Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

I den globaliserade värld som nu håller på att digitaliseras påverkas det finländska samhället av tre centrala utvecklingstendenser som direkt påverkar finansministeriets ansvarsområde

  • — Finland fortsätter att åldras
  • — De internationella ekonomiska förhållandena är instabila och svåra att förutse
  • — Digitaliseringen inom samhället framskrider och dess effekter är tydligt märkbara inom alla sektorer. Samtidigt ökar den globala konkurrensen.

Befolkningens stigande medelålder försämrar i allt högre grad förutsättningarna för tillväxt och ökar utgifterna inom den offentliga ekonomin. Den utveckling mot åldrande som sker i Finlands åldersstruktur har bara börjat och den effekt utvecklingen har på kostnaderna för serviceproduktionen och på den långsammare ekonomiska tillväxten utjämnas inte förrän på 2030-talet. Åldrandet är inte enhetligt fördelat i Finland. De urbana regionerna växer medan befolkningen minskar i glesbygdsområdena.

Den ekonomiska situationen i Europa och i länderna i euroområdet är till följd av finans- och skuldkriserna fortfarande känslig för störningar. Den internationella verksamhetsmiljön och det säkerhetspolitiska läget är exceptionellt instabila och samtidigt har många europeiska länder en mycket dålig beredskap för nya ekonomiska chocker.

Konkurrenskraftsutmaningarna kommer inte att försvinna. Även om den traditionella globaliseringen inom produktionen av varor blivit långsammare och kanske rent av upphört efter finanskrisen kan digitaliseringens effekter på utrikeshandeln och ekonomin över lag börja skönjas först nu. Näthandeln växer och en allt större del av tjänsterna förmedlas via nätet. Således blir gränsdragningen mellan den konkurrensutsatta och den skyddade sektorn allt svårare. Denna utveckling påverkar såväl utformningen av marknaden som skattebasen och statens inkomster.

Samhälleliga effektmål

Finansministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs de verksamhetsmål genom vilka uppnåendet av de samhälleliga effektmålen främjas.

Målet med finansministeriets beredning är att
  • — skapa ramar för ökad sysselsättning och produktivitet
  • — trygga hållbarheten inom den offentliga ekonomin
  • — skapa nya strukturer och verksamhetssätt för kundorienterade och resultatrika offentliga tjänster
  • — påverka internationellt och bygga upp ett framgångsrikt Europa.

Uppnåendet av finansministeriets samhälleliga effektmål följs med hjälp av det sätt på vilket nedanstående mål nås.

Statsfinanserna
  • — Statsfinanserna förbättras, hållbarhetsunderskottet minskar och skuldsättningsgraden sjunker.
Den kommunala ekonomin
  • — Saldot för den kommunala ekonomin förbättras.
Beskattning
  • — Det skattemässiga underskottet är lågt.
Statens regional- och lokalförvaltning
  • — Regional- och lokalförvaltningen är tydlig och enkel och stödjer uppnåendet av de mål som uppställts för de offentliga finanserna.
Den allmänna utvecklingen av den offentliga förvaltningen
  • — Med hjälp av digitaliseringen genomförs effektivare och mer resultatrika verksamhetssätt.
  • — Kostnaderna för statsförvaltningens centraliserade tjänster minskar och deras effektivitet ökar i fråga om lokalhantering, it-tjänster samt ekonomi- och personalförvaltningstjänster.
Statens finansförvaltning

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunal ekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en klar uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriets prognoser utarbetas självständigt på ministeriets ekonomiska avdelning. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga förvaltningen och ekonomin

Finansministeriet har allt mer kopplat samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Detta märks bl.a. i planen för de offentliga finanserna. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga ekonomin och servicestrukturen och bereder även i fortsättningen åtgärder för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och bedömningen av deras konsekvenser. En viktig uppgift är beredningen av planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter en strukturell sänkning av de offentliga utgifterna i enlighet med regeringsprogrammet i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken stärker och skapar finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och Tullen

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finländska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och tillsynen över punktbeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för statens skuldhantering är att tillgodose statens finansieringsbehov och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten från vilken medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och ett effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Statens finansförvaltning främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personaladministrationen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsvinster.

Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) ska under ledning av finansministeriet kostnadseffektivt utveckla och producera icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklingen av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Målet för styrningen är att för statsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den under beredning varande landskapsförvaltningen åstadkomma sådana offentliga tjänster och en sådan informationshantering som är kundinriktade, i första hand digitala, interoperabla, kostnadseffektiva och informationssäkra.

Produktiviteten inom den offentliga förvaltningen förbättras genom nya, främst digitala, verksamhetssätt och serviceprocesser.

Syftet med programmet för genomförande av den nationella servicearkitekturen är att effektivisera produktionen av elektroniska tjänster inom den offentliga förvaltningen med en gemensam infrastruktur, göra ärendehanteringen lättare för medborgarna och ge företag nya affärsmöjligheter. Programmet avslutas 2017 och resultaten av de projekt som genomförts inom projektet färdigställs och kan användas i produktionen.

Utvecklingsprogrammet för kommunernas ekonomi- och verksamhetsuppgifter, statistikföring och informationsförsörjning har som syfte att förbättra framtagningen av och åtkomsten till ekonomiska data som beskriver ekonomin och som ska ingå i planen för de offentliga finanserna och i programmet för kommunernas ekonomi och som behövs i beslutsprocesserna i kommunerna. Målet är att förbättra den operativa och informationsrelaterade kompatibiliteten i den offentliga förvaltningen genom att samordna data och automatisera anknytande processer.

