Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
              02. Arkivverkets omkostnader
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2015

40. Högskoleundervisning och forskningPDF-versio

Fullmakt

För Finlands Akademis forskningsprojekt som ska finansieras under momenten 29.40.51 och 29.40.53 och för främjande av forskning som finansieras av Finlands Akademi får förbindelser ingås 2015 till ett värde av 318 829 000 euro. Av fullmakten är ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för stärkandet av forskningsinfrastrukturerna på nationell och internationell nivå, ett belopp på minst 10 000 000 euro avsett för genomförandet av ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (ICT) och ett belopp på 50 000 000 euro avsett för stärkandet av universitetens profilering. Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får förbindelser som gäller den oanvända delen ingås ännu 2015.

Lokaler kan alltjämt överlåtas utan vederlag till Vetenskapliga samfundens delegation.

Förklaring:

Samhälleliga verkningar
  • — Universiteten och yrkeshögskolorna främjar genom sin verksamhet den finländska konkurrenskraften, välfärden och bildningen samt en hållbar utveckling. Verksamheten är högklassig, internationell, effektiv och etisk och stöder en mångkulturell samhällsutveckling.
  • — Den finländska vetenskapens internationella nivå och kunskaps- och kompetensgrund stärks samt samhällsekonomins innovationskapacitet ökar.
  • — Tillgången till en högt utbildad arbetskraft och forskarkår tryggas.
  • — Innehållet i högskoleutbildningen och i högskoleexamina utvecklas så att de kvantitativt och kvalitativt sett bättre svarar mot de föränderliga behoven i samhället och i arbetslivet. Studieprocesserna utvecklas så att arbetskarriärerna förlängs.
  • — Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet, inklusive kommersialisering, i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas.
Verksamhetens resultat

Högskolorna (universiteten och yrkeshögskolorna) utvecklar sin verksamhet som internationella och drivkraftiga inlärnings- och forskningsmiljöer. Högskolorna profilerar sig inom de egna starka områdena och deras roll som europeiska aktörer inom högskole- och forskningsområdet stärks. Utvecklingen av universiteten och yrkeshögskolorna fortsätter utgående från de olika målen och innehållen i examina.

Högskolornas verksamhet är ekonomisk, produktiv och effektiv. Högskolorna stärker ändamålsenligt samarbete och fortsätter reformera sina verksamhetsstrukturer. Högskolornas nuvarande nätverk av verksamhetsställen koncentreras till tillräckligt högklassiga, omfattande och innovativa kompetenscentrum. Samarbetet mellan högskolornas och forskningsinstituten fördjupas i en mångårig process. Förutsättningarna för spetsforskning stärks och förutsättningar skapas för att utveckla områden på frammarsch. Universiteten främjar forskarkarriärerna.

Högskolorna planerar sitt utbildningsutbud och sin utbildningsstruktur så att utbildning som leder till examen och annan utbildning bildar en helhet som utgår från arbetslivets behov och stöder livslångt lärande. Antagningen av högskolestuderande reformeras så att av de antagna ska andelen som första gången ansöker om studieplats vid en högskola bli större. För att uppnå målet med längre arbetskarriärer åtgärdas anhopningen av sökande genom att man för en viss tid ökar intagningen till högskolor åren 2014—2015 inom områden som är väsentliga med tanke på det framtida behovet av arbetskraft. För att högskoleplatserna ska utnyttjas mer effektivt ska ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem utvecklas för högskolorna. Genom att utveckla utbildningen efter examen stöds förnyelse av kompetensen och längre arbetskarriärer.

Högskolorna förbättrar kvaliteten på undervisningen och förutsättningarna för god inlärning. Högskolorna utvecklar sin verksamhet så att de är konkurrenskraftiga, jämlika, tillgängliga och intressanta arbets- och inlärningsmiljöer.

Genom vetenskapspolitiken främjar man starka och nätverkande forskningskoncentrationer, internationalisering och kontakter till EU:s samt globala forsknings- och kompetensnätverk. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och forskningsstrukturerna samt forskning som stöder och skapar nationella starka sidor. Inom ramen för totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen effektiveras forskningsverksamheten och dess genomslagskraft. Dessutom omfördelas resurserna i enlighet med samhällets förändrade behov.

Forskningens medie- och medborgarsynlighet, vetenskapsfostran samt utnyttjandet av forskningsresultaten i det offentliga beslutsfattandet och i utvecklandet av näringslivet stärks.

