Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2019  

  2018  

  2017  

  2016  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2017
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
         01. Ministeriet och förvaltningen
              01. Justitieministeriets omkostnader
              03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet
              05. Rättsregistercentralens omkostnader
              20. Särskilda utgifter
              21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde
              22. Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem
              29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde
              50. Understöd
              51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten
         10. Domstolar och rättshjälp
         20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
         30. Åklagarna
         40. Verkställighet av straff
         50. Valutgifter
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2017

01. Ministeriet och förvaltningenPDF-versio

Förklaring: I enlighet med sin verksamhetsidé drar justitieministeriet som en del av statsrådet upp rättspolitiska linjer, utvecklar författningspolitiken och styr sitt verksamhetsområde. Justitieministeriets mål är ett öppet, aktivt och tryggt samhälle, där alla kan lita på att deras rättigheter fullföljs. Justitieministeriet ställer upp följande preliminära mål för sin verksamhet 2017.

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas. Medborgarna deltar i och påverkar beredningen och beslutsfattandet. Den offentliga förvaltningen är öppen och förtroendeingivande.

Beredningen av en totalreform av självstyrelselagen för Åland fortsätts så, att regeringens proposition kan lämnas till riksdagen hösten 2017.

En regeringsproposition om de ändringar i personuppgiftslagen som föranleds av EU:s allmänna dataskyddsförordning bereds så att propositionen kan lämnas till riksdagen våren 2017, och koordineras med arbetet att se över annan nationell lagstiftning.

Medverkan för en öppenhetsvänlig tillämpning av lagstiftningen om handlingoffentlighet för EU-institutionernas handlingar samt för åstadkommande av lagstiftning om god förvaltning i EU-institutionerna fortsätts.

Förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och demokrati främjas. År 2017 koordineras förverkligandet av statsrådets handlingsplan för grundrättigheter och människorättspolitik samt demokratipolitiska handlingsprogram.

De språkliga rättigheterna främjas. Statsrådets språkberättelse bereds under 2017. Projekt som främjar likabehandling genomförs. Goda förhållanden särskilt på mottagningsorter för nya invandrare främjas.

Verksamhetsförutsättningarna för frivilligverksamhet och det civila samhället förbättras. Den nya delegationen för medborgarsamhällspolitik inleder sin verksamhet.

Medborgarnas möjligheter till medverkan utvecklas. Webbtjänsterna för demokrati upprätthålls och vidareutvecklas.

Ställningen för det samiska språket och kulturen främjas. Avsikten är att slutföra beredningen av den nordiska samekonventionen i början av 2017.

Rättsystemet utgör en konsekvent helhet som främjar förutsebarhet och likabehandling. Lagstiftningen är tydlig.

Lagberedningsanvisningarna utvecklas genom att arbetet med att reformera anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner fortsätts.

De lagförslag som utarbetas i statsrådet granskas vid justitieministeriet ur lagteknisk synvinkel.

Lagstiftningen möjliggör medborgarnas verksamhet och deras valfrihet och ökar på det sättet aktiviteten och välfärden.

Arbetet med att utreda behoven att ändra aktiebolagslagen fortsätts med mål att lämna en regeringsproposition 2017.

Behoven att ändra lagen om bostadsaktiebolag med tanke på så kallat rivande kompletterande byggande utreds med mål att lämna en regeringsproposition 2017.

Skyddet för den svagare parten tillgodoses.

Reformen av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt fortsätts med mål att lämna en regeringsproposition hösten 2017.

Arbetet med att utreda behoven att ändra inlösningslagen fortsätts med mål att lämna en regeringsproposition 2017.

Den elektroniska ärendehanteringen och de elektroniska tjänsterna är kundorienterade.

Alla fem stora IKT-utvecklingsprojekt inom förvaltningsområdet pågår 2017. Det finns behov att utveckla och förnya också existerande datasystem.

Förberedelser görs för att förnya datakommunikationsnätet och myndighetsnätet samt för en övergång till en gemensam arbetsstationsmodell för staten.

Man skapar metoder och tekniska förutsättningar för utvecklingen av enhetliga elektroniska ärendehanteringstjänster, och sörjer för koordineringen av användningen av de gemensamma tjänsterna. Man sörjer för den övergripande arkitekturen för IKT-projekt, kompabiliteten och för att projekten framskrider.

Rättssäkerheten förverkligas i praktiken.

