Statsbudgeten 2015

Förklaring:Anslaget är avsett för en läroanstalt, eller dess aktiebolag, som erbjuder övergripande yrkesutbildning inom järnvägsbranschen för olika uppgifter och som är oberoende av aktörerna inom järnvägsbranschen.

Förklaring:Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. För begränsat skattskyldigas del motsvarar stödet endast den verkställda källskattens belopp och det belopp av socialskyddsavgiften som arbetsgivaren betalat.

År 2015 betalas stöd för de kostnader som uppkommit under tiden 1.7.2014—30.6.2015. För passagerarfartyg som får ta mer än 120 passagerare motsvarar stödet det belopp av förskottsinnehållningar, arbetsgivares socialskyddsavgifter och källskatt för tiden 1.11.2014—31.10.2015 i fråga om arbetsgivarprestationer som lämnats och betalats till skatteförvaltningen.

År 2013 betalades det ca 85 miljoner euro i stöd. Det uppskattas att det 2015 i handelsfartygsförteckningen finns 116 fartyg som omfattas av stödet. Av dessa är 98 lastfartyg och 18 passagerarfartyg. Bruttodräktigheten för de fartyg som är upptagna i förteckningen uppskattas vara sammanlagt närmare 1 578 937 ton. År 2013 var stödet till de lastfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 375 823 euro per fartyg och andelen av bruttolönerna ca 37,6 %. År 2013 var stödet till de passagerarfartyg som erhöll stöd i genomsnitt 2 417 276 euro per fartyg och andelen av de bruttolöner som betalades för sjöarbete ca 33,5 %.

Förklaring:

Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten. Lästavgift ska inte längre tas ut och lagen om lästavgift (189/1936) upphävs som budgetlag.

Förklaring:Enligt lotsningslagen tas det på Saima kanal och Saimens vattenområde ut en lotsningsavgift som grundar sig på ett nedsatt pris per enhet. Det nedsatta priset per enhet är maximalt två tredjedelar av det ordinarie priset per enhet. Av den anledningen är det meningen att prisstöd enligt momentet ska betalas för företagsekonomiskt olönsam lagstadgad lotsning inom Saimenområdet till det företag som producerar lotsningstjänster.

Lotsningssträckorna är betydligt längre på Saimenområdet än i havstrafiken. Skillnaden mellan den allmänna lotsningsavgiften och lotsningsavgiften på Saimen ersätts så att ersättningen är högst lika stor som underskottet för Saimenområdet (inkl. kanalen).

Förklaring:Anslaget är avsett för utgifter som avses i kollektivtrafiklagen (869/2009) samt för vissa utgifter som hänförs till produktion av kollektivtrafiktjänster och främjande och utvecklande av kollektivtrafiken samt mobilitetsstyrning.

Enligt kollektivtrafiklagen ändrades sätten att ordna kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 2014. Ändringen sker etappvis före den 2 december 2019. Det ändrade sättet att ordna kollektivtrafiken innebär att staten ersätter regionala köp i regel direkt till trafikidkaren utan att stödja kommunerna. Kommunerna betalar även i fortsättningen sin andel av kostnaderna. Staten får biljettinkomsterna, som budgeteras under inkomster i statsbudgeten. Med hänsyn till 2015 har det vid dimensioneringen av momentet beaktats 4 452 000 euro som biljettinkomster, som har budgeterats som inkomstpost under momentet 12.31.10.

Målet för basservicenivån inom kollektivtrafiken är att trygga det dagliga behovet av att ta sig fram och lika möjligheter till mobilitet. Med trafik på basservicenivå avses en servicenivå som tillgodoser medborgarnas och näringslivets nödvändiga mobilitetsbehov i hela landet. Basservicenivån anges på trafiksystemnivå och det är tillräckligt att den realiseras inom en enda trafikform.

Syftet med stödet till fjärrtågtrafiken är att upprätthålla och höja servicenivån inom tågtrafiken och kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt. Genom köpen inom tågtrafiken tillgodoses sådana resebehov på regional och rikstäckande nivå som bedöms vara nödvändiga, till den del dessa tjänster inte kan ordnas på marknadsvillkor.