Utvecklandet av forskningsverksamheten och informationssamhället tryggas genom högklassiga stödtjänster och informationsförsörjning inom forskningen. Den öppna tillgången till forskningsmaterial förbättras. Öppen vetenskaplig publikationsverksamhet samt sökbarhet och långtidsbevaring av material främjas i samarbete mellan förvaltningsområdena.

Forskningens kvalitet och effekter

  2009 2010 2011 20121) 2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
               
FoU-utgifternas andel av BNP (%) 3,94 3,90 3,80 3,55 3,49 3,40 3,30
Forskningspersonalens andel av de sysselsatta (%) 2,46 2,44 2,35 2,35 2,35 2,35 2,35
Vetenskapliga publikationer per en miljon invånare (st.)2) 1 900 1 900 1 900 1 900 2 000 2 000 2 000

1) Uppskattning av vetenskapliga publikationer i uppgifterna för 2011.

2) Källa: ISI Web of Knowledge (artiklar, översiktsartiklar, kommentarer, brev och konferenspublikationer).

Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna för forskningsprojekt föranleder staten (mn euro)

  Bevillningsfullmakt Utgifter  
År   2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
                 
2006 205,6 4,4            
2007 225,3              
2008 245,6              
2009 258,5 17,3 0,9          
2010 369,1 60,2 9,6 0,0        
2011 316,1 107,2 34,3 6,9 0,0      
2012 282,4 90,0 70,5 31,4 6,6 0,1    
2013 302,6 82,3 87,4 73,2 30,0 4,0 0,0  
2014 280,0 16,2 68,8 68,8 65,9 50,8 1,0  
2015 318,8   19,8 70,8 75,8 85,8 57,8 8,6
Sammanlagt   377,6 291,3 251,1 178,3 140,7 58,8 8,6

Vid ändringen av bevillningsfullmakten har som tillägg beaktats 50 000 000 euro i överföring från universiteten för konkurrensutsatt finansiering, ett sparbeslut av engångsnatur på 17 000 000 euro 2014 och 4 000 euro på grund av arbetsmarknadslösningen samt som avdrag 7 500 000 euro för det finansiella instrumentet för strategisk forskning, 20 000 000 euro i anpassningsbesparing, 3 000 euro i löneglidningsinbesparing och 689 000 euro som en andel av finansieringen av 1-åriga projekt som inte tas in i bevillningsfullmakten.

01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 423 000 euro.

Förklaring:Finlands Akademi är en viktig finansiär av vetenskaplig forskning i Finland och verkar aktivt inom den nationella och internationella vetenskaps- och innovationspolitiken. I anslutning till Finlands Akademi finns rådet för strategisk forskning. Förvaltningsämbetet för Akademin producerar rådets administrativa tjänster.

Verksamhetens resultat
  • — Finlands Akademi riktar forskningsfinansiering till Finlands starka forskningsområden och värnar samtidigt om diversiteten och förnyelsen inom vetenskapen. Akademin stöder nya vetenskapliga öppningar och genombrott samt uppkomsten av innovationer i alla finansieringsformer.
  • — Akademin stöder utvecklandet av en tillräcklig och internationellt konkurrenskraftig forskarkår med beaktande av Finlands starka forskningsområden och forsknings- och innovationssystemets behov.
  • — Akademin stöder forskningssamarbete med strategiskt valda målländer. Akademin främjar forskarnas internationella mobilitet och nätverk genom att stöda forskarnas och forskningsorganisationernas deltagande i europeiskt och globalt forskningssamarbete.
  • — Akademin främjar en öppen tillgång till vetenskapliga material och publikationer.
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
  • — Finlands akademi utvecklar arbetsgemenskapen i syfte att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen. Akademin utvecklar sina strukturer och verksamhetssätt och sitt system för beslutsfattande för att trygga en effektiv verksamhet av hög kvalitet genom att koncentrera sig på sina kärnuppgifter.
Nyckeltal 2012
utfall
2013
utfall
2014
mål
2015
mål
         