Rättssäkerheten utvecklas och anpassas till de allt stramare ekonomiska ramarna utifrån riktlinjerna enligt reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 som blev färdig 2013 och responsen i yttrandena om programmet. I minister Lindströms program för utveckling av rättsvården (17.8.2016) berättas det på vilket sätt reformprogrammet för rättsvården genomförs under denna regeringsperiod. I programmet har inkluderats också nya åtgärder med vilka man tryggar medborgarnas rättssäkerhet, möjliggör att sektorerna inom rättsvården kan koncentrera sig på sina kärnuppgifter, minskar brottsligheten och utvecklar påföljdssystemet samt påverkar det rättsliga samarbetet inom EU.

Beredningen av reformen av rättegångsförfarandet i förvaltningsärenden fortsätts så att reformen kan genomföras under denna valperiod.

Utvecklingen av reglering med syfte att lätta upp brottmålsprocessen fortsätts med mål att lämna en regeringsproposition om saken 2017.

Ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga ärenden (så kallade summariska ärenden) koncentreras till några tingsrätter, målet är att lämna en regeringsproposition om saken våren 2017.

Den juridiska rådgivningen inom den offentliga rättshjälpen, de elektroniska tjänsterna och de alternativa tvistlösningsförfarandena utvecklas i enlighet med helhetsplanen för rättshjälpsverksamheten som färdigställdes 2015. Ett åtgärdsprogram för helhetsplanen utarbetas 2016. Målet är att tjänster i framtiden produceras mera kundorienterat än i nuläget, och mera mångsidigt så att olika kanaler och metoder utnyttjas så att tjänsterna är lättåtkomliga för medborgarna.

Man deltar i genomförandet av utsökningsväsendets strukturreform (URA). Behövliga lagstiftningsåtgärder och tjänstekollektivavtalsförhandlingar fortsätts.

Det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt. Brottsligheten och dess negativa följder minskar, säkerheten och känslan av säkerhet ökar.

År 2017 ges en regeringsproposition om ändring av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot med syfte att utvidga tillämpningsområdet för bötesförfarandet.

Åtgärder mot korruption genomförs i enlighet med den strategi som utarbetats 2016.

Justitieministeriet verkar som koordinerande myndighet i arbetet för att motverka korruption. Målet är att ytterligare öka samarbetet och kunskapen om korruption mellan de centrala myndigheterna och den privata sektorn.

Kunskapsunderlaget för kriminalpolitiken stärks genom att den kriminologiska forskningen och dess tillämplighet främjas. Insamlandet och analyserandet av information om kriminalpolitikens och olika brottsbekämpningsmetoders verkningsfullhet effektiveras och utnyttjandet av forskningsdata i beslutsfattandet främjas.

Det lokala brottsförebyggandet och säkerheten i bostadsområden utvecklas i enlighet med det brottsförebyggande programmet som utarbetats 2016. För att förbättra säkerheten och trivseln i bostadsområden främjas invånarnas deltagande och medborgarinflytande.

Stödtjänster för brottsoffer ska på det sätt som offerdirektivet förutsätter ordnas i samarbete med social- och hälsovårdsförvaltningen och de organisationer som producerar tjänsterna.

Genomförandet av brottsofferavgiften som tagits i bruk för att finansiera tjänsteproduktionen följs upp, och statsbidragssystemet i anslutning till det utvecklas.

En regeringsproposition bereds om en överföring till Brottspåföljdsmyndigheten av uppgifter i anslutning till inledandet av förvandlingsstraff för böter.

En regeringsproposition om förstagångsförbrytare bereds på basis av en utredning om användningsområdet för föreskrifterna.

Villkorligt straff effektiveras genom att föreskrifter bereds genom vilka tillämpningsområdet för tilläggspåföljder för villkorligt straff utvidgas.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten förnyas på det sätt som ibruktagandet av ROTI-systemet förutsätter.