Avtalet mellan staten och VR-Group Ab om köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster omfattar åren 2012—2015 och uppgår till sammanlagt 135,6 miljoner euro. Utöver den trafik som köps med stöd av avtalet i fråga är VR-Group Ab skyldigt att på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer sköta den trafik som avses i koncessionsavtalet om ensamrätt till persontågtrafik under perioden 3.12.2009—31.12.2019.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierar den kollektivtrafik av typen basservice som på landsbygden bedrivs med bussar och taxibilar samt de prisskyldigheter som gäller region- och arbetsresebiljetter för övergångsperioden. Grunderna för det stöd närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar anges i statsrådets förordning om statsunderstöd för kollektivtrafik. Genom köpen av trafik strävar man efter att upprätthålla basservicenivån inom kollektivtrafiken.

Genom stödet till kollektivtrafiken kompenseras även prisskyldigheten i anslutning till region-, stads- och arbetsresebiljetterna i sådan trafik som bedrivs enligt trafikeringsavtal för övergångsperioden. Förutsättningen för finansiering för detta ändamål är att kommunen deltar i kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten med en andel som är minst lika stor som statens.

Tyngdpunkterna för region- och lokaltrafikens utvecklingsåtgärder ligger på främjande av samordningen och utvecklandet av persontransporterna.

Målsättningen för stödjande av en konkurrenskraftig kollektivtrafik är att förbättra servicen inom kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikens andel av alla fortskaffningssätt samt antalet resor inom kollektivtrafiken.

Staten köper trafiken på banavsnitten Helsingfors—Karis, Helsingfors—Riihimäki och Helsingfors—Lahtis. Genom att staten köper trafiken inom den del av Helsingfors närtrafik som sträcker sig utanför området för samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) möjliggörs en högre servicenivå än vad de direkta biljettintäkterna möjliggör. Genom köpen möjliggörs en järnvägsnärtrafik som kan anses tillräcklig ur trafikpolitiskt perspektiv i den utsträckning som det årligen för ändamålet beviljade anslaget räcker. Inom den närtrafik som staten köpt företas årligen ca 12 miljoner resor.

Staten stöder kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna med ett anslag på 9,75 miljoner euro under förutsättning att finansieringen höjer kollektivtrafikens servicenivå inom regionerna och därmed ökar användningen av kollektivtrafiken och dess marknadsandel samt förbättrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Staten vill dessutom genom finansieringen bidra till att anslutning till den myndighet som ansvarar för att ordna kollektivtrafiken inte ska utgöra en oskälig kostnadsbörda för kommunen. En förutsättning för statsunderstödet är att den statliga finansieringen binds till utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik så att man kan garantera finansieringens effekter i enlighet med målen i programmen. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för stora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalet om markanvändning, boende och trafik.

Som grund för fördelningen av understödet mellan regionerna används befolkningsmängden i dessa regioner. När understödet beviljas fästs uppmärksamhet dessutom vid hur väl de åtgärder som stöds främjar ökningen av färdsättsandelen för hållbar rörlighet i regionen. Staten understöder de stora stadsregionerna med högst 50 % av de godtagbara kostnaderna.

Staten understöder kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna med ett anslag på sammanlagt 8 miljoner euro, förutsatt att stadsregionerna har upprättat ett intentionsavtal om genomförande av utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken och att stadsregionerna deltar med minst 50 % av de godtagbara kostnaderna. Att inrikta sådana anpassningsåtgärder som det avtalades om vid regeringens ramförhandlingar mot kollektivtrafikstödet för medelstora stadsregioner påverkar också finansieringen av de utvecklingsåtgärder som avtalats i intentionsavtalen med stadsregionerna.