Samhälleliga verkningar        
Projektbeståndets volym, strategiskt tyngdpunktsområde (%)        
Akademins forskningsprogram 6 8 ökar ökar
Program för spetsforskningsenheter 8 8 ökar ökar
Forskningsinfrastrukturer 3 2 ökar ökar
Produktion och kvalitetsledning        
Antal ansökningar som behandlats1) 3 724 3 800 3 800 3 800
Forskningsprogram/där internationellt finansieringssamarbete ingår 12/12 11/11 12/12 12/12
Funktionell effektivitet        
De totala kostnaderna för finansieringsverksamheten/finansieringsbeslut (%) 2,9 <3,5 <3,5 <3,5
Hantering av mänskliga resurser        
Sjukdagar antal/årsv. 7,9 <8 <8 <8
Årsverken2) 142,5 143 135 <=151

1) Siffran för 2015 innehåller inte ansökningar som behandlas av det råd för strategisk forskning som inleder sin verksamhet hösten 2014.

2) Målet för 2015 innehåller ett tillägg på högst 16 årsverken för förvaltningen av rådet för strategisk forskning.

För att resultatmålen för Finlands Akademi ska nås används även anslagen under moment 29.40.22, 29.40.51, 29.40.53, 29.40.54 och 29.40.66.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Finlands Akademis prestationer (694/2012).

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 12 356 12 732 10 623
Bruttoinkomster 428 400 200
Nettoutgifter 11 928 12 332 10 423
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 7 301    
— överförts till följande år 7 802    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Förvaltningen av rådet för strategisk forskning (överföring från moment 29.40.54) 1 512
Inbesparing av engångsnatur -3 000
Produktivitetsfrämjande åtgärder -135
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -17
Indexhöjning av hyresutgifterna 19
Lokaleffektiviteten inom förvaltningen (regeringsprogr.) -100
Löneglidningsinbesparing -18
Lönejusteringar 50
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -61
Ytterligare besparing i omkostnaderna -159
Sammanlagt -1 909

2015 budget 10 423 000
2014 budget 12 332 000
2013 bokslut 12 429 000

02. Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 18 683 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom arkivverkets internationella samarbete

2) till betalning av utgifter för projekt som godkänts av EU.

Förklaring:Arkivverket är en sakkunnig- och serviceorganisation som i sin verksamhet har som mål att det arkivmaterial som är av betydelse för samhället och individen förvaras i begränsad och effektivt användbar form. Arkivverket har till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till vårt nationella kulturarv bevaras och är tillgängliga samt stöda forskning och utveckla arkivfunktionen.

Verksamhetens resultat
  • — Arkivverket utvecklar och styr arkivfunktionen så att dokumentförvaltningen och arkivfunktionen inom den offentliga sektorn sköts effektivt och ekonomiskt.
  • — Arkivverket förvarar det arkivmaterial som det innehar effektivt och tryggt samt förbättrar tillgången till och användbarheten hos materialet.
  • — Arkivverket erbjuder sina kunder mångsidig, tillförlitlig och snabb upplysningstjänst genom att utveckla den elektroniska beställnings- och kundservicen.
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
  • — Arkivverket utvecklar arbetsgemenskapen i syfte att uppnå en god arbetsförmåga och arbetshälsa hos personalen. Arkivverket utvecklar sina strukturer och verksamhetssätt och sin organisation för att trygga en effektiv verksamhet av hög kvalitet genom att koncentrera sig på sina kärnuppgifter.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för arkivverkets prestationer (1064/2013).

Nyckeltal 2012
utfall
2013
utfall
2014
mål
2015
mål
         
Samhälleliga verkningar        
Den totala mängden arkivmaterial (hyllmeter) 195 292 200 631 204 000 208 000
Digitaliserat material (antal bildfiler) 16 788 779 21 495 535 22 100 000 23 100 000
Besök i forskarsalar (st.) 39 827 37 160 38 000 35 000
Användning av material på nätet (nedladdningar, st.) 28 470 000 33 740 000 38 000 000 40 000 000
Produktion och kvalitetsledning        
Utökande av material (hyllmeter/år) 5 246 5 339 4 000 4 000
Digitalisering (bildfiler/år) 3 755 660 4 706 756 800 000 1 000 000
Utbildning (föreläsningstimmar/deltagare) 550/1 233 266/1 004 350/700  
Utfärdade intyg och gjorda utredningar (st.) 22 068 23 120 25 000 22 000
Funktionell effektivitet        
Den totala mängden arkivmaterial (hyllmeter/årsv.) 829 837 864 946
Hantering av mänskliga resurser        
Sjukdagar antal/årsv. 7,2 7,5 <9 <8
Årsverken1) 235,7 239,5 236 220