Revidering av strukturerna och stöd vid personalomställningar

Avsikten är att minska antalet tingsrätter från de nuvarande 27. Syftet med reformen är att öka effektiviteten och samtidigt utnyttja domarnas kunnande mera mångsidigt än tidigare. Reformen träder i kraft senast vid ingången av 2019. En koncentrering av behandlingen av summariska tvistemål bereds. Rättshjälpsbyråernas struktur reformeras. Målet är att administrationen lättas upp och görs tydligare så att resurser kan riktas till kundarbetet mera än i nuläget. Av de sex rättshjälpsdistrikten ombildas sex ämbetsverk. Distrikten fördelas i rättshjälpsbyråer och intressebevakningsbyråer som fungerar parallellt. Avsikten är inte att ändra verksamhetsställena genom reformen. Före reformen är antalet rättshjälpsbyråer 27. Rättshjälpsbyråernas struktur förnyas 1.10.2016. Utsökningsväsendets strukturreform fortsätts. Avsikten är att organisera utsökningsväsendet till ett ämbetsverk. Samtidigt bereds föreskrifter om fördelning av verkställighetsuppgifter på ett nytt sätt till olika personalgrupper enligt ärendets natur och hur krävande det är. Reformen stöds också av att ärendehanteringen automatiseras och användningsmöjligheterna för elektronisk ärendehantering ökas. Strukturreformen träder i kraft före utgången av 2018. Åtgärderna för att effektivisera stukturerna och verksamheten vid Brottspåföljdsmyndigheten fortsätts. Strukturen för förvaltningsområdets bokföringsenheter förnyas så att från ministeriets bokföringsenhet avskiljs åklagarväsendet, utsökningsväsendet och Rättsregistercentralen till egna bokföringsenheter från och med den 1 oktober 2016. År 2017 genomförs de första åtgärderna enligt förvaltningsområdets förnyade personalstrategi för åren 2017—2020, och stärks personalplaneringen särskilt för genomförande av redan beslutade och framtida strukturförändringar. Dessutom stärks samhörighet och ömsesidig respekt särskilt i samband med ändringar i verksamhetssätt och verksamhetslokaler samt strukturomvandlingar.

Uppgifter om personalen

 2015
utfall
2016
uppskattning
2017
uppskattning
    
Justitieministeriet   
Årsverken247240235
Arbetstillfredsställelseindex3,73,73,7
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.7,88,57,0
    
Övriga särskilda ämbetsverk    
Årsverken199200200
Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv.8,68,08,0

01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 20 458 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella sammanslutningar samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som är godkända av justitieministeriet.

Förklaring:

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter21 98022 00820 858
Bruttoinkomster487400400
Nettoutgifter21 49321 60820 458
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år3 174  
— överförts till följande år4 356  

Beräknad användning av anslaget

 årsv.%
   
Strategier för och uppföljning av samhällspolitiken177
Styrningen av ministeriets ansvarsområde och verksamhets- och ekonomiplanering samt uppföljning6226
Beredning och uppföljning av lagstiftning4620
EU-ärenden och internationella ärenden229
Ministeriets övriga särskilda uppgifter177
Ministeriets interna förvaltning3615
Frånvaro med lön3515
Sammanlagt235100

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Administrering av statsunderstödet för brottsoffertjänster (0,5 årsv.)80
Återföring av den andel av besparingarna som gäller statsrådets förvaltningsenhet (överföring från moment 23.01.01)153
Överföring till moment 25.01.05 (-1 årsv.)-30
Centraliserad bokföring (regeringsprogr. 2015)-82
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-185
Löneglidningsbesparing-66
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-260
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-131
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-28
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-281
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-132
Temporär sänkning av StPL-avgiften-174
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-14
Sammanlagt-1 150

2017 budget20 458 000
2016 II tilläggsb.-174 000
2016 budget21 608 000
2015 bokslut22 675 000

03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 7 188 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av omkostnaderna för barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, dataombudsmannens byrå, olycksutredningscentralen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, datasekretessnämnden samt Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta nationerna

2) till betalning av stipendier som Europeiska institutet för kriminalpolitik delar ut.

Vid nettobudgeteringen beaktas inte inkomsterna av avgifter för de tillsynsuppgifter som anges i 305 § i informationssamhällsbalken (917/2014).

Förklaring: Barnombudsmannen har till uppgift att bedöma och främja förverkligandet av barnens intressen och rättigheter på allmän förvaltningsnivå, samhällspolitisk nivå och lagstiftningsnivå samt att främja fullgörandet av den av Förenta Nationernas generalförsamling antagna konventionen om barnets rättigheter (FördrS 59—60/1991). Barnombudsmannen rapporterar till FN:s kommitté för barnets rättigheter, statsrådet och riksdagen. Barnombudsmannen tar initiativ och begär utredningar om brister som ombudsmannen observerat. För att främja barnens ställning och rättigheter samt myndighetssamarbetet i dessa frågor bistås barnombudsmannen av barnombudsmannadelegationen.