Med trafik på specialservicenivå avses sådana kollektivtrafiktjänster som behövs för att stödja näringslivet i landskapen eller regionerna och deras utvecklingsmål avseende attraktivitet. Mobilitetsbehoven på specialservicenivå baserar sig på att näringslivets förutsättningar upprätthålls eller utvecklas i regionerna. Vid ordnandet av sådana tjänster kan lokala, privata aktörer och företag delta parallellt med den offentliga sektorn.

Flygtrafik kan köpas för orter till vilka restiden från Helsingfors är längre än tre timmar med tåg. Genom att staten köper flygtrafik på reguljära rutter tryggas sådana förbindelser som är nödvändiga främst för näringslivet. Även lokala och regionala instanser deltar i finansieringen av denna trafik. I köptrafiken reste ca 19 000 passagerare 2013. Avtalet om köp av flygtrafik löpte ut vid utgången av 2013. Ett tillfälligt köptrafikavtal på rutten Nyslott—Helsingfors gäller fram till den 30 september 2014. Ett nytt avtal bereds för 1.10.2014—31.12.2015. Statens betalningsandel under avtalsperioden är högst 50 % av kostnaderna för köptrafiken. Omfattningen av ordnandet av trafiken beror på storleken av de regionala och lokala instansernas finansieringsandel.

Målet med köpet av färjetrafik i Kvarken är att trygga passagerarfärjetrafiken i Kvarken. Ett nytt treårigt avtal trädde i kraft vid ingången av 2014. Statens betalningsandel är högst 50 % av kostnaderna för trafikköpen. Det beräknas att antalet passagerare kommer att uppgå till cirka 170 000 år 2015.

Genom riksomfattande, strategiska utvecklingsåtgärder försöker man främja kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktivitet på lång sikt. Genom finansieringen säkras dessutom genomförandet av de riksomfattande projekt (inkl. riksomfattande biljett- och betalningssystem) som stöder ordnandet av kollektivtrafiken. För utvecklingsprojekten anvisas 1,954 miljoner euro.

Av anslaget anvisas 0,9 miljoner euro till mobilitetsstyrning. Genom styrning av mobiliteten medverkar man inte bara till att öka andelen kollektivtrafik, utan även andelen gång och cykling, särskilt i stadsregionerna. Metoderna är bl.a. informationsstyrning, marknadsföring och stöd till att utveckla tjänsterna.

Förklaring:Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) ska staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning har erforderlig transportservice till sitt förfogande.

Förbindelsefartygstrafiken är trafik som Trafikverket ansvarar för och den täcker nästan alla de öar med bofast befolkning i Skärgårdshavet som inte har någon vägförbindelse. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland upphandlar tjänster för förbindelsefartygstrafik genom konkurrensutsättning. Passagerarantalet inom förbindelsefartygstrafiken beräknas vara ca 169 400 personer år 2015. Utgifterna per passagerare är ca 70 euro och utgifterna per bofast person 25 000 euro per år.

Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för invånare i sådana skärgårdsområden där det inte finns tillgång till förbindelsefartygstrafik. Stödet riktas främst till ordnandet av passagerar- och godstransporter i Sibbo, Ekenäs och Åbolands skärgårdar.

Fullmakterna för tidigare år beräknas bli förnyade till ett belopp av ca 27,04 miljoner euro. Förnyandet av fullmakterna föranleds av att fullmakten binds enligt de avtal som ingås.

Förklaring:Köpet av förbindelsefartygstjänster som helhetsservice för rutterna Kotka—Pyttis och Hitis konkurrensutsattes 2012. Tjänsteleverantörerna ansvarar för upphandling och underhåll av de fartyg som går i trafik på rutterna Kotka—Pyttis och Hitis. Helhetsservicen enligt avtalet gäller åren 2014—2023. Förbindelsefartygstrafiken beräknas föranleda utgifter på ca 5 030 000 euro om året under perioden 2014—2023. På rutterna Kotka—Pyttis och Hitis beräknas passagerarantalet vara ca 35 600 personer år 2015. Utgifterna per passagerare är ca 150 euro och utgifterna per bofast person 46 100 euro per år.