda erbjudas jobb. Uppföljningen av det egna arbetssökandet och arbetserbjudanden utvecklas så att uppföljningen främjar sysselsättningen, tillsättandet av lediga arbetsplatser och betonar att utkomstskyddet för arbetslösa kräver egna prestationer. För att betona betydelsen av arbetssökande på eget initiativ och göra arbetssökandet aktivare och stödja det ordnas för allt flera arbetslösa arbetssökande förberedelse för arbetssökande. Det bedöms hur väl sysselsättningsplanerna fungerar och datasystemen reformeras med tanke på uppföljningen av de arbetssökandes eget arbetssökande. Arbets- och näringsbyråerna bedömer med hjälp av ett profileringsverktyg riskerna för att arbetslösa arbetssökandes arbetslöshet blir långvarig.

Regeringen bereder en överföring av ansvaret för ordnande av arbets- och näringstjänster till landskapen från och med ingången av 2019. I samband med regionförvaltningsreformen slås arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster samman till en offentlig tillväxttjänst för att göra dem mer kundorienterade och utöka genomslagskraften. I tillväxttjänsten slås målen och åtgärderna för en kompetent arbetskraft och utveckling av företagsamheten och företagen samman till en kundorienterad servicehelhet. Vid ordnandet av tillväxttjänsten utnyttjas modellen anordnare-producent. Landskapen avtalar i regel med kommunerna eller producenter från den privata sektorn eller från tredje sektorn om tillhandahållande av arbets- och näringstjänster. Åren 2017—2018 genomförs regionala försök inom arbetskrafts- och företagsservicen genom vilka det skapas en med tanke på arbetssökandena och arbetsgivarna kundorienterad, övergripande verksamhetsmodell som överskrider gränserna för förvaltningsområdena och är kostnadseffektiv. Målet är att stödja inrättandet av framtida självstyrande områden. Inom försöksområdena överförs ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice till landskapsnivå.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag i enlighet med vilken antalet aktiveringsåtgärder ökas genom att arbetslöshetsförmånernas användningsändamål utvidgas så att de anslag som anvisats till statens arbetslöshetsförmåner används för finansiering av rörlighetsunderstöd, startpeng och lönesubventionerat arbete. Lönesubventionerat arbete finansieras med de anslag som reserverats för arbetslöshetsförmåner så att grunddagpenningens belopp finansieras med anslagen och den överskjutande delen finansieras med sysselsättningsanslag. Den startpeng som betalas till arbetslösa som ämnar bli företagare finansieras helt och hållet med anslagen för arbetslöshetsförmåner. Genom att utvidga användningsändamålet kan man bättre än hittills svara på de arbetslösas servicebehov. Målet är att främja inledande av företagsverksamhet, förkorta arbetslöshetsperioderna och minska den strukturella arbetslösheten och utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa.

De ungas förankring på arbetsmarknaden stöds genom ungdomsgarantin, som genomförs i ett samarbete med bred sammansättning. Inom ungdomsgarantin skapas en modell där unga arbetstagare får stöd enligt principen om sektorsövergripande service. Både för att utöka tillgången till den personliga handledningstjänsten och för att utveckla och utöka det sektorsövergripande arbetssättet utvidgas servicenätverket för Navigator-punkterna som riktar sig till unga. Verksamheten med arbetssökningstjänster, som stöder de ungas sysselsättning, utvecklas genom att sökningen av dolda jobb utökas med hjälp av företagssamarbete. Man fortsätter att stödja företagande bland unga med hjälp av handlingsmodellen Ungas företagarverkstad, som utvidgats till att vara riksomfattande. Samarbetet med företagen, de övriga arbetsgivarna samt med företagarorganisationerna, de regionala företagstjänsterna, tredje sektorn och social- och hälsovårdsservicen i syfte att genomföra ungdomsgarantin intensifieras.

Invandrarnas integration och sysselsättning stöds genom integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. Integrationsutbildningen reformeras och vid sidan av språk- och samhällsstudier utökas antalet yrkesinriktade undervisningshelheter betydligt. Utbildningens koppling till arbetslivet och företagande stärks som ett verktyg inom tillväxtpolitiken, liksom antalet utbildningar som förbereder invandrare för yrkesinriktade examina eller delar av dem. Anslaget som ska användas för anskaffning av utbildning ökar till följd av den snabba ökningen av antalet invandrare och flyktingar.