Jämställdhetsombudsmannen övervakar att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) iakttas och främjar genom initiativ, råd och anvisningar förverkligandet av lagens syfte. Jämställdhetsombudsmannen informerar om jämställdhetslagstiftningen och dess tillämpningspraxis samt följer att jämställdhet mellan kvinnor och män förverkligas på samhällslivets olika områden. Jämställdhetsombudsmannen ger råd och anvisningar till den som misstänker sig ha utsatts för diskriminering på basis av kön, könsidentitet eller könsuttryck, utreder brott mot diskrimineringsförbud och strävar efter att öka medvetenheten om rättigheter och skyldigheter enligt jämställdhetslagen.

Diskrimineringsombudsmannen ska övervaka att lagen om likabehandling följs på det sätt som bestäms i den lagen samt även i övrigt främja likabehandling och förhindra diskriminering. Dessutom är diskrimineringsombudsmannen nationell rapportör om människohandel och övervakar avlägsnande ur landet av utlänningar. Delegationen för likabehandlingsärenden arbetar under ledning av diskrimineringsombudsmannen och främjar samarbetet mellan myndigheter, medborgarorganisationer och andra när det gäller ingripande i diskriminering och främjande av likställdhet.

Effektmål för jämställdhetsombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen är att säkerställa lika medverkan, så att inte till exempel en persons kön, ursprung, funktionsnedsättning, ålder, sexuella läggning eller övertygelse påverkar hans eller hennes möjligheter negativt.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden behandlar och avgör ärenden som enligt diskrimineringslagen och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män hör till nämndens uppgifter.

Dataombudsmannen ska behandla och avgöra ärenden som gäller behandling av personuppgifter och kreditupplysningar så som föreskrivs i personuppgiftslagen (523/1999) och kreditupplysningslagen (527/2007) samt sköta övriga uppgifter som följer av de nämnda lagarna. Dataombudsmannens byrå upprätthåller och främjar den grundläggande rätten till integritet och förtroendet för samhällets tjänster. Dessutom deltar byrån i utvecklandet av informationssamhället i Finland och EU. År 2017 förbereder sig dataombudsmannens byrå på att genomföra de ändringar i verksamheten som föranleds av ikraftträdandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning. För detta ändamål har i budgeten anvisats ett tilläggsanslag för ett årsverke och dessutom anvisas en tilläggsfinansiering för ett årsverke från justitieministeriets huvudtitel.

Datasekretessnämnden behandlar och avgör ärenden som enligt personuppgiftslagen ska avgöras av nämnden samt följer med behovet att utveckla lagstiftningen om behandling av personuppgifter och tar de initiativ som nämnden anser vara nödvändiga.

Olycksutredningscentralen ska enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011) utveckla och upprätthålla beredskapen att inleda utredningar av olyckor, effektivt och tillförlitligt utreda orsakerna till olyckor och på basis av orsakerna ge säkerhetsrekommendationer, och följa med hur de iakttas.

Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna, producerar internationella sakkunnigtjänster inom kriminalpolitikens område. Institutets verksamhet styrs centralt av FN:s kriminalpolitiska program och av linjebeslut i anslutning till det.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter8 3367 8577 588
Bruttoinkomster180400400
Nettoutgifter8 1567 4577 188
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år2 121  
— överförts till följande år1 326  

Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)

  
Barnombudsmannens verksamhet607
Jämställdhetsombudsmannens verksamhet976
Diskrimineringsombudsmannens verksamhet1 368
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden196
Barnombudsmannadelegationen20
Dataombudsmannens verksamhet1 739
Datasekretessnämnden15
Olycksutredningscentralen1 523
Institutet för kriminalpolitik517
Servicecentralernas avgifter227
Sammanlagt7 188

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Dataombudsmannens byrå, genomförande av EU: s dataskyddsreform80
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-63
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror5
Lönejusteringar-11
Omkostnadsbesparing (regeringsprogr. 2015)-50
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-25
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-10
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-91
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-45
Temporär sänkning av StPL-avgiften-54
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-5
Sammanlagt-269

2017 budget7 188 000
2016 II tilläggsb.-49 000
2016 budget7 457 000
2015 bokslut7 361 000

05. Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 591 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas inte i justitieministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer som tillhandahålls av justitieministeriet och vissa myndigheter inom dess förvaltningsområde avsedda Rättsregistercentralens inkomster.