Jämställdhet mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

  2016
ordinarie
budget

2017
budgetprop.
    
28.60.02Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)  
 — fullmakt att ingå avtal4,64,6
28.70.21Inrättandet av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå projektavtal24,2-
28.92EU och internationella organisationer  
 — fullmakt att ingå avtal4 586,04 586,0
28.92.87Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag)  
 — fullmakt att ingå avtal54,6-

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

  År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
  1000 €%
 
01.Förvaltning135 107138 895135 575-3 320-2
01.Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)33 49130 62729 330-1 297-4
(13.)Stöd vid införandet av gemensamma informationssystem och informationstjänster för den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år)1 8440
20.Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år)1 115315245-70-22
(21.)Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)927-927-100
29.Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)98 657107 026106 000-1 026-1
(69.)Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag)0
10.Beskattningen och Tullen611 579621 975608 679-13 296-2
01.Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)413 066407 776405 929-1 8470
02.Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)170 776170 599159 150-11 449-7
63.Återbetalda skatter (förslagsanslag)3 39917 90015 900-2 000-11
95.Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag)22 28722 70022 7000
97.Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag)2 0513 0005 0002 00067
20.Tjänster för statssamfundet50 18844 92938 488-6 441-14
01.Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)28 08925 25322 487-2 766-11
02.Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag)6110
06.Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år)3 8042 7331 000-1 733-63
07.Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)1 0482 0002 0000
(08.)Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)4 2411 942-1 942-100
09.Omkostnader för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år)3 0003 0003 0000
10.Investeringsutgifter för Statens center för informations- och kommunikationsteknik (reservationsanslag 2 år)10 00010 00010 0000
88.Senatfastigheter00
30.Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen62 48461 93459 868-2 066-3
01.Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)50 35650 54647 138-3 408-7
02.Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)4 1443 7403 382-358-10
03.Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)7 9847 6489 3481 70022
40.Statens regional- och lokalförvaltning92 77388 07181 998-6 073-7
01.Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år)58 49956 36153 300-3 061-5
02.Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år)32 49231 08828 346-2 742-9
03.Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år)1 782622352-270-43
50.Pensioner och ersättningar4 657 6034 736 1064 836 00299 8962
15.Pensioner (förslagsanslag)4 418 2784 471 1064 577 377106 2712
16.Extra pensioner (förslagsanslag)1 7362 1462 096-50-2
17.Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag)1 4292 6512 625-26-1
50.Skadestånd (förslagsanslag)39 48039 94939 700-249-1
63.Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag)164 343186 154198 47112 3177
95.Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag)32 33834 10015 733-18 367-54
60.Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen9 12412 15516 1053 95032
02.Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)2725250
10.Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år)920900850-50-6
12.Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år)8 00011 00015 0004 00036
60.Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag)1782302300
70.Utvecklande av statsförvaltningen65 415108 459127 88019 42118
01.Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)4 6003 0007 0004 000133
02.Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)10 56012 2605 300-6 960-57
03.Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)32 00027 50027 5000
(04.)Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år)8 6000
20.Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)9 65535 19955 58020 38158
21.Inrättandet av ett nationellt inkomstregister (reservationsanslag 3 år)5 85510 8284 97385
22.Stöd till digitalisering av offentliga tjänster (reservationsanslag 3 år)24 64521 672-2 973-12
80.Överföringar till landskapet Åland237 759247 768251 8714 1032
30.Avräkning till Åland (förslagsanslag)220 776220 768223 8713 1031
31.Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag)6 98815 00015 0000
33.Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag)9 99612 00013 0001 0008
90.Stöd till kommunerna8 530 1989 016 6978 594 339-422 358-5
20.Utveckling av statens, landskapens och kommunernas gemensamma informationsförvaltning och informationshantering (reservationsanslag 3 år)9 4653 00010 0007 000233
22.Utveckling av och stöd till landskapen och förvaltnings- och servicestrukturerna (reservationsanslag 3 år)60080014 30013 5001688
30.Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)8 485 4488 986 8038 542 914-443 889-5
31.Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag)34 16525 57427 1251 5516
(34.)Finansiering av lokala försök i kommunerna (reservationsanslag 3 år)520520-520-100
91.Stöd för sysselsättningen och näringslivet238 916255 000251 000-4 000-2
41.Energiskattestöd (förslagsanslag)238 916255 000251 000-4 000-2
92.EU och internationella organisationer1 995 3641 977 6401 930 050-47 590-2
03.Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år)3 0002 4002 450502
20.Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år)2 9001 5001 5000
40.Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag)9 97610 77011 1003303
(60.)Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år)170 5000
67.Infriande av förbindelser som ingåtts med internationella finansiella institut (förslagsanslag)01701700
(68.)Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag)3 2080
69.Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag)1 805 0001 951 0001 903 000-48 000-2
87.Finlands andel av grundkapitalet för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (förslagsanslag)11 00011 030300
95.Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag)7808008000
99.Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen15 1067 45035 45028 000376
(30.)Ramreservering för utgifter för invandring0
(40.)Ramreservering för finansiering av en naturgasledning under Finska viken (förslagsanslag)0
(87.)Användning av intäkterna från bankskatten (reservationsanslag 3 år)0
95.Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag)03003000
96.Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år)5 0005 0005 0000
97.Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag)1061501500
98.Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (reservationsanslag 3 år)10 0002 00030 00028 0001400
Sammanlagt16 701 61617 317 07916 967 305-349 774-2
 Det totala antalet anställda11 94412 14312 012