1) Omfattar också personalen i tidsbundna projekt.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 21 864 19 702 19 383
Bruttoinkomster 2 796 600 700
Nettoutgifter 19 068 19 102 18 683
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 263    
— överförts till följande år 749    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Omstruktureringen av förvaltningsområdet -100
Produktivitetsfrämjande åtgärder -180
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -26
Indexhöjning av hyresutgifterna 104
Löneglidningsinbesparing -25
Lönejusteringar 79
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -95
Ytterligare besparing i omkostnaderna -221
Öppnande av offentliga datalager (regeringsprog.) -55
Nivåförändring 100
Sammanlagt -419

2015 budget 18 683 000
2014 budget 19 102 000
2013 bokslut 19 554 000

03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 464 000 euro.

Förklaring:Institutet för de inhemska språken är en sakkunnig- och serviceorganisation vars uppgifter omfattar språkvården av finska och svenska samt samordningen av språkvården av samiska, teckenspråk och romani. Till institutets uppgifter hör dessutom rådgivning och ordboksarbete samt forskning med anknytning till språkvård och ordboksarbete.

Nyckeltal 2012
utfall
2013
utfall
2014
mål
2015
mål
         
Publikationsverksamhet, st. 382 527 300 300
Informationstjänstuppgifter, st. 1 419 1 338 1 200 1 000
Elektroniska material1) 43 099 44 395 48 000 51 000
Sjukdagar antal/årsv. 5 5,9 <8 <8
Årsverken 76,1 76,1 <88,8 <88

1) Kumulativ utveckling av materialets mängd och förädlingsgrad.

För att resultatmålen för Institutet för de inhemska språken ska nås används även anslagen under moment 29.40.53.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 2 304 2 599 2 064
Bruttoinkomster 559 600 600
Nettoutgifter 1 745 1 999 1 464
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 087    
— överförts till följande år 1 384    

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för prestationer av Institutet för de inhemska språken (1063/2013).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Produktivitetsfrämjande åtgärder -495
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -2
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -15
Indexhöjning av hyresutgifterna 7
Löneglidningsinbesparing -3
Lönejusteringar 7
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -7
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) -7
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) -2
Ytterligare besparing i omkostnaderna -17
Nivåförändring -1
Sammanlagt -535

2015 budget 1 464 000
2014 budget 1 999 000
2013 bokslut 2 042 000

04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 863 000 euro.

Förklaring:Depåbibliotekets uppgift är att ta emot och förvara material som överförs från vetenskapliga och allmänna bibliotek samt att ställa materialet till förfogande. Depåbiblioteket ansvarar för utvecklingen av den riksomfattande politiken för samlingarna. Avsikten med verksamheten är att minska utrymmesbehovet för samlingar i alla bibliotek i Finland genom att ta emot material av dem.

Nyckeltal 2012
utfall
2013
utfall
2014
mål
2015
mål
         
Mängd material som tagits emot (hyllmeter) 7 718 6 459 5 000 5 000
Antal beställningar 79 448 80 871 82 000 81 000
Sjukdagar antal/årsv. 12,6 13,3 <8 <8
Årsverken 18,95 22,2 19 19

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 1 636 1 874 1 869
Bruttoinkomster 6 5 6
Nettoutgifter 1 630 1 869 1 863
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 90    
— överförts till följande år 78    

Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisningsministeriets förordning om avgifter för prestationer vid Depåbiblioteket (1346/2006).

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Indexhöjning av hyresutgifterna, tilläggslokaler som tagits i bruk 2014 7
Produktivitetsfrämjande åtgärder -9
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -3
Indexhöjning av hyresutgifterna 9
Löneglidningsinbesparing -2
Lönejusteringar 6
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -9
Ytterligare besparing i omkostnaderna -22
Nivåförändring 17
Sammanlagt -6

2015 budget 1 863 000
2014 budget 1 869 000
2013 bokslut 1 618 000

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 43 160 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter och understöd för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller yrkeshögskolor, universitet och vetenskapsinstitut samt till stipendier för främjande av internationaliseringen av högskolor som man kommer överens om särskilt med CIMO

2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen, till central finansiering av datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom högskolorna och vetenskapen samt andra motsvarande gemensamma utgifter

3) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

4) till avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid

5) till understöd för en ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid, högst 18 000 000 euro.