Antal personer i medeltal (årsv.) som omfattas av arbetskraftsservice under ett år (inkluderar inte åtgärder som finansieras med medel ur ESF-programmet)

 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
    
Lönesubventionerat arbete1)   
— Statsförvaltningen660750500
— Kommuner och samkommuner6 4415 6008 620
— Privata sektorn16 15912 85017 250
Startpeng1)4 0263 0703 820
Upphandling av arbetskraftsutbildning22 15918 25018 990
— Yrkesutbildning16 31110 7109 680
— Integrationsutbildning5 8487 5409 310
Arbetsträning2 0201 6501 560
Sammanlagt51 46542 17050 740
Arbetsprövning11 79410 50013 650
Sammanlagt63 25952 67064 390

1) Volymerna 2017 av lönesubventionerat arbete och startpeng inbegriper också personer som finansierats enbart med anslag för arbetslöshetsförmåner (33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52).

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden och för att stärka förutsättningarna för tillväxtpolitiken preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2017 för resultatområdet för sysselsättning och företagsamhet:

 2015
utfall
2016
mål
2017
mål
    
Matchningen av efterfrågan och utbudet på arbetskraft förbättras   
— Andelen verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, %26,7< 23< 23
Den strukturella arbetslösheten minskar   
— Antalet svårsysselsatta, personer208 462< 186 000< 190 000
Arbetslöshetsperioderna blir kortare   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån., %47,8< 35< 35
Ungas delaktighet ökar   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland personer under 25 år, %37,2< 25< 25
Invandrares delaktighet ökar   
— Inflöde till arbetslöshet i över 3 mån. bland invandrare (medborgarskap), %53-< 50
Företagandet ökar   
— Antalet nya företag7 2989 30010 000

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 173 131 000 euro.

Arbets- och näringsministeriet beslutar hur stor andel av det anslag som är avsett för arbets- och näringsbyråernas omkostnader som ska användas för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen.

Förklaring: I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för arbets- och näringsbyråerna för 2017:

Verksamhetens resultat

 2015
utfall
2016
mål
2017
mål
    
Serviceförmåga och kvalitet   
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetsgivarkunder (%)58> 69> 67
— andelen positiva serviceerfarenheter bland arbetssökandekunder (%)62> 65> 67

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

 2015
utfall
2016
mål
2017
mål
    
Utvecklingen av årsverken2 7932 7482 689
— årsverken under omkostnadsmomentet2 4182 3482 289
— årsverken under övriga moment375400400
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5)3,2> 3,2> 3,2

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget

2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter155 955165 517173 531
Bruttoinkomster603400400
Nettoutgifter155 352165 117173 131
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år8 694  
— överförts till följande år6 828  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet (sysselsättningspaketet)17 000
Integration av asylsökande som fått uppehållstillstånd (-27 årsverken)-1 330
Koncentrering av identifikationsavgifter (överföring till moment 28.30.03)-228
Översättnings- och tolktjänster samt utbildningen av personer som sköter uppgifterna-1 330
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-1 169
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror47
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-350
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-730
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-176
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-1 777
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-826
Temporär sänkning av StPL-avgiften-1 117
Sammanlagt8 014

2017 budget173 131 000
2016 II tilläggsb.-1 008 000
2016 budget165 117 000
2015 bokslut153 486 000

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 422 200 000 euro.

Anslaget får användas i enlighet med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

1) för upphandling av sakkunnigbedömningar, prövning, arbetsträning, arbetskraftsutbildning och tjänster för utveckling av företagsverksamhet, för sysselsättningspolitiskt understöd samt till betalning av kostnadsersättningar och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen till dem som söker sig till arbete och service och dem som deltar i service och sakkunnigbedömningar

2) till ersättning av lönekostnader för avlöning av arbetslösa arbetssökande motsvarande högst 500 årsverken vid statliga ämbetsverk eller inrättningar. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 3 100 euro i månaden, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts

3) till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom. i lagen till ett belopp av högst 3 000 årsverken. De lönekostnader utan semesterpeng som ersätts för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 800 euro i månaden, utöver vilket högst motsvarande semesterpeng ersätts

4) till betalning av tilläggsstöd till kommunerna samt annan lönesubvention än sådan som avses i 3 punkten. Det belopp i form av lönesubvention utan semesterpeng som betalas för en person med anslag under detta moment och moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 får uppgå till totalt högst 1 400 euro i månaden, utöver vilket högst den procentandel av semesterpengen som anges i beslutet om lönesubvention ersätts

5) till betalning av startpeng till andra personer än dem som inlett företagsverksamhet som arbetslösa

6) till kostnader för försäkringsskydd.