Förklaring: Rättsregistercentralen är registeransvarig för informationssystemen och registren inom justitieministeriets förvaltningsområde och förmedlar information från förvaltningsområdets myndigheter till andra myndigheter. De register som används mest är straffregistret, bötesregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret samt skuldsaneringsregistret. Rättsregistercentralen sköter verkställighetsuppgifter i samband med böter, förverkandepåföljder, avgifter och fordringar samt för statens talan i dessa ärenden. Dessutom sköter Rättsregistercentralen underhåll och utveckling av informationssystemen inom förvaltningsområdet i samarbete med ämbetsverken inom förvaltningsområdet, enligt vad som har avtalats i serviceavtalen. Rättsregistercentralen sköter även uppgifter i anknytning till planeringen av blanketter inom förvaltningsområdet.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2015
utfall
2016
ordinarie
budget
2017
budgetprop.
    
Bruttoutgifter10 78811 74113 561
Bruttoinkomster7 3764 8006 970
Nettoutgifter3 4126 9416 591
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år-  
— överförts till följande år47  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Administrering av statsunderstödet för brottsoffertjänster50
Bokföringsuppgifter till följd av ändringen av bokföringsenheternas struktur70
Ibruktagandet av statens gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (KIEKU) (bortfall av tillägg av engångsnatur)-135
Tryggande av verksamheten (överföring från momenten 25.01.21, 25.10.03, 25.10.04, 25.20.01 och 25.30.01)200
Ändringar till följd av tillämpningen av böteslagen (bortfall av tillägg av engångsnatur)-340
Överföring från moment 25.01.01 (1 årsv.)30
Förlängd arbetstid (konkurrenskraftsavt.)-40
Inre säkerhet och rättsvård (regeringsprogr. 2015)-4
Löneglidningsbesparing-27
Lönejusteringar-1
Produktivitetsbesparing i omkostnaderna-17
Sänkning av arbetsgivarens pensionsavgift (konkurrenskraftsavt.)-6
Sänkt semesterpenning (konkurrenskraftsavt.)-60
Sänkt sjukförsäkringsavgift (konkurrenskraftsavt.)-28
Temporär sänkning av StPL-avgiften-40
”Från upphandling till betalning”-besparing (regeringsprogr. 2015)-2
Sammanlagt-350

2017 budget6 591 000
2016 II tilläggsb.-40 000
2016 I tilläggsb.139 000
2016 budget6 941 000
2015 bokslut3 459 000

20. Särskilda utgifter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 032 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av arvoden och övriga konsumtionsutgifter som föranleds av utredningskommissioner som tillsatts för säkerhetsutredningar enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011), Europeiska unionens lagstiftning och internationella avtal som förpliktar Finland och utredningar som utförs som internationellt samarbete

2) för fullföljande av skadeståndsansvar som föranleds av en eventuell förbindelse som getts vid en utländsk domstol eller annan myndighet i anslutning till ett kostnadsansvar som konkursombudsmannen tagit i fråga om ett konkursbo med ringa tillgångar

3) till betalning av rättegångskostnader som med stöd av lagar och förordningar föranleds av myndigheternas verksamhet och till betalning av kostnader som föranleds av förordnande av en intressebevakare för en minderårig part för förundersökning samt till betalning av intressebevakarens arvode och kostnader

4) till betalning av ersättningar som staten enligt skadeståndslagen (412/1974) ska betala

5) till betalning av gottgörelse med stöd av lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009)

6) till betalning av tolknings- och översättningsutgifter för ärenden som sköts enligt rättshjälpslagen (257/2002)

7) till betalning av ersättningar enligt 19 och 20 § i lagen om rättsgenetisk faderskapsundersökning (378/2005)

8) till betalning av överföringsutgifter till huvudmän inom den allmänna rättshjälpens och allmänna intressebevakningens köpta tjänster såsom en gottgörelse som motsvarar mervärdesskattens belopp

9) till betalning av rättegångskostnader i ärenden enligt diskrimineringslagen (1325/2014), i vilka diskrimineringsombudsmannen fungerar som biträde vid en rättegång för en person som misstänker sig ha utsatts för diskriminering och diskrimineringsombudsmannen har förbundit sig till att betala eventuella rättegångskostnader om man förlorar målet

10) till betalning av ersättningar enligt 10 kap 11 § 2 mom. i strafflagen (356/2016).

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ersättningar enligt 10 kap. 11 § 2 mom. i strafflagen8 000
Sammanlagt8 000

2017 budget19 032 000
2016 II tilläggsb.2 000 000
2016 budget11 032 000
2015 bokslut10 923 142

21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 245 000 euro.

Anslaget får användas till produktivitetsfrämjande investeringar, forskning och utredningar inom ministeriets förvaltningsområde, samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster.

Anslaget får även användas till avlönande av personal motsvarande högst tre årsverken för viss tid för att främja produktivitetsåtgärder.

Förklaring: Under momentet har man samlat anslag som motsvarar de besparingar som de produktivitetsfrämjande åtgärderna inom förvaltningsområdet medför. Avsikten är att använda anslaget till att finansiera produktivitetsfrämjande projekt.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Tryggande av verksamheten vid Rättsregistercentralen (överföring till moment 25.01.05)-50
Sammanlagt-50

2017 budget245 000
2016 budget295 000
2015 bokslut295 000

22. Harmonisering av kontors- och kommunikationssystem (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 184 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av ibruktagandet av massprodukter när det gäller kontors- och kommunikationssystem inom justitieministeriets förvaltningsområde.

Förklaring: Avsikten är att inom justitieministeriets förvaltningsområde ta i bruk statens gemensamma så kallade massprodukter när det gäller kontors- och kommunikationssystem. För närvarande används inom förvaltningsområdet produkter som avviker från massprodukterna. Ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten har ingåtts mellan justitieministeriet och finansministeriet om projektet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ibruktagande av de gemensamma IKT-tjänsterna (harmoniseringsprojekt) (2016 års finansiering) (överföring till moment 28.70.20)-1 935
Ibruktagande av de gemensamma IKT-tjänsterna (harmoniseringsprojekt) (2017 års finansiering) (överföring från moment 28.70.20)2 184
Sammanlagt249

2017 budget2 184 000
2016 budget1 935 000

29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 43 705 000 euro.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Valtori (överföring från moment 28.01.29)211
Ändring av budgetpraxis (motsvarande ökning under moment 25.10.50)-13 000
Sammanlagt-12 789

Anslaget står utanför ramen.


2017 budget43 705 000
2016 II tilläggsb.-6 500 000
2016 budget56 494 000
2015 bokslut57 201 735

50. Understöd (fast anslag)

Under momentet beviljas 8 305 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi

2) till understöd till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet samt för utvärdering av arbetet för att förebygga kriminalitet

3) till understöd till sammanslutningar som producerar stödtjänster till brottsoffer

4) till understöd till Opinionsnämnden för massmedier

5) till understöd för verksamhet som stöder utvecklandet av rättsordningen och demokratin och spridandet av kunskap om dessa frågor

6) till utgifter för projekt som ansluter sig till brottsbekämpning och bedömning av brottsbekämpningen tillsammans med statliga inrättningar och Helsingfors universitetet.

Dispositionsplan (1 000 euro)

  
Understöd till sammanslutningar som producerar stödtjänster till brottsoffer (högst)4 933
Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi (högst)3 182
Övriga understöd (högst)190
Sammanlagt8 305

Förklaring:

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anknytning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 20172018201920202021fr.o.m. 2022
       
Fullmakt för samekulturcentrumets hyresavtal      
Förbindelser som ingåtts före år 20171 4811 4811 4811 4811 4811 481/år
Förbindelser 2017------
Utgifter sammanlagt1 481 1 481 1 481 1 481 1 481 1 481/år

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Statsunderstödet för brottsoffertjänster2 000
Stödtelefonsverksamhet för offer för våld i nära relationer (överföring till moment 33.03.04)-157
Genomförandet av principen om självkostnadshyra i Senatfastigheters hyror18
Sammanlagt1 861

2017 budget8 305 000
2016 II tilläggsb.18 000
2016 I tilläggsb.-284 000
2016 budget6 444 000
2015 bokslut4 397 245

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av sådana ersättningar för brottsskador som ska betalas enligt brottsskadelagen (1204/2005)

2) till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd (422/1974) samt till betalning av ringa ombudsarvoden i anslutning därtill.

Förklaring:

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring930
Sammanlagt930

2017 budget19 000 000
2016 budget18 070 000
2015 bokslut18 762 107