Förklaring:Genom utvecklingsåtgärderna stöder man särskilt strukturell utveckling och förnyande av högskole- och forskningssystemet. Målet är att höja servicenivån för stödfunktionerna, sänka kostnaderna och främja elektronisk kommunikation med hjälp av gemensamma eller enhetliga datatekniska tjänster inom högskolorna och vetenskapen. För att studerandena ska studera snabbare och inleda studierna vid en lägre ålder utvecklas ett nytt elektroniskt ansökningssystem för högskolorna. För att påskynda övergången till högskolestudier är målet att för viss tid öka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen med sammanlagt ca 3 000 under 2014—2015. De extra nybörjarplatserna inriktas i enlighet med prognoserna till branscher i behov av arbetskraft och till branscher som är viktiga för den framtida tillväxtpotentialen.

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet 5 144 000
Gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen 17 016 000
Ökning av nybörjarplatserna inom högskoleutbildningen för viss tid 18 000 000
Öppnandet av datalagren och främjande av öppen vetenskap 3 000 000
Sammanlagt 43 160 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av engångsutgift -9 000
Tillväxtåtgärd (Öppnandet av datalagren och främjande av öppen vetenskap) 3 000
Åtgärdande av anhopningen av sökande till högskolorna 18 000
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -804
Sammanlagt 11 196

2015 budget 43 160 000
2014 I tilläggsb. 9 450 000
2014 budget 31 964 000
2013 bokslut 35 631 000

22. Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 500 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningsinfrastrukturprojekt samt till betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete kring forskningsinfrastrukturprojekt och av finansiella bidrag till internationella organisationer. Anslaget får även användas till betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Genom finansieringen stärks forskningens infrastrukturer och främjas den nationella infrastrukturpolitiken. Vid styrningen av finansieringen beaktas forskningsinfrastrukturernas vägkarta, som publicerades 2014, där Finlands nationellt och internationellt sett viktigaste forskningsinfrastrukturer har identifierats.


2015 budget 8 500 000
2014 budget 8 500 000
2013 bokslut 5 000 000

(30.) Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet blir moment 29.40.55.



50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 904 269 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till universiteten i enlighet med universitetslagen (558/2009)

1) 1 657 264 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 161 675 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet

3) 58 330 000 euro för tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet

4) 27 000 000 euro för tilläggsfinansiering för verksamhet vid andra universitet än Aalto-universitetet.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av universitetslagen (558/2009) så att endast halva indexhöjningen enligt 49 § 2 mom. beaktas 2015. Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (182/2012). Universiteten beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter (75 %) samt på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål (25 %). Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och effekter består av en utbildningsandel, som utgör 41 % av hela basfinansieringen, och en forskningsandel, som utgör 34 % av hela basfinansieringen. Genom den statliga finansieringen motiveras universiteten vid sidan om profilering och kontinuerligt kvalitetsarbete också till att driva sin verksamhet så att den ger resultat och är ekonomisk.

Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, effektivitet, resultat och internationalisering. Den statliga finansieringen riktas i synnerhet på basis av avlagda examina och studiepoäng samt vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering. Internationaliseringen beaktas genom flera kriterier. I de övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska målen beaktas universitetens riksomfattande uppgifter, specifik bransch, övningsskolor och Nationalbiblioteket. Till denna helhet hör också strategibaserad finansiering, som grundar sig på universitetens strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna inom strategiarbetet samt på universitetens profilering.

Fr.o.m. 2015 stärks de kvalitativa faktorerna i finansieringsmodellen för universiteten med beaktande av studeranderesponsen och nivåklassificeringen av publikationerna. Viktningen för antalet studerande som under läsåret har avlagt minst 55 studiepoäng, vilket stöder en snabbare utexaminering, höjs dessutom vid fördelningen av finansieringen.

I samband med totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering sammanslås Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet med Helsingfors universitet vid ingången av 2015. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen propositioner med förslag till en lag som gäller överföring av konsumentforskningscentralens verksamhet till Helsingfors universitet och indragning av konsumentforskningscentralen samt till lagar om ändring av lagen om Rättspolitiska forskningsinstitutet (1139/2007) och 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Universitetens basfinansiering höjs med undantag av poster av engångsnatur så att den motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt universitetsindexet.

Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.

