Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
         01. Ministeriet och förvaltningen
         10. Domstolar och rättshjälp
         20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
         30. Åklagarna
         40. Verkställighet av straff
         50. Valutgifter
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det att rättsystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Samhällets differentiering och ökade pluralism, den växande tudelningen samt det att verksamheten förflyttas till datanäten för med sig utmaningar också för sådan lagstiftning som har uppfattats som bra och ändamålsenlig. De växande skillnaderna kan också vara en utmaning med tanke på förverkligandet av demokratin och de grundläggande rättigheterna. I denna omvandling är det allt viktigare att sörja för rättssystemets överskådlighet, rättssäkerheten, att behövliga lagstiftningslösningar är konsekventa samt för att medborgarna har månsidiga möjligheter till medverkan, och för skydd för de som är i svagare ställning. När det gäller företagsverksamhet berör internationaliseringen allt mer också små och medelstora företag. Inom flera sektorer krävs det nu fördomsfritt och innovativt nytt tänkande i fråga om lagstiftningslösningarna.

Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Rättsväsendets funktionsförmåga tillgodoses. Förutsättningar skapas för att man ska kunna anvisa resurser inom rättsvården på ett lämpligt sätt bland annat så, att endast de ärenden som gäller ett faktiskt behov av rättsskydd kommer till domstolsbehandling. Med tanke på användningen av resurserna har även det betydelse, hur flexibelt domstolen kan välja den mest ändamålsenliga beslutssammansättningen.

Statsekonomin lider av de ogynnsamma verkningarna av den långsamma tillväxten, den förändrade produktionsstrukturen och befolkningens stigande medelålder. Antalet arbetslösa beräknas förbli på en hög nivå. Hushållens skuldsättningsgrad och antalet hushåll utan inkomster har fortsatt att öka och ingen betydande förändring kan skönjas. Detta allmänt svaga ekonomiska läge återspeglas i hela rättsväsendets verksamhet. Antalet ärenden och gäldenärer ökar, vilket inverkar på arbetsmängden och kostnaderna för verksamheten. Antalet nya betalningsanmärkningar och personer som har antecknats i kreditupplysningsregistret har länge ökat.

På grund av asylsökandekrisen i Europa har antalet personer som ansöker om internationellt skydd ökat märkbart också i Finland. Det förväntas att de familjemedlemmar som får internationellt skydd i Finland ansöker om uppehållstillstånd i Finland, varmed ansökningarna om uppehållstillstånd på basis av familjeåterförening också kommer att öka märkbart.

De yttre förändringarna i domstolsväsendets verksamhetsmiljö, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, det ökade antalet asylärenden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse i domstolarnas verksamhet och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för domstolarnas verksamhet.

De externa förändringarna i rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens verksamhetsmiljö, såsom ökningen i antalet asylsökande som ansöker om internationellt skydd, befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget och den allt mer internationella kundkretsen, ökar behovet av juridiska tjänster och kräver större sakkunskap än tidigare av rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen.

Antalet ärenden och gäldenärer inom utsökningen är fortfarande stort. Det beräknas att det svaga ekonomiska läget i samhället återspeglas i utsökningsväsendets verksamhet genom ett ökat antal ärenden och gäldenärer samt ökade kostnader för verksamheten.

Brottsligheten i Finland har hållits på en stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet brott i relation till folkmängden är lågt internationellt sett. Det skedde inga stora ändringar i antalet brott som kommit till polisens, Tullens och Gränsbevakningsväsendets kännedom 2015 jämfört med året innan. Antalet brott minskade med 1,1 %. Antalet bedrägerier och särskilt betalningsmedelsbedrägerier har ökat märkbart på 2000-talet. Jämfört med början av årtusendet har antalet bedrägerier fördubblats och antalet betalningsmedelsbedrägeriet nästan fyrdubblats. En stor del av betalningsmedelsbedrägerierna sker utomlands. År 2015 fick man kännedom om sammanlagt 33 900 misshandelsbrott, vilket var 2,9 % mera är år 2014. Antalet fall av grov misshandel minskade med 5 %. Antalet brott mot liv har minskat klart under de senaste tjugo åren, fastän den årliga variationen varit stor. Man fick kännedom om 1 052 våldtäktsbrott, vilket är 4,3 % mer än året innan. Antalet fall av sexuellt utnyttjande av barn har minskat med 13,1 %.

Antalet fall av sexuellt antastande som anmälts till polisen har ökat märkbart. Till stor del beror detta på en lagändring som trädde i kraft 2014, varefter man kan undersöka antastanden under egen brottsrubricering.