Anslaget får också användas

1) för anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

2) till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma anställningsförhållande

3) för genomförande av det nya sysselsättningsprogrammet för tillväxtföretag enligt regeringsprogrammet

4) till regionala försök inom arbetskrafts- och företagsservicen. Ansvaret för att ordna offentlig arbetskrafts- och företagsservice överförs inom försöksområdena till aktörer på landskapsnivå. Inom försöksområdena kan man avvika från bl.a. den gällande lagstiftningen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

5) till betalning av utgifter för serviceutveckling och serviceförsök och utgifter för information om arbetskraftspolitisk utbildning samt till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke

6) för utgifter för köpta arbetsförmedlingstjänster och företagstjänster som upphandlas hos privata förmedlare och andra partner samt för anslutna utgifter för marknadsföring.

Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter.

Av överföringsutgifterna budgeteras lönesubventionen, startpengen och det sysselsättningspolitiska understödet enligt kontantprincipen, Statskontorets olycksfallsförsäkringspremier enligt principen om betalningsbeslut och övriga överföringsutgifter enligt prestationsprincipen.

Fullmakt

År 2017 får upphandlingen av arbetskraftsutbildning föranleda staten utgifter efter 2017 till ett belopp av högst 127 800 000 euro.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Sakkunnigbedömningar3 500 000
Arbetsprövning och arbetsträning33 879 000
  
Upphandling av arbetskraftsutbildning 
— Yrkesutbildning146 615 000
— Integrationsutbildning 98 106 000
Utbildning som anskaffas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten1 700 000
Sammanlagt246 421 000
  
Startpeng13 550 000
  
Lönesubventionerat arbete 
— Statsförvaltningen12 420 000
— Kommuner och samkommuner23 620 000
— Privata sektorn59 060 000
Sammanlagt95 100 000
  
Sysselsättningspolitiskt understöd10 500 000
Upphandling av utvecklingstjänster för företagsverksamhet10 000 000
Ersättningar2 000 000
Försäkringsskydd950 000
Utgifter för serviceutveckling och serviceförsök1 300 000
Sysselsättning och konkurrenskraft: Privata arbetsförmedlingstjänster5 000 000
Totalt422 200 000

Försörjningen under utbildningstiden för dem som deltar i arbetskraftsutbildning och arbetsträning tryggas med medel under moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel.

Samhälleliga effektmål

 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
mål
    
— andelen arbetslösa efter 3 månaders yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, %43,537< 39
— andelen arbetslösa efter 3 månaders lönesubventionerat arbete, %47,445< 46
— andelen arbetslösa efter 3 månaders integrationsutbildning, %34-< 34

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakten föranleder (1 000 euro)

 2017201820192020Sammanlagt
fr.o.m.
2017
      
Arbetskraftsutbildning     
Förbindelser som ingåtts före 2017114 07329 0031 100-144 176
Förbindelser 2017-102 20023 0002 600127 800
Utgifter sammanlagt114 073131 20324 1002 600271 976

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Akuta anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin (regeringsprogr. 2015-20 000
Arbetskarriäravtalets inverkan5 800
Beaktande av dem som deltar i grundläggande utbildning och förberedande utbildning för invandrare vid dimensioneringen-7 385
Besparing av indexbundna utgifter-200
Bortfall av en EFG-finansieringspost av engångsnatur-5 136
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (Utbildning Nord)-30
Integrationsutbildning14 856
Utvidgad användning av arbetslöshetsförmåner till aktiveringsåtgärder (överföring till moment 33.20.50, 33.20.51 och 33.20.52)-151 100
Sammanlagt-163 195

2017 budget422 200 000
2016 II tilläggsb.13 100 000
2016 budget585 395 000
2015 bokslut588 299 000