Den finansiering som avses i punkt 4 fördelas mellan universiteten i det förhållande som anges i finansieringsgrunderna enligt 5 och 6 § i statsrådets förordning om universiteten.

I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.

Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 7 900.

Staten har berett sig på att förse universiteten med ett trefaldigt kapital i förhållande till det privata kapital som de samlar in, dock högst 150 miljoner euro. Den medelinsamling som berättigar till statlig medfinansiering genomförs på närmare angivet sätt under 2014—2016 så att besluten om medfinansiering fattas på en gång 2016.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid universiteten

  2009
utfall
2011
utfall
2013
utfall
20151)
mål
         
Lägre högskoleexamina 10 755 13 275 13 017 14 200
Högre högskoleexamina 10 5352) 12 515 14 444 15 023
Doktorsexamina 1 642 1 653 1 724 1 635
Utländska examensstuderande 6 984 8 752 9 6283) 8 950
Utbytesstuderande (till och från Finland, över 3 mån.) 10 327 10 257 10 713 11 950
Vetenskapliga publikationer/undervisnings- och forskningspersonal 1,51 1,68 .. 1,75
Doktorsexamina/skede IV i forskarkarriären, årsv. 0,56 0,61 .. 0,72
Lärar- och forskarbesök/undervisnings- och forskningspersonal 0,36 0,36 .. 0,42
Högre högskoleexamina/undervisnings- och forskningspersonal4) 0,69 0,70 .. 0,88
Andel som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret 25,2 % 25,6 % 27,9 % 31,7 %

1) I fråga om kvantitativa mål är uppskattningen för år 2015 det genomsnittliga målet för åren 2013—2016.

2) Den stora minskningen av antalet högre högskoleexamina har sin förklaring i examensstrukturreformen 2008.

3) Utfall år 2012.

4) Besökens minimilängd 1 vecka från och med uppgifterna för 2010, tidigare 2 veckor.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Klakylerad basfinansiering av universiteten 1 657 264 000
— varav belopp av engångsnatur 11 189 000
— Nationalbiblioteket 17 043 000
— Övningsskolor 49 467 000
— Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten 1 590 754 000
Tilläggsfinansiering för Aalto-universitetets verksamhet 58 330 000
Tilläggsfinansiering för verksamheten vid andra universitet än Aalto-universitetet 27 000 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten föranleds 161 675 000
— Uppskattning av moms-kompensationen år 2015 148 826 000
— Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2013 och utfallet 12 849 000
Sammanlagt 1 904 269 000

Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 9 572 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.10.30.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -2 950
Precisering av moms-kompensationen -1 469
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring från moment 28.30.02, 29.40.03, 30.20.(01), 30.20.02, 30.40.(01), 30.60.(01), 30.70.(02), 31.50.01, 32.20.01, 32.20.02, 32.20.05, 33.02.03, 33.03.04, 33.03.50, 35.01.04) 500
Tillväxtåtgärd (överföring till moment 29.40.51) -5 000
Tillägg av engångsnatur enligt regeringsprogrammet 11 189
Universitetsindex (1,3 %) 11 189
Överföring av Konsumentforskningscentralen till Helsingfors universitet (överföring från moment 32.40.(04)) 1 776
Överföring av Rättspolitiska forskningsinstitutet till Helsingfors universitet (överföring från moment 25.01.04) 1 441
Sammanlagt 16 676

2015 budget 1 904 269 000
2014 I tilläggsb. 7 342 000
2014 budget 1 887 593 000
2013 bokslut 1 862 922 000

51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 139 097 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av akademiprofessorernas och akademiforskarnas uppgifter, forskningsprogram, spetsforskningsenheter, forskarutbildning, forskningens infrastrukturer, andra forskningsprojekt, specialfinansiering av forskning, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete

2) till betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer

3) till betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU

4) till utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar, tillsammans med anslagen under moment 29.40.53 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken.

Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 har budgeterats enligt kontantprincipen. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.

