Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning och forskning
         10. Utveckling av landsbygden
              40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket
              41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden
              42. Avträdelsestöd och avträdelsepension
              43. Ersättningar för djurens välbefinnande
              50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna
              51. Främjande av renskötseln
              54. Främjande av hästhushållningen med den avkastning av penningspelsverksamhet som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport
              55. Statsbidrag för 4H-verksamhet
              63. Utveckling av landsbygden
              64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen
         20. Jordbruk och livsmedelsekonomi
         40. Naturresursekonomi
            (63.) Forststyrelsen
         64. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

10. Utveckling av landsbygdenPDF-versio

Förklaring: Denna förklaringsdel gäller kapitlen 30.10 och 30.20.

Omvärlden

Största delen av Finlands areal är landsbygd. På landsbygden bor ungefär en tredjedel av befolkningen. Landbygdsområdena utgör en miljö med såväl företagsverksamhet som fast boende och fritidsboende. Landsbygdsområdenas möjligheter ligger i en mångsidigare företagsverksamhet och ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av bioekonomin. Utnyttjandet av de möjligheter som företagandet och boendet ger förutsätter att man genom samarbete mellan de olika förvaltningsområdena säkerställer att landsbygden är tillgänglig och att de grundläggande strukturerna och tjänsterna fungerar. Det behövs också lokala utvecklingsinitiativ som främjar landsbygdens livskraft.

Landsbygdsområdenas näringsstruktur varierar enligt landsbygdstyp och region. På glesbygden är näringsstrukturen ensidig och sårbar. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden är näringsstrukturen mångsidigare och sysselsättningsmöjligheterna bättre. Antalet mikro- och småföretag har ökat i synnerhet på den stadsnära landsbygden, vilket har lett till att skillnaden i utvecklingen mellan å ena sidan den stadsnära landsbygden och å andra sidan glesbygden och kärnlandsbygden ytterligare har ökat något. Denna utvecklingstrend beräknas fortsätta. Ur ett regionalt perspektiv är situationen för landsbygdsområdena bättre i södra och västra Finland än i östra och norra Finland.

På landbygden accentueras många av de framtida utmaningar som vårt land står inför. Minskningen av antalet bosatta på landsbygden har jämnats ut, men snedvridningen av befolkningsstrukturen fortsätter. De äldres andel av befolkningen ökar i synnerhet på glesbygden. Äldreförsörjningskvoten (antalet 64 år fyllda per person i yrkesverksam ålder, dvs. 15—64 år) är 0,5 på glesbygden, 0,4 på kärnlandsbygden och 0,29 på den stadsnära landsbygden, medan kvoten är 0,28 i stadsområden och 0,31 i genomsnitt i hela landet. Den lägre inkomstnivån på landsbygden samt de långa avstånden och den glesa bebyggelsen försvårar bl.a. upprätthållandet av servicen. För att det ska vara möjligt att trygga servicen behövs det inte bara stöd från samhällets sida utan även innovationer och nyföretagsamhet. På landsbygden är sysselsättningsläget som helhet mycket svagt och andelen långtidsarbetslösa är stor. Samtidigt har många företag på landsbygden dock brist på kvalificerad arbetskraft. I de arbetskraftsintensiva branscherna, såsom inom trädgårdsodlingen och växthusproduktionen, finns det däremot allt fler utländska arbetstagare.

Den inhemska jordbruksproduktionen utgör grunden för hela livsmedelskedjan. Jordbruk idkas i hela landet, även om produktionen de senaste åren har koncentrerats till de områden som med tanke på produktionsförhållandena relativt sett är förmånligast. Antalet gårdar har minskat och gårdarna ökat i storlek redan i årtionden, men produktionsmängderna och åkerarealerna har ändå hållits på en relativt stabil nivå. Produktionsmängderna när det gäller de viktigaste produkterna motsvarade i det närmaste den inhemska konsumtionen med undantag för produktionen av nöt- och fårkött, råg och socker samt produktionen av proteingrödor och oljeväxter som kompletterande protein vid utfodringen inom husdjurssektorn. Självförsörjningen av protein är en viktig försörjningsberedskapsfråga redan nu, men den kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Efterfrågan på protein ökar i hela världen. Dessutom kan störningar i produktionen t.ex. på grund av väderförhållandena tillfälligt hämma ett tillräckligt utbud av den viktigaste proteinkällan i foder, nämligen soja.

Den snabba strukturutvecklingen inom jordbruket beräknas fortsätta. Antalet gårdar minskar, produktionen blir effektivare och koncentreras till större produktionsenheter. Den genomsnittliga åkerarealen har ökat med 16,2 hektar sedan år 2000 och är nu ca 44,2 hektar (gårdar med ekologisk produktion 52,8 hektar). På motsvarande sätt ökar också storleken på produktionsenheterna inom husdjursskötseln och ny teknik tas i bruk inom produktionen. Som exempel kan nämnas att mjölkgårdarna nu har i genomsnitt ca 33 kor, medan motsvarande antal år 2000 var 15,2. Uppskattningsvis mer än en fjärdedel av mjölken produceras på gårdar som har en mjölkningsrobot. Bibehållandet av den relativa konkurrenskraften förutsätter att jordbrukets struktur- och produktionsutveckling är minst lika snabb som i de viktigaste konkurrentländerna. Strukturstöden har central betydelse när det gäller att främja investeringar. En del av gårdarna väljer att göra verksamheten mångsidigare i stället för att specialisera produktionen, vilket märks i form av en relativ ökning av andelen gårdar som bedriver annan företagsverksamhet.

Det är viktigt att jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft upprätthålls så att den inhemska råvaruproduktionen bibehålls. Då känner man också till matens ursprung så bra som möjligt. Tillräcklig lönsamhet är också en förutsättning för produktionsutvecklande investeringar och för att det ska finnas sådana som vill ta över produktionen på gårdarna. Investeringar och utvecklande av kompetensen främjar produktionseffektiviteten och en hållbar användning av naturresurserna. Även i fortsättningen behövs det både jordbrukarstöd som säkerställer den grundläggande lönsamheten i produktionen och strukturstöd som främjar en mer långsiktig utveckling för att det ska vara möjligt att bevara verksamhetsförutsättningarna för en mångsidig jordbruksproduktion som bygger på familjejordbruk.

Det har blivit svårare att förutse jordbrukets ekonomiska omvärld till följd av att priserna på produkter och insatsvaror har varierat mera än tidigare. De senaste åren har priserna på insatsvaror stigit snabbare än priserna på produkterna, vilket har försämrat produktionens lönsamhet i synnerhet inom husdjursskötseln. Oförutsebara händelser, såsom Rysslands förbud mot import av livsmedel, har ytterligare försämrat lönsamheten, i synnerhet inom mjölkproduktionen. På grund av konkurrenssituationen har gårdarna begränsade möjligheter att förbättra lönsamheten på marknadsvillkor. Hur försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter och priserna på insatsvaror utvecklas kan inte just påverkas med åtgärder från statsmaktens sida.

Jordbruksproduktionens lönsamhet påverkas inte bara av försäljningsinkomsterna och kostnaderna utan på ett centralt sätt också av EU-stöden och de nationella stöden för jordbruket. Deras andel av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter är ungefär en tredjedel. Alla betydande stödsystem reviderades 2015, vilket innebär att stödsystemens innehåll nu i huvudsak är klart för de närmaste åren. Detta underlättar planeringen av produktionen. Stödhelheten har byggts upp så att den är så balanserad som möjligt med tanke på de olika produktionsinriktningarna och regionerna.

Jordbrukets och livsmedelsekonomins konkurrenskraft i finländska förhållanden baserar sig i framtiden allt mera på ett gediget kunnande hos alla aktörer inom livsmedelskedjan och på utvecklandet av innovationer och på ett snabbt ibruktagande av dem. Till dessa hör bl.a. nya produkter inom bioekonomin, ny produktionsteknik och nya miljövänliga produktionssätt. Konkurrenskraften kan ökas genom en höjning av förädlingsvärdet på produktionen i livsmedelskedjan, ökad export eller specialisering på t.ex. ekologisk produktion. Även naturproduktbranschen är en växande sektor som ger olika fördelar med tanke välbefinnandet och kommersiella möjligheter.

Livsmedelssektorn är den fjärde största branschen inom industrin. Hela livsmedelskedjan, från jordbruket till livsmedelsindustrin och handeln, sysselsätter ca 300 000 personer i Finland, dvs. ca 12 % av den sysselsatta arbetskraften. Förädlingen av livsmedel har polariserats i Finland. Några stora företag har en stark roll i branschen, trots att 99 % av företagen i branschen, mätt enligt antalet anställda, hör till de små och medelstora företag som sysselsätter färre än 250 personer. Med tanke på livsmedelskedjan är det viktigt att branschen har starka, innovativa och konkurrenskraftiga företag.

Maten utgör en viktig del av människornas vardag och den utgör också en del av vår nationella kultur och identitet. Konsumenternas val och matkunnande har stor inverkan på matsektorn och dess framtid. Allt oftare fattar konsumenterna sina köpbeslut inte bara utifrån den egna hälsan och det egna välbefinnandet utan också utifrån produktionsdjurens välbefinnande samt produktionskedjans miljöbelastning och sysselsättningsaspekter. Livsmedelskedjan har blivit längre och internationaliserats, samtidigt som intresset för bl.a. närproducerad och ekologisk mat har ökat. Matens ursprung, produktionssätt, säkerhet och renhet intresserar konsumenterna i allt högre grad. Genom information och matfostran är det möjligt att öka kunskapen om ett ansvartagande och hållbart livsmedelssystem.

Globaliseringen av livsmedelsmarknaden medför nya utmaningar när det gäller att hantera riskerna inom livsmedelssektorn, såsom sjukdomar som sprider sig med livsmedel, levande djur eller animaliska produkter samt växter från länder med bristfällig sjukdoms- eller hygiensituation eller med produktionsförhållanden som leder till att dessa risker inte kan hanteras. De medvetna konsumenterna kräver ansvarstagande verksamhet inom såväl handeln som industrin och primärproduktionen. De olika delarna av livsmedelssektorn är på många sätt kopplade till varandra, vilket medför att framgång för en part också inverkar på framgången för övriga parter. Denna helhet styrs genom livsmedelspolitiken. En ny redogörelse om livsmedelspolitik lämnas till riksdagen hösten 2016.

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde är betydande användare av naturresurser. De negativa effekterna av detta minskas genom olika åtgärder. Näringsutsläppen från jordbruket i marken och vattendragen har minskat tack vare landsbygdsprogrammets åtgärder, ökad miljömedvetenhet och miljökompetens, ändrade konsumtionsvanor samt nya, preciserade produktionsmetoder och ökad ekologisk produktion. Klimatförändringen, mängden och kvaliteten på naturresurserna, planläggningen och annan styrning av samhällsstrukturen samt metoderna för energiproduktion inverkar i väsentlig grad också på utvecklingen inom livsmedelssektorn och i landsbygdsområdena. Att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den kvarstår som en stor framtida utmaning. Den kräver lösningar som inverkar på markanvändningen, energiförbrukningen, återvinningen av näringsämnen, jordbruksproduktionen och produktionsteknikerna. I enlighet med målen för den nationella energi- och klimatstrategin kommer produktionen och användningen av jordbruksbaserade energikällor att öka de närmaste åren.

De viktigaste åtgärderna och metoderna för att uppnå de samhälleliga effektmålen

Uppnåendet av de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln främjas genom anslag och åtgärder inom politiksektorerna för utveckling av landsbygden (kapitel 30.10) och jordbruk och livsmedelsekonomi (kapitel 30.20).

Det primära målet för utveckling av landsbygden är att utnyttja landsbygdsområdenas potential och öka livskraften på ett hållbart sätt. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde görs insatser till stöd för målen för utveckling av landsbygden, bl.a. genom företagsstöd för landbygden, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rådgivning inom näringarna och 4H-verksamheten på landsbygden. Viktiga redskap är arbetet inom landsbygdspolitiska rådet (MANE), som fortsätter landsbygdspolitiska samarbetsgruppens arbete, och programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 (nedan landsbygdsprogrammet), där resurserna riktas i synnerhet till glesbygden och kärnlandsbygden. Genom landsbygdsprogrammet främjas tillväxt, sysselsättning och en hållbar utveckling i landsbygdsområdena samt konkurrenskraft och tillväxt inom jordbruket och annan affärsverksamhet som baserar sig på livsmedelskedjan. Syftet med programmet är att bevara basnäringarna på landsbygden och göra dem mångsidigare samt att stärka lokal verksamhet som sker på invånarnas eget initiativ. Åtgärderna inom programmet syftar till att förbättra miljöns tillstånd. Möjligheterna att bo och vara företagare på landsbygden påverkas genom att servicen och tillgängligheten stöds. Åtgärderna inom landsbygdsprogrammet finansieras med anslag både under kapitel 30.10 (mom. 30.10.40, 30.10.41, 30.10.43 och 30.10.64, inklusive tekniskt bistånd) och kapitel 30.20 (mom. 30.20.43 och 30.20.44).

Inom landbygdsprogrammet har man satt upp som mål att inom programperioden 2014—2020 skapa sammanlagt minst 5 000 nya arbetsplatser, stöda 6 000 företags etablering, utveckling och investeringar samt utbilda minst 20 000 personer. Målet för strukturstödet till jordbruket är att 9 000 investeringar och 2 700 generationsväxlingar stöds. Resultaten av programmen följs upp årligen. Lokala utvecklingsinitiativ följs upp på basis av antalet Leader-finansierade utvecklingsprojekt.

Förutsättningarna för konkurrenskraft inom jordbruket stöds med jordbrukarstöd som stöder den grundläggande lönsamheten, strukturstöd som stöder lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen inom jordbruket samt med forskning och rådgivning. Det är möjligt att påverka jordbrukarnas inkomstnivå och lönsamheten inom produktionen i synnerhet genom EU:s direkta stöd (mom. 30.20.41), kompensationsersättningarna (mom. 30.20.44) och de nationella stöden för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40). Ungefär hälften av jordbrukarstöden ingår i landsbygdsprogrammet. Målen för varje stödsystem har presenterats i förklaringsdelarna under momenten.

Stöden till jordbrukarna och stödens EU-andel åren 2015—2017 (mn euro)1)

 20152)
2016
uppskattning
2017
uppskattning
    
Ersättningar för djurens välbefinnande656868
— statens andel383939
— EU:s andel272929
Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen327322335
EU-inkomststöd3)523523523
Arealbaserade miljöersättningar, ekologisk produktion och icke-produktiva investeringar sammanlagt249278290
— statens andel144161168
— EU:s andel105117122
Kompensationsersättningar sammanlagt552547552
— statens andel455450455
— EU:s andel979797
Jordbrukarstöd sammanlagt1 7161 7381 758
— statens andel964972987
— EU:s andel752766771
— EU:s andel, %444444

1) I tabellen anges det stöd som gäller åren 2015—2017. Utbetalningen av stödet kan fördelas mellan stödåret och det därpå följande året.

2) I tilläggsbudgeten för 2015 budgeterades ett anslag av engångsnatur på sammanlagt 20 miljoner euro under moment 30.10.44, Åtgärder för att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar, för ersättningar som föranleds av de svårigheter som beror på Rysslands motsanktioner.

3) Dessutom beräknas det att 8,9 miljoner euro i EU-krisstöd betalas år 2016.

Alltför stora störningar på marknaden för jordbruksprodukter stabiliseras med hjälp av de marknads- och interventionsåtgärder som ingår i EU:s marknadssystem. Exportstöden slopas i enlighet med vad som WTO:s ministerkonferens kom överens om i december 2015. Det beräknas att beloppet av EU-marknadsstöden minskar med 1 miljon euro jämfört med 2016 års nivå. Marknadsstöden finansieras helt och hålet av EU (mom. 30.20.41). Till interventionsverksamheten hör närmast lagring av produkter. För finansieringen av åtgärderna finns Interventionsfonden för jordbruket, vars utgifter i huvudsak finansieras med medel ur EU:s garantifond för jordbruket.

De snabba förändringarna i verksamhetsmiljön inom jordbruket förutsätter dessutom senaste kunskap om bl.a. organisering av produktionen, ledning och riskhantering på de allt större gårdarna och att denna kunskap snabbt förmedlas till jordbrukarna. Rådgivningsorganisationerna stöder företagsamhet på landsbygden genom att affärs- och marknadskompetensen ökas och genom att produktiviteten och generationsväxlingar och andra ägarskiften främjas. Statsunderstödet till rådgivningsorganisationerna, med vilket det garanteras ett rådgivningsutbud som är regionalt och innehållsmässigt täckande, har budgeterats under moment 30.10.50. Med medel under moment 30.20.43 genomförs dessutom rådgivningssystemet inom landsbygdsprogrammet. Rådgivningsorganisationerna deltar också i genomförandet av denna rådgivning.

Strukturstöden till jordbruket främjar struktur- och produktionsutvecklingen och förbättrar på det sättet jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Syftet med startstöden är att förbättra lantbruksföretagarnas åldersstruktur och trygga kontinuiteten i produktionen. Strukturstöden styrs till familjejordbruk och till sammanslutningar som driver familjejordbruk. De disponibla medlen riktas till verksamhet som är av central betydelse med tanke på näringens kontinuitet och förbättrandet av lönsamheten inom produktionen. Storleken på investeringarna har ökat de senaste åren, vilket i sin tur ökar behovet av stöd. I och med en mer effektiv och utökad produktion har t.ex. den mjölkmängd som producerats på de gårdar med mjölkboskap som är med i uppföljningen av avkastningen tredubblats per gård under de senaste femton åren och under samma tid har det genomsnittliga antalet kor på gårdarna fördubblats.

Investerings- och startbidrag som delfinansieras av EU finansieras med anslag i budgeten (mom. 30.10.40). De investeringsbidrag som i sin helhet finansieras nationellt beviljas och betalas fortfarande ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Gårdsbrukets utvecklingsfonds ekonomiska situation har granskats i följande tabell. Jordbruksinvesteringar och etablering av jordbruk främjas också med hjälp av räntestöd (mom. 30.10.41).

Stödform i fråga om det strukturstöd till jordbruket som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond och budgeten åren 2015—2017 (mn euro)

 2015
bokslut
2016
uppskattning
2017
uppskattning
    
GÅRDSBRUKETS UTVECKLINGSFOND   
Disponibla medel sammanlagt84,96123,30145,60
— egna inkomster (bl.a. amorteringar och räntor)30,6526,2022,00
— återtagande av lån och bidrag0,150,100,20
— inkomster från EU + diverse inkomster7,9425,00-
— belopp som överförs från föregående år45,2760,8085,20
— övriga inkomster0,700,200,20
— överföring från budgeten0,2511,0038,00
    
LÅN, sammanlagt   
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (statliga lån)0,862,202,00
Räntestödslån sammanlagt (mom. 30.10.41)79,61250,00250,00
    
BIDRAG   
Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond13,8724,5044,50
EU delfinansierade bidrag (mom. 30.10.40)41,4388,0067,501)
    
RÄNTESTÖD FÖR RÄNTESTÖDSLÅN (mom. 30.10.41)12,6717,0014,00

1) Dessutom beräknas det att en obunden bevillningsfullmakt på 10,5 miljoner euro överförs från 2016.

I enlighet med regeringsprogrammet ska satsningar som förbättrar lönsamheten inom jordbruket kanaliseras via Gårdsbrukets utvecklingsfond under regeringsperioden åren 2016—2018. De föreslagna bidragen, bevillningsfullmakten för räntestödslån och Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel för 2017 beräknas räcka för investeringar i den omfattning som motsvarar behovet av strukturutveckling inom jordbruket på lång sikt.

Genom systemet med avträdelsestöd (mom. 30.10.42) främjas en ökning av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Det nuvarande systemet med avträdelsestöd fortsätter till 2018.

Jordbruk och livsmedelsekonomi

 201320142015
uppskattning
2016—2017
mål
     
Företagarinkomst från jordbruket (euro/FWU)1)19 30018 80010 000ökar
Den inhemska produktionens andel (%) av konsumtionen    
— kött sammanlagt818181oförändrat
— mjölkprodukter sammanlagt687067ökar
Självförsörjningsgraden i fråga om kompletterande protein (%)2)141216ökar
Värdet av jordbruksproduktionen (mn euro)3)4 1753 9063 670ökar
Bruttovärdet av livsmedelsproduktionen sammanlagt (mn euro)4)28 26227 742<27 742ökar
Värdet av livsmedelsexporten (mn euro)1 6261 5951 473ökar

1) FWU är arbetsinsatsen av en heltidsarbetande medlem av en företagarfamilj. Siffrorna för 2014 och 2015 är uppskattningar.

2) Inbegriper andelen ryps, raps, bondbönor och ärter av det kompletterande proteinet inom husdjurssektorn.

3) Siffrorna för 2014 och 2015 är uppskattningar.

4) Produktionens bruttovärde inom jordbruket, livsmedelsindustrin, förplägnadsverksamheten samt parti- och detaljhandeln med livsmedel. Siffrorna för 2014 och 2015 är uppskattningar.

Landsbygdsprogrammet innehåller åtgärder för att förbättra miljöns tillstånd. De viktigaste åtgärderna är miljöersättningar och ekologisk produktion, vilka finansieras under mom. 30.20.43. Dessa har samordnats med det förgröningsstöd som ingår i systemet med direktstöd. Resultaten av uppföljningsundersökningen av effekterna av miljöstödet för jordbruk (1995—2013) visar att den potentiella belastningen av näringsämnen från jordbruket, mätt utifrån näringsbalansen, har minskat.

Landsbygdsprogrammet innehåller också många andra viktiga åtgärder för att förbättra miljöns tillstånd. Programmets åtgärder gör det möjligt att på ett hållbart sätt utveckla jordbruksproduktionen och livsmedelskedjan så att näringsämnena inom jordbruket kan användas för nyttobruk och återvinnas. Investeringsstöden gör det möjligt att ordna återvinningen av stallgödsel genom processering och genom utvecklande av logistiken och nya gödselprodukter. Genom projekten främjas samarbetet mellan husdjursuppfödarna och växtodlingsgårdarna samt utvecklas återvinningen av näringsämnen och ekoeffektiviteten i hela produktionskedjan i samarbete med producentorganisationerna.

Avsikten är att genom åtgärder inom klimatprogrammet för lantbruk (Steg mot klimatvänligare mat) minska klimatbelastningen från livsmedel samt förbättra anpassningen till klimatförändringen inom livsmedelsystemet, samtidigt som konsumenternas förväntningar när det gäller ansvarsmedvetenheten inom produktionen beaktas.

Minskning av miljöbelastningen

 1995—1999
i genomsnitt
2000—2006
i genomsnitt
2007—2013
i genomsnitt
2014
utfall
2015—2017
mål
      
Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha1)70,754,547,248,8<46,0
Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha1)12,97,74,13,9<5,0
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv 2)6,76,46,46,5<6,5
Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv3)7,07,27,37,6<7,6
Utsläpp av ammoniak från jordbruket, kt/år4)31,632,232,333,5<33,5

1) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla Naturresursinstitutet).

2) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen, utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord samt koldioxidutsläpp från kalkning (sifferkälla Statistikcentralen ”Greenhouse gas emissions in Finland 1990—2014” 15.1.2016). Till följd av de ändringar som skett i utsläppsberäkningarna har hela tidsserien förändrats.

3) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från odlingsmark och gräsbevuxna områden (sifferkälla Statistikcentralen ”Greenhouse gas emissions in Finland 1990—2014” 15.1.2016). Till följd av de ändringar som skett i utsläppsberäkningarna har hela tidsserien förändrats.

4) Källa: Inventeringsrapport till konventionen om långväga transport av luftföroreningar - Informative Inventory Report, IIR 2016.

Till de EU-finansierade åtgärderna för utvecklande av livsmedelskedjan (mom. 30.20.46) hör t.ex. frukt- och grönsaksorganisationernas åtgärdsprogram. Stöd som i sin helhet finansieras nationellt under moment 30.20.47 beviljas för åtgärder som bl.a. syftar till att stärka konsumenternas förtroende, höja uppskattningen för mat och matkultur, säkerställa kompetensen hos aktörerna inom livsmedelskedjan, främja hälsosamma matvanor samt skapa ett säkert spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska livsmedelskedjan. Med medel under momentet stöds likaså de åtgärder som ingår i utvecklingsprogrammen som gäller den ekologiska branschen och närproducerad mat samt uppnåendet av de mål som i form av statsrådets principbeslut satts upp för sektorn för ekologisk och närproducerad mat för perioden fram till 2020. Ett gemensamt mål för programmen för närproducerad och ekologisk mat är att öka andelen närproducerad och ekologisk mat i den offentliga upphandlingen genom förbättrad upphandlingskompetens och bättre kvalitetskriterier. Avsikten med programmet för ekologisk mat är att höja åkerarealen med ekoologisk odling till 20 % av odlingsarealen före 2020.

Ekologisk och närproducerad mat

 2013201420152016—2017
mål
     
Mikro- och småföretag i livsmedelsbranschen1)    
— antal (st.)2 797 2 815>2 815ökar
— produktionens förädlingsvärde (mn euro)661,7646,5>646,5ökar
Åkerareal med ekologisk odling (%)2)9,09,49,9ökar
Antal ekologiska husdjursgårdar (st.)2)814825899ökar
Antal producenter av ekologiska livsmedel (st.)1)621651>680ökar

1) Uppgifterna om antalet företag enligt statistik från Ruoka-Suomi, förädlingsvärdet enligt Statistikcentralens näringsgrensstatistik. På grund av tidtabellen för när statistiken är klar finns inte utfallet för 2015 att tillgå.

2) Källa: Livsmedelssäkerhetsverket.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet är viktiga styrkor hos den finländska maten. Den goda situationen upprätthålls med hjälp av författningsstyrning, rådgivning, egenkontroll och riskbaserad myndighetstillsyn. När det gäller hanteringen av säkerhetsrisker ligger tyngdpunkten på att bekämpa sjukdomar som sprids mellan djur och människor (zoonoser), på att förhindra att nya allvarliga djursjukdomar och farliga växtskadegörare sprids till Finland samt på att utveckla krishanteringen. Högklassiga, säkra och för Finland lämpliga produktionsinsatser säkerställer för sin del verksamhetsförutsättningarna inom jordbruket.

Målet är att i samarbete med livsmedelskedjan säkerställa en god näringsmässig kvalitet på livsmedel, livsmedelssäkerhet och sådan information om livsmedlen som inte vilseleder konsumenterna. Åtgärderna mot förfalskningar, bedrägerier och grå ekonomi i livsmedelskedjan effektiviseras.

Genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn skapas i den finländska livsmedelskedjan sådana säkerhets-, kvalitets- och spårbarhetssystem med vilka hanteringen av livsmedelssäkerhetsrisker och av aktörernas och konsumenternas ekonomiska risker säkerställs och som ger bra förutsättningar också för export av livsmedel. Djurens välbefinnande främjas genom en revidering av lagstiftningen, stödsystem (mom. 30.10.43) och tillsyn.

Den kontroll som täcker hela livsmedelskedjan och som hänför sig till livsmedlens säkerhet och kvalitet utvecklas på det sätt som EU:s rättsakter förutsätter. Kontrollen och forskningen riktas så att de stöder de samhälleliga effektmål som ställts upp i motiveringen till huvudtiteln.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

 2013 2014 2015 2016—2017
mål
     
Djursjukdomar som är farliga eller lätt sprider sig (st.)2000
Farliga växtskadegörare (nya bestående) (st.)0100
Andelen husdjursgårdar som fått ersättningar för djurens välbefinnande (%)363842ökar
Rapporterade livsmedelsburna matförgiftningsepidemier (st.)433640under 45
— antal insjuknade (st.)573702655under 1 000
Förekomst av salmonella (%)    
— i djur inom livsmedelsproduktionen och i livsmedelunder 1under 1under 1under 1
— i foder för djur inom livsmedelsproduktionenunder 0,5000
Objekt som nått den bästa nivån vid OIVA-inspektionerna av lokalerna (%)82,48688över 85
Andel objekt som uppfyller kraven (%)    
— jordbrukets insatsvaror (frön, gödselfabrikat, växtskyddsmedel och foder)över 95över 95över 94över 95
— den ekologiska livsmedelskedjanöver 959798över 95
— på urval baserad tillsyn över djurskyddet717882över 85

Målet vid utvecklingen av myndighetsövervakningen är att säkerställa jämlik och enhetlig service i hela landet samt att förbättra effekten och omfattningen på basis av riskbedömning och med hjälp av egenkontroll. Publiceringen av uppgifter om livsmedelstillsynen utvecklas. Livsmedelssäkerhetsverket Evira (mom. 30.20.02) leder, styr och utvecklar tillsynen inom hela livsmedelskedjan samt utför vetenskaplig forskning och riskbedömning till stöd för tillsynen och riskhanteringen.

40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 71 976 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för startbidrag till unga jordbrukare och unga näringsidkare och investeringsbidrag till jordbruket enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2017 får beslut om beviljande som hänför sig till programperioden 2014—2020 fattas för 67 500 000 euro. Om en del av den bevillningsfullmakt för 2016 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2017.

Förklaring: Startbidragen till unga jordbrukare och unga näringsidkare samt investeringsbidragen till jordbruket ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Genom bidragen förbättras jordbrukets produktivitet och konkurrenskraft, minskar den ekonomiska risken i samband med etablering av jordbruk samt tryggas en fortsatt jordbruksproduktion. Investeringar stöds förutom med delfinansierade bidrag som beviljas under momentet dessutom med räntestöd (mom. 30.10.41) samt nationella bidrag och statsborgen som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond.

Bidragsbesluten beräknas uppgå till sammanlagt 67 500 000 euro. Av detta belopp beräknas startbidragen uppgå till ca 12 000 000 euro och investeringsbidragen till 55 500 000 euro. Utbetalningen av bidragen sker under fyra år.

År 2017 behövs det uppskattningsvis sammanlagt 71 976 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 30 230 000 euro och den nationella medfinansieringen 41 746 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

 20172018201920202021—Sammanlagt
fr.o.m.
2017
       
Förbindelser som ingåtts före år 201755,133,210,9--99,2
Förbindelser år 201716,925,216,98,5-67,5
Utgifter sammanlagt72,058,427,88,5-166,7

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av anslaget under moment 30.10.40 (mn euro)

 De ekonomiska ramarna programperioden 2014—2020Anslag
ÅtgärdEUStatenOffentlig finansiering
sammanlagt
betalat 2015budgeterat
2016
budgetprop.
2017
       
Start- och investeringsbidrag170,9236,1407,0-54,872,0

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet17 176
Sammanlagt17 176

Anslaget står delvis utanför ramen.


2017 budget71 976 000
2016 budget54 800 000
2015 bokslut22 000 000

41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 14 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), landsbygdsnäringslagen (1295/1990) och lagen om gårdsbruksenheter (188/1977).

Fullmakt

År 2017 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital på högst 250 000 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2016 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2017.

Förklaring: För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är det årliga räntestödet i fråga om lån som beviljats 2013 och därefter högst tre procent av det återstående lånebeloppet och i fråga om lån som beviljats tidigare på motsvarande sätt högst fyra procent. För lån som 1996—2012 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst fyra eller fem procent av det återstående lånebeloppet beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på året för beviljande av lånet och låneslaget. Det utestående kapitalet i fråga om räntestödslån uppgick vid utgången av 2015 till sammanlagt ca 1,56 miljarder euro. Vid dimensioneringen av anslaget har det antagits att det genomsnittliga räntestödet för 2017 är 2,1 % av räntestödslånens kapital.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

 20172018201920202021—Sammanlagt
fr.o.m.
2017
       
Räntestödslån som beviljats före 201713,527,225,124,5158,2248,5
Räntestödslån som beviljas 20170,52,84,95,512,626,3
Utgifter sammanlagt14,030,030,030,0170,8274,8

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-3 000
Sammanlagt-3 000

2017 budget14 000 000
2016 budget17 000 000
2015 bokslut12 673 232

42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 57 230 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974)

2) till betalning av avträdelsestöd och skötselkostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006)

3) till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 31 (kontroll av överensstämmelse) och artikel 33 (särskilda bestämmelser för EJFLU) i rådets förordning (EG) nr 1290/2005, artikel 30 (rätt till bidrag) och artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 samt artikel 24 (reduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG) nr 2082/1993, vilka i sin helhet finansieras nationellt inom ramen för 1995—1999 års system med avträdelsestöd och program för skogliga åtgärder inom jordbruket.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Genom avträdelsestödet främjas en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Nya beslut om avträdelsestöd kan fattas ännu 2018, varefter det inte längre är möjligt att bevilja förtidspension från jordbruk i Europeiska unionen.

År 2017 betalas utgifter för de fem helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2000—2002, 2003—2006, 2007—2010, 2011—2014 och 2015—2018) och för systemet med avträdelsepension och avträdelseersättning från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen. Systemet med avträdelsestöd beräknas år 2017 omfatta ungefär 140 avträdare.

Utfall av avträdelsestöden och avträdelsepensionerna år 2017

 Antal som omfattas av systemet under dess giltighetstidPensioner som utbetalas i slutet av år 2017, uppskattningGenomsnittlig ersättning år 2017, uppskattning
StödformGårdarAvträdarest.euro/månad
     
Avträdelsepension  9 378241
Avträdelsestöd 2000—20021 8452 94900
Avträdelsestöd 2003—20063 3895 794119959
Avträdelsestöd 2007—20102 4674 298567741
Avträdelsestöd 2011—20142 0893 0791 9651 011
Avträdelsestöd 2015—20181)2884614191 022
Sammanlagt10 07816 58112 448 

1) Uppskattning av situationen i slutet av år 2017.

Åren 2016 och 2017 beräknas användningen av anslaget fördela sig på följande sätt (mn euro)

 2016
uppskattning
2017
uppskattning
   
Avträdelsepensioner31,6429,01
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2000—20020,320,08
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2003—20063,281,96
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2007—20108,636,15
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2011—201426,4825,09
Avträdelsestöd för lantbruksföretagare, åren 2015—20181,363,92
Förvaltningskostnader1)1,641,58
Sammanlagt73,3567,792)

1) Grunderna för förvaltningskostnaderna gäller åren 2015—2018.

2) Av utgifterna 2017 beräknas 10,56 miljoner euro bli finansierat genom ett anslag som överförs från föregående år, vilket medför att 57,23 miljoner euro budgeteras 2017.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av inbesparing som motsvarar ändringen i behovskalkylen-300
Slopande av avträdelsestödet (regeringsprogr. 2015)-6 000
Ändring i behovskalkylen-9 100
Sammanlagt-15 400

2017 budget57 230 000
2016 budget72 630 000
2015 bokslut76 630 000

43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 67 767 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för ersättningar för djurens välbefinnande enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020

2) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring: Ersättningarna för djurens välbefinnande ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020.

Syftet med ersättningar för djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande ska förbättras. Avsikten är att främja en mer artspecifik skötsel av produktionsdjuren och att öka jordbrukarnas medvetenhet om de faktorer som inverkar på djurens välbefinnande. En förbindelse om djurens välbefinnande kan ingås i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. I förbindelser om djurens välbefinnande förbinder sig jordbrukaren att iaktta villkoren för åtgärderna i fråga om de djurarter som jordbrukaren valt. Förbindelsen gäller 1 år, men den kan förlängas varje år.

År 2015 förband sig 6 395 gårdar till ersättning för djurens välbefinnande. Vid granskning av produktionsinriktningarna har 41 % av nötkreatursgårdarna, 80 % av svingårdarna, 42 % av gårdarna med får och getter och 85 % av fjäderfägårdarna ingått förbindelse.

År 2017 behövs det ett anslag på uppskattningsvis sammanlagt 67 767 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 28 462 000 euro och den nationella medfinansieringen 39 305 000 euro. EU:s medfinansiering under programperioden 2014—2020 är 42 %.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av anslaget under moment 30.10.43 (mn euro)

 De ekonomiska ramarna programperioden 2014—2020Anslag
ÅtgärdEUStatenOffentlig finansiering
sammanlagt
betalat
2014—2015
budgeterat
2016
budgetprop.
2017
       
Ersättningar för djurens välbefinnande192,360265,640458,00052,41167,76767,767

Anslaget står delvis utanför ramen.


2017 budget67 767 000
2016 budget67 767 000
2015 bokslut64 933 000

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 466 000 euro.

Anslaget får enligt statsrådets förordning om statsunderstöd för jordbruksrådgivningstjänster (431/2016) användas som allmänt understöd till betalning av statsbidrag som beviljas för rådgivning, till företag och andra sammanslutningar som bedriver riksomfattande rådgivning. Vid särskild ansökan får anslaget även beviljas i form av specialunderstöd.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Med statsbidraget garanteras ett rådgivningsutbud som håller hög kvalitet och som täckande både regionalt och innehållsmässigt. Detta skapar för sin del förutsättningar för bedrivande av jordbruksproduktion i hela Finland. De statsbidragstagande rådgivningsorganisationernas effektivitet mäts bl.a. i antalet kunder. Organisationernas tjänster når årligen ca 40 % av gårdarna.

Preliminära mål för användningen av statsbidraget när det gäller främjande av näringarna på landsbygden:

1. Genom att främja rådgivning och olika samarbetsformer skapas det förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt inom affärsverksamhet som baserar sig på bioekonomi och livsmedelskedjan.

2. Genom rådgivning och utveckling av rådgivningstjänsterna främjas miljövänligare produktionsmetoder och en hållbar användning av förnybara naturresurser bl.a. genom en optimal och hållbar användning av produktionsinsatserna.

3. Genom rådgivning och metoder inom husdjursaveln samt genom utvecklande av mätare och metoder främjas människors, djurs och växters hälsa, välbefinnande och säkerhet samt ansvarsmedvetenheten inom livsmedelskedjan.

I resultatavtalen kommer man närmare överens om vilka mål för 2017 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Vid dimensioneringen av anslaget har en överföring från moment 30.20.46 beaktats som tillägg av engångsnatur. Avsikten är att genom tillägget säkerställa att rågivningstjänsterna är regionalt täckande.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen)-1 300
Bortfall av överföringar av engångsnatur (motsvarande tillägg under moment 30.20.46 och 30.20.47)-1 600
Säkerställande av regionalt täckande rådgivningstjänster (överföring från moment 30.20.46)500
Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogr. 2015)-7
Sammanlagt-2 407

2017 budget3 466 000
2016 budget5 873 000
2015 bokslut6 568 000

51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 843 000 euro.

Anslaget får användas för följande bidrag till Renbeteslagsföreningen i enlighet med renskötsellagen (848/1990):

1) statsbidrag för byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna

2) stöd för rådgivnings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja renskötseln.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna, och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen987 000
Stödjande av rådgivningsarbetet803 000
Försöksverksamhet inom renskötseln53 000
Sammanlagt1 843 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogr. 2015)-53
Nivåförändring200
Sammanlagt147

2017 budget1 843 000
2016 budget1 696 000
2015 bokslut1 764 000

54. Främjande av hästhushållningen med den avkastning av penningspelsverksamhet som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 912 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lotterilagen (1047/2001) och i den förordning av statsrådet som gäller användning av penningspelsbolagets avkastning för främjande av hästuppfödning och hästsport.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lotterilagen, enligt vilken endast det nya penningspelsbolaget ska ha ensamrätt att anordna penningspel i Finland. Av penningspelsbolagets avkastning ska en del användas för att främja hästuppfödning och hästsport. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.20. I form av understöd som beviljas efter prövning används en del som motsvarar inkomsterna till att främja hästuppfödning och hästsport. Dessutom kan 168 000 euro användas till hästhushållsforskning (mom. 30.01.05) och 160 000 euro till utgifter som föranleds av beviljande av understöd avsedda för främjande av hästhushållning (mom. 30.01.01). Beloppen motsvarar inkomsterna.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring40
Sammanlagt40

Anslaget står utanför ramen.

Momentets rubrik har ändrats.


2017 budget912 000
2016 budget872 000
2015 bokslut912 000

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 305 000 euro.

Anslaget får användas till stödjande av 4H-verksamheten.

Förklaring: 4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och dragningskraft som boendemiljö genom att verksamheten erbjuder mångsidig hobby- och serviceverksamhet, sysselsätter unga och erbjuder dem möjligheter att prova på företagande i hembygden. Särskild vikt läggs vid en ökning av sysselsättningsmöjligheterna för unga och på främjandet av företagsamhet, genom vilket man också svarar på utmaningen med ökande arbetslöshet bland unga.

4H-organisationen har sammanlagt ca 250 föreningar som får statsbidrag och vilkas verksamhet omspänner ca 90 % av kommunerna i Finland. Föreningarna har ca 70 000 medlemmar.

4H-föreningarna är arbetsgivare åt tusentals unga och tryggar därigenom för sin del serviceutbudet på landsbygden. De unga grundar också egna företag via 4H-verksamheten.

I resultatavtalet kommer man närmare överens om vilka mål för 2017 som är förknippade med anslagsanvändningen.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen)-600
Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogr. 2015)-8
Sammanlagt-608

2017 budget3 305 000
2016 budget3 913 000
2015 bokslut4 170 000

63. Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 023 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för genomförande av rikstäckande utvecklings- och forskningsprojekt som gäller landsbygden och skärgården, inklusive de konsumtionsutgifter som ingår i projekten, i den utsträckning som anges i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)

2) till verksamhet som bedrivs av den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen enligt lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011)

3) i anslutning till genomförandet av offentligrättsliga samfunds projekt, till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 10 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter

4) för riksomfattande utveckling av byaverksamheten

5) till verksamhet som bedrivs av den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981).

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Med anslaget stöds genomförandet av målen för de landsbygdspolitiska och skärgårdspolitiska programmen samt finansieras riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som avses i dessa program. Anslaget används för verksamheten och nätverksarbetet i landsbygdpolitiska rådet och skärgårdsdelegationen. Statsrådet tillsatte i början av 2016 landsbygdspolitiska rådet, som fortsätter den sedan 1995 verksamma landsbygdspolitiska samarbetsgruppens arbete. Anslaget används även för stödjande av byaverksamhet.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Nationella forsknings- och utvecklingsprojekt 488 000
Statsbidrag för byaverksamhet400 000
Landsbygdspolitiska rådet67 500
Skärgårdsdelegationen 67 500
Sammanlagt1 023 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Bortfall av tillägg av engångsnatur (riksdagen)-500
Sammanlagt-500

2017 budget1 023 000
2016 budget1 523 000
2015 bokslut1 698 000

64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 109 440 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av EU-medfinansiering och statlig medfinansiering ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för projekt som verkställer programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och det tekniska biståndet i anslutning därtill under programperioden 2014—2020 samt till betalning av förskott i motiverade fall

2) till avlönande av sådan personal motsvarande sammanlagt högst 223 årsverken som behövs för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland programperioden 2014—2020 samt till betalning av andra nödvändiga konsumtionsutgifter

3) till betalning av åtaganden som föranleds av förbindelser som ingåtts under EU:s tidigare programperioder och som ingås under programperioden 2014—2020 samt till betalning av Finlands åtaganden enligt artikel 52 (kontroll av överensstämmelse) och artiklarna 54 och 56 (gemensamma bestämmelser och särskilda bestämmelser för EJFLU om oegentligheter) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 samt enligt tidigare programperioders motsvarande rättsakter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2017 får beslut om beviljande som hänför sig till programperioden 2014—2020 fattas för 154 300 000 euro, varav 32 600 000 euro anvisas för åtgärder som anknyter till den lokala utvecklingen, 101 700 000 euro för andra åtgärder som finansieras under detta moment och 20 000 000 euro för tekniskt bistånd.

Om en del av de bevillningsfullmakter för 2016 som gäller programperioden 2014—2020 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2017.

Förklaring: Med medel under detta moment finansieras under programperioden 2014—2020 sådana åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som hänför sig till utveckling av företagsverksamheten, servicen, byarna och samarbetet på landsbygden, till utbildning och informationsförmedling på landsbygden samt till lokal utveckling genom Leader-verksamhet.

Finansieringen genomförs i form av företagsstöd samt i form av lokala, regionala, interregionala, riksomfattande och internationella projekt. Det tekniska biståndet stöder genomförandet av hela programmet. De årsverken som behövs för att genomföra programmet motsvarar utöver det tekniska biståndet det maximala antalet anställda årligen inom projekt som hör till statsförvaltningens s.k. egna produktion. Tekniskt bistånd kan användas för avlönande av personal motsvarande 879 årsverken under åren 2014—2023 för genomförande av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014—2020. Av dessa årsverken hade 52,77 årsverken använts vid utgången av 2015.

Bevillningsfullmakten anvisas närings-, trafik- och miljöcentralerna utifrån den riktgivande finansiering till lokal utveckling som fastställts för varje Leadergrupp, som valts genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet, samt utifrån godkända planer i syfte att anvisa regionala medel för andra åtgärder som finansieras under detta moment. Fullmakten för tekniskt bistånd anvisas utifrån den dispositionsplan som godkänts av övervakningskommittén för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Den beräknade fördelningen av anslagen och bevillningsfullmakterna 2017 (euro)

 AnslagFullmakt
   
Sammanlagt, varav109 440 000154 300 000
— EU:s andel49 946 00069 866 000
— statens andel59 494 00084 434 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (mn euro)

 20172018201920202021—Sammanlagt
fr.o.m.
2017
       
Förbindelser som ingåtts före 2017101,740105,10068,90039,70012,760328,200
Förbindelser 20177,70023,100 46,30039,90037,300154,300
Sammanlagt109,440128,200115,20079,60050,060482,500

De ekonomiska ramarna under programperioden och den beräknade användningen av bevillningsfullmakten och anslaget (mn euro)

    Anslag
ProgramDe ekonomiska ramarna
i form av fullmakt
under programperioden
Budgeterat
utan fullmakt
under programperioden
Bevillnings-
fullmakt
2017
betalat
2014—2015
budgeterat
2016
budgetprop.
2017
       
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (programperioden 2014—2020) sammanlagt 912,000410,600154,300-82,530109,340
— varav tekniskt bistånd70,00030,00020,000-6,3008,400
Programkorrigeringar---0,7560,1000,100
Alla sammanlagt912,000410,600154,3000,75682,630109,440

Momenten 30.10.40, 30.10.43, 30.20.43 och 30.20.44 utgör även en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020. Fullmakten och anslaget för tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av programmet finns under detta moment.

De poster som föranleds av återkrav antecknas under moment 12.30.99.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nationell finansiering enligt landsbygdsprogrammet (regeringsprogr. 2015)-700
Ändring som hänför sig till genomförandet av stödprogrammet27 510
Sammanlagt26 810

Anslaget står delvis utanför ramen.


2017 budget109 440 000
2016 budget82 630 000
2015 bokslut391 010