Samhälleliga effektmål inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas. Medborgarna deltar i och påverkar beredningen och beslutsfattandet. Den offentliga förvaltningen är öppen och förtroendeingivande
  • — Rättsystemet utgör en konsekvent helhet som främjar förutsebarhet och likabehandling. Lagstiftningen är tydlig
  • — Lagstiftningen möjliggör medborgarnas verksamhet och deras valfrihet och ökar på det sättet aktiviteten och välfärden
  • — Skyddet för den svagare parten tillgodoses
  • — Den elektroniska ärendehanteringen och de elektroniska tjänsterna är kundorienterade
  • — Rättssäkerheten förverkligas i praktiken
  • — Det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt. Brottsligheten och dess negativa följder minskar, säkerheten och känslan av säkerhet ökar.
Resultatmål för verksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — Inom statsrådet iakttas förfaringssätten för god lagberedning
  • — Organisationsstrukturen och nätverket av lokaler är ändamålsenliga och stöder stärkandet av personalens kompetens
  • — Behandlingskedjorna och behandlingsförfarandena bestäms enligt ärendets art och svårighetsgrad
  • — Informationssystemen är användarvänliga och stöder verksamheten
  • — Den övergripande arkitekturen iakttas och de gemensamma plattformarna utnyttjas
  • — Samarbete inom förvaltningsområdet och ett förvaltningsövergripande samarbete och utvecklande ökar effektiviteten i verksamheten.

De viktigaste åtgärderna för förverkligande av effektmålen för förvaltningsområdet och målen för resultatet av verksamheten presenteras i kapitlen 25.01, 25.10, 25.20, 25.30 och 25.40.

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Vid justitieministeriet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016—2019. Planen innehåller 30 mål och åtgärder i anknytning till dem, genom vilka både personalens och medborgarnas jämställdhet och likabehandling främjas. Som en del av planen utarbetar ministeriet en modell för uppgörande av jämställdhets- och likabehandlingsplaner för förvaltningsområdet. Planerna ska vara klara vid ingången av 2017, och de ska innehålla bland annat en bedömning av hur jämställdheten och likabehandlingen förverkligas, en lönekartläggning enligt jämställdhetslagen samt åtgärder för främjande av jämställdhet och likabehandling i myndighetsverksamhet och arbetsgivarverksamhet samt ordnande av utbildning.

Inom Brottspåföljdsmyndigheten beaktas kvinnliga fångars verksamhetsbehov och specifik kvinnoverksamhet utvecklas, t.ex. programverksamhet som är riktad till kvinnor samt familjearbete. Planmässig frigivning av kvinnliga fångar via öppna anstalter och övervakad frihet på prov främjas. Som en del av utvecklandet av Brottspåföljdsmyndighetens nätverk av lokaler är ett mål att inleda ombyggnaden av fängelset i Tavastehus, varmed fängelset i Tavastehus i fortsättningen ska vara ett slutet fängelse som helt och hållet beaktar kvinnliga fångars behov.

Förvaltningsområdets anslag 2015—2017

  År 2015
bokslut
1000 €
År 2016
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2017
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2016—2017
  1000 €%
 
01.Ministeriet och förvaltningen125 074130 276126 708-3 568-3
01.Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)22 67521 60820 458-1 150-5
03.Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)7 3617 4577 188-269-4
05.Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)3 4596 9416 591-350-5
20.Särskilda utgifter (förslagsanslag)10 92311 03219 0328 00073
21.Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)295295245-50-17
22.Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem (reservationsanslag 3 år)1 9352 18424913
29.Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)57 20256 49443 705-12 789-23
50.Understöd (fast anslag)4 3976 4448 3051 86129
51.Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)18 76218 07019 0009305
10.Domstolar och rättshjälp393 080418 732416 803-1 9290
01.Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)9 0099 0178 627-390-4
02.Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)10 90915 38613 109-2 277-15
03.Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)247 976262 764256 702-6 062-2
04.Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)60 07660 76561 1654001
50.Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag)65 11070 80077 2006 4009
20.Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning103 723110 922103 383-7 539-7
01.Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)103 723110 922103 383-7 539-7
30.Åklagarna46 22346 99244 758-2 234-5
01.Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)46 22346 99244 758-2 234-5
40.Verkställighet av straff234 321216 826215 729-1 097-1
01.Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)228 921211 426210 329-1 097-1
74.Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år)5 4005 4005 4000
50.Valutgifter17 5902 6818 4535 772215
20.Valutgifter (förslagsanslag)17 5902 6818 4535 772215
Sammanlagt920 011926 429915 834-10 595-1
 Det totala antalet anställda9 0278 867 8 894