Förklaring:Anslag som överförts från tidigare budgetår kommer att användas för finansiering av Akademins åtaganden åren 2014—2015. Användningen av de överförda anslagen minskar budgetårets anslagsbehov som ett belopp av engångsnatur.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Inverkan på anslagsbehovet orsakad av ändringen till förslagsanslag och ändringen av tidpunkten för betalningen av fullmakten (inkl. anslagsberäkningen för 1-åriga projekt) -1 214
Tillväxtåtgärd (överföring från moment 29.40.50) 5 000
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) -7 500
Löneglidningsinbesparing -2
Lönejusteringar 4
Sparbeslut -1 000
Sammanlagt -4 712

2015 budget 139 097 000
2014 budget 143 809 000
2013 bokslut 238 565 000

52. Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag)

Under momentet beviljas 30 299 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av kompensation enligt 75 och 92 a § i universitetslagen till Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet för deras apoteksrörelse.

Förklaring:Enligt universitetslagen kompenserar staten årligen Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet till ett belopp som motsvarar den samfundsskatt som universiteten har betalat på näringsinkomsten från sin apoteksrörelse. Staten kompenserar dessutom årligen universitetet med ett belopp som motsvarar den apoteksavgift som betalats för universitetets apoteksrörelse. Anslaget har dimensionerats på basis av utfallet 2013, som var 30 616 000 euro, och som avdrag har beaktats 317 000 euro som skillnaden mellan det anslag som budgeterats för ersättningar 2013 och utfallet.

Avsikten är att av anslaget bevilja 29 354 000 euro till Helsingfors universitet och 945 000 euro till Östra Finlands universitet.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Precisering av apotekskompensationer 1 155
Sammanlagt 1 155

2015 budget 30 299 000
2014 budget 29 144 000
2013 bokslut 30 159 000

53. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 102 601 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av akademiprofessorernas och akademiforskarnas uppgifter, forskningsprogram, spetsforskningsenheter, forskarutbildning, forskningens infrastrukturer, andra forskningsprojekt, specialfinansiering av forskning, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete

2) till betalning av utgifter som föranleds av utvärderingar och vetenskaplig publikationsverksamhet samt till betalning av utgifter för att göra vetenskapen känd

3) till Finlands Akademis förfogande utanför bevillningsfullmakten högst 4 755 000 euro för 1-åriga projekt: betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer, betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU, utvecklings- och underhållsavgifter för informationssystem för forskningsfinansiering samt andra 1-åriga projekt

4) till utgifter för löner, pensionsavgifter och andra konsumtionsutgifter samt för anskaffning av apparatur och programvaror och allmänna kostnader i anslutning till sådana forskningsprojekt och program som Finlands Akademi finansierar, tillsammans med anslagen under moment 29.40.51 för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 11 årsverken

5) till betalning av utgifter i enlighet med lagen om statsbidrag till privata arkiv

6) till utgifter som föranleds av verksamheten vid Institutet för de inhemska språken enligt 8 § 1 mom. i lagen om Institutet för de inhemska språken. Anslaget får tillsammans med anslagen under moment 29.40.03 användas för utgifter för avlönande av personal motsvarande högst 88 årsverken, inklusive tjänstemän som utnämnts till sin tjänst

7) till betalning av statsunderstöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet

8) till betalning av utgifter som föranleds av deltagande i internationellt samarbete

9) till betalning av statsunderstöd, statliga pris och stipendier för främjande av vetenskapen, för främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället samt mellan nationalspråken och samhället, utgifter för översättning och tryckning av vetenskaplig litteratur, utgifter för främjande av informationsspridning och forskningsetik och för forskningens informationsförsörjning samt utgifter för forskning, utredningar och publikationer som ansluter sig till stödjandet av vetenskapen

10) till betalning av statsunderstöd för förbättrande av tillgången till forskningsmaterial och för infrastrukturprojekt som gäller forskning samt till betalning av utgifter för motsvarande projekt vid statens ämbetsverk samt till avlönande av personal i uppgifter för viss tid motsvarande högst 7 årsverken

11) till hyror för statens lokaler som används av vetenskapliga samfund.

Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 har budgeterats enligt kontantprincipen. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.

I fråga om de personer som avses i punkt 6 beaktas vid nettobudgetering de förmåner enligt sjukförsäkringen som betalats till arbetsgivaren såsom inkomster.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget (euro)

   
Till Finlands Akademis förfogande för finansiering av forskningsprojekt och främjande av vetenskaplig forskning 70 673 000
Utgifter i enlighet med lagen om statsbidrag till privata arkiv 5 443 000
Verksamheten inom Institutet för de inhemska språken 3 547 000
Verksamhetsunderstöd för vetenskapsinstitut och forskningsinstitut, