Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
         01. (29.01 och 30, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet
         10. (29.10 och 30, delvis) Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
         20. (29.20 och 30, delvis) Yrkesutbildning
            (30.) Vuxenutbildning
         40. (29.40 och 30, delvis) Högskoleundervisning och forskning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras på grundval av beslutet om beviljande med avvikelse från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det växande internationella ömsesidiga beroendet och förändringarna i arbetsfördelningen i fråga om detta samt digitaliseringen och den snabba utvecklingen inom övrig teknologi, befolkningens åldrande, klimatförändringen och flyktingkrisen i Europa har lett till en osäker verksamhetsmiljö som är känslig för förändringar.

Den produktion som anknyter till värdekedjor på global nivå utvecklas i en allt kunskapsintensivare riktning. Den andel av mervärdet och av den ekonomiska tillväxten som består av immateriellt kapital och värdeskapande är större än tidigare. Detta gäller särskilt i Finland. På Finlands arbetsmarknad finns en efterfrågan på sådant arbete som kräver hög utbildning och ett mångsidigt kunnande. En hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad produktivitet förutsätter att kunskap, kunnande och kreativitet utnyttjas mer effektivt i företag, servicesystem och den offentliga förvaltningen. Ledningens betydelse växer genom kunskap. Målet är att förbättra informationsunderlaget vid beslutsfattandet samt utnyttjandet av forskning och expertis vid det samhälleliga beslutsfattandet.

Strukturförändringen inom den finländska ekonomin, den stagnerade tillväxten, skuldsättningen och anpassningsåtgärderna inom den offentliga sektorn sätter strikta ramar för ministeriets verksamhet. Förvaltningsområdet är föremål för en betydande anslagsminskning fram till 2020. Samtidigt har inhemska och internationella jämförelser visat att Finlands relativa ställning som ett kunskapssamhälle har försvagats. Utbildningsnivån har slutat stiga. De ungas kunskapsnivå sjunker och den finländska vetenskapen sackar efter de konkurrerande ländernas. Ökningen i antalet asylsökande inverkar på behovet att utveckla utbildningen och stödja deras integration med hjälp av metoder inom kultur, idrott och ungdomsarbete.

Genom de spetsprojekt som gäller kunnande och utbildning syftar man till att strukturerna, styrningen, innehållen och verksamhetssätten inom ministeriets ansvarsområden ska utvecklas så att finländarnas utbildnings- och kunskapsnivå stiger. Spetsprojekten ska modernisera inlärningsmiljöerna, nyttja digitalisering vid kunnande och inlärning, försnabba övergången till arbetslivet, förbättra konstens och kulturens tillgänglighet, stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet, verkställa reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet samt minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

För att utbildningssystemets kvalitet och effektivitet ska förbättras krävs det nya, öppna och försöksinriktade verksamhetssätt och att man aktivare än förut följer upp och påverkar den inhemska och internationella verksamhetsmiljön.

Förvaltningsområdets samhälleliga effekter
Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande småbarnspedagogiska tjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning från småbarnspedagogisk verksamhet till högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Redan inom en nära framtid kommer det att finnas brist på kunnig arbetskraft inom vissa branscher. Problemen med tillgången på arbetskraft kommer att vara särskilt svåra inom social- och hälsovårdsområdet samt områdena inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska unga snabbare komma ut i arbetslivet och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.

Målen för de samhälleliga effekterna inom utbildnings- och vetenskapspolitiken

  • — Antalet barn under 4 år som deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten ökar ytterligare
  • — Alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
  • — Hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
  • — Den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
  • — Genomströmningen inom utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier
  • — Nivån på vetenskapen stiger.

Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)

 2012201320142015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
       
Studerande i yrkesutbildning 44,643,244,444,244,044,5
— utbildning som leder till grundexamen1)41,540,342,142,042,042,0
— handledande utbildningar2)3,12,92,32,22,02,5
Studerande i gymnasieutbildning1)50,050,851,652,053,053,0
Studerande i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen3)3,33,12,12,53,02,5
Utbildningar som leder till examen sammanlagt91,591,193,794,095,095,0
Påbyggnadsundervisning och handledande utbildningar sammanlagt6,46,04,44,75,05,0
Sammanlagt97,997,198,198,7100,0100,0

1) Källa: Statistikcentralen.

2) Källa: statistik för statsandelssystemet (även siffran för 2015 anger utfallet).

3) De siffror som gäller den påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.

Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)

 2012
2013
2014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
       
Yrkeshögskoleexamen25,926,026,126,026,025,9
Högre högskoleexamen27,727,828,027,827,827,8

1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)

 
2012
201320142015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
       
Gymnasieutbildning (3 år)79,579,680,683,084,084,0
Yrkesinriktad grundexamen (3 år)61,262,163,064,065,066,0
Yrkeshögskoleexamen (5 år)53,355,157,059,060,060,0
Lägre och högre högskoleexamen (7 år)47,848,250,050,051,052,0

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2014 är den siffra som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.

Studerande och examina1)

 201220132014 2015
uppskattning
2016
uppskattning
2017
uppskattning
       
Småbarnspedagogik      
— barn 208 300 211 550211 190212 550213 050213 550
Förskoleundervisning      
— antal elever58 80059 80060 42062 50062 00062 000
Grundläggande utbildning      
— nya elever58 82060 15059 94060 50060 50060 500
— elever som fått avgångsbetyg60 85059 58057 66061 00061 00061 000
— antal elever522 000526 850529 880531 000531 000534 000
Gymnasieutbildning      
— nya studerande35 78035 82034 74038 00038 00035 000
— avlagda gymnasieexamina2)31 45031 54031 62033 00033 00033 000
— antal studerande 106 000105 120102 840108 000107 000103 000
Grundläggande yrkesutbildning3)      
— nya studerande69 08069 39069 35068 00067 50062 500
— avlagda examina45 86046 21048 75049 30049 80050 700
— antal studerande178 650182 410183 060183 300183 000175 000
Yrkesinriktad tilläggsutbildning4)      
— nya studerande30 19026 74030 93031 20031 00030 700
— avlagda examina16 69015 94015 91017 00018 00018 000
— antal studerande 69 42063 29064 89066 50066 50066 000
Grundexamina vid yrkeshögskolor      
— nya studerande5)30 93529 91730 31530 30030 00030 000
— avlagda examina22 12322 80022 77823 71623 50023 500
— antal studerande 131 374129 636128 751128 545129 300129 300
Högre yrkeshögskoleexamina      
— nya studerande6)2 9053 2853 4533 6004 0004 300
— avlagda examina1 7081 9482 1152 3662 4002 600
— antal studerande 7 8348 5669 21810 13310 30010 600
Grundexamina vid universitet7)      
— nya studerande19 85320 23320 88020 75520 60020 500
— avlagda lägre högskoleexamina13 01413 01613 50015 03915 00015 000
— avlagda högre högskoleexamina13 82914 44414 85515 31615 20015 200
— antal studerande143 505141 756138 664136 912136 800136 500
Doktorsexamina vid universitet1 6491 7241 8601 8811 8401 750

1) Källa: Statistikcentralen. Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Antalet studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är antalet studerande enligt statsandelssystemet. I de siffror som gäller dagvården, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ingår inte Åland.

2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

3) Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesinriktad grundexamen. Statistikcentralens elevantal beskriver det faktiska antalet personer som deltar i utbildningen, och därför avviker dessa från de kalkylerade elevantal per år enligt statsandelssystemet som används för finansieringen.

4) Inkluderar statsandelsfinansierad utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen. Statistikcentralens elevantal beskriver det faktiska antalet personer som deltar i utbildningen, och därför avviker dessa från de kalkylerade elevantal per år enligt statsandelssystemet som används för finansieringen.

5) Med studerande som inlett sina studier för YH-examen avses fr.o.m. 2010 studerande som under statistikåret i fråga för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till YH-examen vid en yrkeshögskola.

6) Studerande som för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen vid en yrkeshögskola.

7) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.

Konst- och kulturpolitiken

Uppgifterna och målen inom kulturpolitiken hänför sig till främjande av kreativitet, kulturell mångfald och delaktighet. Konst- och kulturproduktionen och nyttjandet av den, omsorgen för kulturarvet och ett mångsidigt kulturliv ökar det sociala och ekonomiska välbefinnandet och stärker demokratin. Kulturpolitiken anknyter även till många politiska teman som rör sig över förvaltningsområdenas gränser, t.ex. till hållbar tillväxt, regional utveckling, hälsa och välbefinnande, främjande av näringsliv och ekonomi samt till jämlikhet och kulturell mångfald.

De strategiska målen inom kulturpolitiken

  • — Förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete förbättras och produktions- och distributionsformerna diversifieras
  • — Kulturdeltagandet ökar och skillnaderna i olika befolkningsgruppers deltagande minskar
  • — Kulturgrunden är stark och livskraftig.

Nyckeltal för kulturpolitiken

 2014
utfall
2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
     
Teatrar med rätt till statsandel    
— kalkylerade årsverken2 4742 4692 4692 469
— antal föreställningar12 67512 70412 80012 800
— besökare, 1 000 pers.2 1682 2232 2002 200
Orkestrar med rätt till statsandel    
— kalkylerade årsverken1 0371 0371 0331 033
— antal konserter2 3542 4802 4002 400
— besökare, 1 000 pers.925899900900
Finlands Nationalopera    
— antal anställda med månadslön532532533532
— antal föreställningar468562505550
— publikkontakter, 1 000 pers.257298300300
Suomen Kansallisteatteri    
— antal anställda362388315315
— antal föreställningar781760700700
— publikkontakter, 1 000 pers.177251175175
Nationalgalleriet    
— antal anställda224237230237
— antal samlings- och specialutställningar19201716
— totalt antal besökare, 1 000 personer584533480595
Muséer med rätt till statsandel, kalkylerade årsverken 1 1831 1831 1831 183
Besökare i muséer med rätt till statsandel och i andra muséer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer5 3855 4455 4005 400
Premiärer på inhemska filmer32372525
Antal biobesökare, inhemska filmer, 1 000 personer2 0512 5941 9001 900
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st.756738736736
Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, 1 000 st.90 87089 24490 00090 000
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st.50 37949 36949 00049 000
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st.40 38938 86140 00040 000
Deltagare i evenemang som ordnas av biblioteken, 1 000 personer812863870880
Antal mottagare av/ansökningar om årsstipendier298/2 416299/2 414300/2 400300/2 400
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som ansöker om/får rikstäckande stipendium från Centret för konstfrämjande (inkl. sammanslutningar), %51/5652/5752/5752/57
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av samtliga som ansöker om/får stipendium från Centret för konstfrämjande (inkl. sammanslutningar), %44/4645/4745/4745/47
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12)1 0611 0641 0641 064
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, %11,9911,6111,6111,61
Antal personer som utövar ett yrke inom kultur som huvudsyssla (arbetskraftsundersökningen)128 498131 600131 000131 500
Antal arbetslösa arbetssökande i yrken inom konstbranschen (anställda vid företag inom kulturbranschen)7 1508 0828 1008 150
Musikbranschens ekonomiska värde (1 000 euro)856875885885
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen21 67821 50022 50021 000
Antal anställda vid företag inom kulturbranschen59 13659 00061 00059 000
Omsättningen för företag inom kulturbranschen (1 000 euro)1 3011 3001 3001 350
Idrottspolitiken

Motion och idrott främjar hälsa och välbefinnande och en motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrotten ger upplevelser och ökar intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.

Grunden för elitidrotten skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamheten. Verksamhetsmodellerna för den finländska elitidrotten har reformerats så att de motsvarar den allt hårdare internationella konkurrensen. Ett mål är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund och konkurrenskraft inom idrotten och elitidrotten.

Målen för de samhälleliga effekterna inom idrottspolitiken

  • — En motionsinriktad livsstil blir allt vanligare
  • — Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig
  • — Motion och idrott ökar deltagandet.

Nyckeltal för idrottspolitiken

 2014
utfall
2015
utfall
2017
uppskattning
    
Personer som motionerar på fritiden (minst 4 timmar per vecka så att man blir andfådd eller svettas), %1)   
8—9-klassister sammanlagt   
— pojkar435356
— flickor375053
1—2-klassister i gymnasiet sammanlagt    
— pojkar485556
— flickor394750
1—2-klassister inom yrkesutbildning sammanlagt    
— pojkar314042
— flickor213336
    
Personer som motionerar eller idrottar regelbundet flera timmar per vecka, t.ex. löpning, skidning, simning eller bollspel, %2)   
20—54-åringar   
— män323334
— kvinnor262830
55—74-åringar   
— män151819
— kvinnor121416
    
Personer som deltar i motions- och idrottsföreningar (minst 1 ggr/v, % 3)   
7—14-åringar   
— flickor494950
— pojkar616161
15—19-åringar   
— flickor303030
— pojkar303030
    
Personer som deltar aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet (minst 1 ggr/v), %4)   
20—54-åringar   
— män373436
— kvinnor343636
55—74-åringar   
— män182022
— kvinnor283032
75 + -åringar   
— män121314
— kvinnor161617
    
Personer som motionerar enligt rekommendationen, %5)   
11-åringar   
— flickor262630
— pojkar363638
13-åringar   
— flickor151518
— pojkar222225
15-åringar   
— flickor9913
— pojkar111115
20—54 -åringar6)   
— män151518
— kvinnor182022
    
Genomsnitt i löptestet för män som inleder tjänstgöring (m)7)2 4332 4232 410
    
Elittävlingsmedaljer, st.   
Olympiska spelen5--
Världsmästerskap   
— olympiska grenar185
— icke-olympiska grenar107157120
Europamästerskap (olympiska och icke-olympiska grenar)119143130

1) Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen genomförs med två års mellanrum. Siffrorna för 2014 baserar sig på resultaten för 2013.

2) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH.

3) Sammandrag av resultaten av följande undersökningar: Barn och ungas motionsvanor i Finland 2014, undersökning om ungas fritid 2013 (Nuorten vapaa-aikatutkimus 2013).

4) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH. Siffran inkluderar eventuellt också frivillig verksamhet i motions- och idrottsföreningar.

5) undersökning om barn och ungas motionsvanor i Finland. Undersökningen genomförs med två års mellanrum. Siffrorna för 2015 baserar sig på resultaten för 2014. Rekommenderad mängd motion för barn och unga: Alla 7—18 -åringar ska minst 1—2 timmar per dag utöva sådan motion som är mångsidig och lämplig med tanke på åldern. Perioder av över två timmars sittande bör undvikas.

6) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH. Enligt rekommendationerna har man använt UKK-institutets motionskaka vid tolkningen av antalet motionerande (www.ukkinstituutti.fi/liikuntapiirakka).

7) Försvarsmaktens statistik över konditionstest

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Enligt ungdomslagen är syftet med ungdomsarbetet och ungdomspolitiken att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet ska uppnås med utgångspunkt i gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Dessa mål enligt ungdomslagen gäller alla som är under 29 år och bor i Finland.

De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. Formerna för deltagandet och påverkandet samt fritidsverksamheten har blivit mångsidigare särskilt på grund av utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken. Under det svaga ekonomiska läget ökar klyftan mellan de unga som har det bättre ställt och de som har det sämre ställt. Skillnaderna kan vara betydande när det gäller de förmågor som är centrala med tanke på livskompetensen och möjligheten att vara aktiv i samhället. Bostadsområdet, kommunen och den socioekonomiska bakgrunden påverkar ungas verksamhetsmöjligheter. Ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller andra skäl som hänför sig till en person kan öka diskrimineringen. De unga är inte alltid medvetna om sina rättigheter. Det svaga ekonomiska läget försämrar framtidsutsikterna för de unga i västerländerna. Utkomstnivån för den yngre generationen riskerar att bli permanent lägre än de äldre generationernas utkomstnivå. Trots detta har de finländska ungdomarna ännu en stark tro på framtiden.

Målen för de samhälleliga effekterna inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken:

  • — Ungas delaktighet ökar och påverkningsmöjligheterna blir mångsidigare
  • — Ungas livskompetens och erfarenhet av samhörighet stärks
  • — Unga har jämlik tillgänglighet till fritidsaktiviteter och verksamhet
  • — Ungas erfarenheter av jämlikhet, jämställdhet och tillgodoseendet av sina rättigheter stärks och ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras.

Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

 2014
utfall
2015
utfall
2017
uppskattning
    
Effektmål 1: Ungas delaktighet ökar och påverkningsmöjligheterna blir mångsidigare   
— 10—29 -åringar som hör till/är med i något organisationsarbete eller motsvarande (undersökningen om fritiden), %535758
—15—29 -åringar som upplever att de hör till det finländska samhället (Ungdomsbarometern), %765656
Effektmål 2: Ungas livskompetens och erfarenhet av samhörighet stärks   
— 15—29 -åringar som upplever att de har bra kontroll över sitt liv (ungdomsbarometern), %909092
— Barn i grundskoleålder som inte har någon nära vän (undersökningen Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd), %898
Effektmål 3: Unga har jämlik tillgänglighet till fritidsaktiviteter och verksamhet   
— 15—29 -åringar som har låtit bli att inleda en hobbyverksamhet på grund av brist på pengar (Ungdomsbarometern), %353532
Effektmål 4: Ungas erfarenheter av jämlikhet, jämställdhet och tillgodoseendet av sina rättigheter stärks och ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras   
— 15—29 -åringar som har erfarit diskriminering under de senaste 12 månaderna (Ungdomsbarometern), %131312
— 15—29 -åringar som är optimistiska vad gäller sin egen framtid (Ungdomsbarometern), %797980
— Antalet arbetslösa personer under 25 år (ANM)50 40052 30052 000
Kyrkliga ärenden

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

MomentVerksamhetsform2015201620172016/2017
förändr.
      
29.10.30Allmänbildande utbildning701 446724 220720 558-36 624
29.10.31Fritt bildningsarbete156 212157 920146 325-11 595
29.20.30Yrkesutbildning737 192725 618725 789171
29.20.33Kompetensprogrammet för unga vuxna55 65237 34725 141-12 206
29.80.30Bibliotek4 7503 9003 700-200
29.80.31 och 52Teatrar, orkestrar och muséer110 515105 966103 786-2 180
29.80.33Kommunernas kulturverksamhet106000
29.80.34Byggande av bibliotek4 500000
29.90.50 och 52Idrottsutbildningscenter17 96318 15018 267117
29.90.50Kommunernas idrottsväsende19 32719 39919 45455
29.91.50Kommunernas ungdomsarbete8 0618 0488 030-18
Sammanlagt 1 815 7241 800 5681 771 050-29 518
      
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd     
Kommunerna och samkommunerna889 705882 278867 815-14 464
— Kommuner -304 279-301 739-296 7934 947
— Samkommuner1 193 9841 184 0181 164 607-19 410
Privata 926 019918 290903 236-15 054

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 58,11 % ökat med 290 948 000 euro på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna.

Penningspelsverksamhetens vinstmedel

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lotterilagen, enligt vilken endast ett nytt penningspelbolag ska ha ensamrätt att verkställa penningspel i Finland.

I enlighet med lotterilagen ska 53 % av penningspelbolagets intäkter användas för främjande av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Penningspelsverksamhetens vinstmedel utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. Enligt 18 § i lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för penningspelbolaget.

Penningspelbolagets beräknade intäkter i fråga om främjandet av idrott och motion, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete 2017 uppgår till 526,286 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur fonden för ofördelade vinstmedel sammanlagt 19,4 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av penningspelsverksamhetens vinstmedel som står till förfogande 2017 uppgår till 545,686 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 8,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2016. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 104,4 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 233,6 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 154,1 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,6 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2017 uppgå till 1 103,4 miljoner euro, varav 545,7 miljoner euro, dvs. 49,4 %, beviljas av penningspelsverksamhetens vinstmedel.

Tippningsvinstmedel1) och anslag som anvisats för liknande ändamål, miljoner euro

 2010
bokslut
2011
bokslut
2012
bokslut
2013
bokslut
2014
bokslut
2015
bokslut
2016
budget
2017
budgetprop.
         
Vetenskap355,1388,3409,9398,8308,6258,3398,1411,6
— vinstmedel95,8100,3101,2102,2102,4102,2103,4104,4
— budgetmedel2)259,3288,0308,7296,6205,4156,1294,7307,3
         
Konst400,6425,1432,6451,8458,3470,3458,9462,8
— vinstmedel209,3220,3222,4224,6237,0236,9233,3233,6
— budgetmedel191,3204,8210,2227,2221,3233,4225,6229,2
         
Idrott137,6142,5153,6151,7187,4188,5155,4162,0
— vinstmedel135,8141,9150,9151,6147,3148,0147,6154,1
— budgetmedel1,80,62,70,140,140,57,87,9
         
Ungdom69,365,271,873,974,374,473,574,6
— vinstmedel51,351,551,952,452,853,053,153,6
— budgetmedel18,013,719,921,521,521,420,421,0
         
Vinstmedel sammanlagt492,2514,0526,4530,8539,5540,1537,4545,7

1) Från och med 2017 penningspelsverksamhetens vinstmedel.

2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.

Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)

 Penningspelverksamhetens
vinstmedel
Allmänna
budgetmedel
Sammanlagt
    
Omkostnader för Institutet för de inhemska språken3 627 0001 145 0004 772 000
Finlands Akademis forskningsanslag70 673 000246 231 000316 904 000
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar, orkestrar och muséer55 125 00048 661 000103 786 000
Idrottsutbildningscenter16 914 000781 00017 695 000
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete7 127 00019 523 00026 650 000
Samernas kultur- och språkboverksamhet200 000700 000900 000
Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är lagstadgade överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsbesluten.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Jämställdheten ingår även i ungdomslagens värderingar. Inom ungdomsarbetet riktas understöd vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

 2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
29.40Högskoleundervisning och forskning  
 —fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt338,4348,3
29.40.54Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)  
 — fullmakt för forskningsprojekt55,655,6
29.80.75Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för ombyggnad och småprojekt3,32,3

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

  År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
  1000 €%
 
01.Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet129 781238 027242 4534 4262
01.Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)20 85219 20318 032-1 171-6
02.Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)48 59745 65046 0774271
(03.)Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år)0
04.Omkostnader för Nationella centret för utbildningsutvärdering (reservationsanslag 2 år)3 8913 8633 687-176-5
21.Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)3 5263 5433 008-535-15
22.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)14 26314 26314 203-600
29.Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)32 03228 48928 540510
50.Vissa understöd (fast anslag)9981 2791 277-20
51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)3 3893 3213 313-80
52.Statlig finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter (förslagsanslag)114 000114 0000
53.Vissa understöd som föranleds av asylsökande och invandrare (reservationsanslag 2 år)2 1908 0905 900269
66.Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)2 2342 2262 2260
10.Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet926 592954 435951 467-2 9680
01.Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)46 75443 81641 990-1 826-4
02.Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)2 4702 5343 28575130
20.Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år)11 04118 10632 04613 94077
30.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)701 446724 220720 558-3 662-1
31.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)156 212157 920146 325-11 595-7
51.Statsunderstöd för organisationer inom allmänbildande utbildning (fast anslag)1 3031 478976-502-34
52.Statsunderstöd för organisationer inom det fria bildningsarbetet (fast anslag)7 3666 3616 287-74-1
20.Yrkesutbildning812 879781 134767 446-13 688-2
01.Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)6 3148 2897 975-314-4
21.Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)13 7219 8808 541-1 339-14
30.Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)737 192725 618725 7891710
33.Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)55 65237 34725 141-12 206-33
(30.)Vuxenutbildning0
40.Högskoleundervisning och forskning3 210 9673 206 9853 331 063124 0784
01.Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)10 42312 87112 081-790-6
02.Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)19 50818 13117 850-281-2
03.Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)1 4641 2491 145-104-8
04.Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)1 8631 7581 681-77-4
20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)49 83755 75791 85736 10065
22.Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)8 5008 5008 5000
50.Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)1 908 5601 827 5201 795 674-31 846-2
51.Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)94 857232 133246 23114 0986
(52.)Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag)30 29931 679-31 679-100
53.Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag)102 188103 359104 3831 0241
54.Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)10 75234 00047 00013 00038
55.Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)903 256860 020834 915-25 105-3
66.Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)19 46120 00819 746-262-1
(86.)Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag)49 9990
89.Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag)150 000150 0000
70.Studiestöd871 925932 865780 958-151 907-16
01.Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år)700649621-28-4
52.Statsborgen för studielån (förslagsanslag)26 88631 20040 2009 00029
55.Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)764 374816 305655 381-160 924-20
57.Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)30 79731 41131 456450
(58.)Understöd för ersättande av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år)2 1000
59.Stöd för skolresor för studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag)47 06853 30053 3000
80.Konst och kultur470 294458 856462 8273 9711
01.Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år)4 5424 2894 052-237-6
03.Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år)2 5242 2052 121-84-4
04.Omkostnader för Museiverket (reservationsanslag 2 år)19 52220 75022 9932 24311
05.Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)5 6495 4744 937-537-10
06.Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år)6 9356 5226 080-442-7
16.Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)17 89918 84818 8480
20.Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år)16 94515 20515 4001951
30.Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)4 7503 9003 700-200-5
31.Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslagsanslag)54 81250 89148 661-2 230-4
(32.)Statsandelar och statsunderstöd för muséer (förslagsanslag)0
(33.)Statsunderstöd för utvecklande av kommuners och regioners kulturverksamhet (förslagsanslag)1060
(34.)Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)4 5000
35.Statsunderstöd för anläggningskostnader inom huvudprojektet för 100-årsjubileet av Finlands självständighet (reservationsanslag 3 år)5 0008 0008 0000
40.Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag)992522520
41.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)19 22520 31326 6486 33531
50.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)9 2989 8218 143-1 678-17
51.Stipendier till konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)14 04714 50714 50810
52.Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av vetenskap (förslagsanslag)236 874233 322233 5892670
53.Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag)29 13324 66927 2572 58810
(54.)Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners investeringar i lokaler (fast anslag)0
55.Tillgång till och förvaring av det digitala kulturarvet (reservationsanslag 3 år)2 2002 2001 950-250-11
(56.)Extra statsunderstöd till stiftelsen Pietari-säätiö för tryggandet av verksamheten vid Finlandsinstitutet i S:t Petersburg och finska skolan i S:t Petersburg (fast anslag)0
59.Vissa understöd till Nationalgalleriet (reservationsanslag 2 år)11 24510 00010 0000
(70.)Anskaffning av utrustning (reservationsanslag 3 år)1500
72.Utökning av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år)7397397390
75.Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)4 0996 8994 899-2 000-29
95.Utgifter för skyddandet av kulturmiljön (förslagsanslag)050500
90.Idrottsverksamhet188 549155 446161 9586 5124
30.Understöd till programmet Skolan i rörelse (reservationsanslag 3 år)7 0007 0000
50.Penningsspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag)147 993147 622154 0976 4754
52.Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag)556824861374
(54.)Understöd för totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (reservationsanslag 3 år)40 0000
91.Ungdomsarbete74 42573 47374 6401 1672
50.Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag)53 02553 10053 6175171
51.Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)21 00019 67319 523-150-1
52.Vissa understöd (reservationsanslag 2 år)4007001 500800114
Sammanlagt6 685 4136 801 2216 772 812-28 4090
 Det totala antalet anställda2 8302 7822 733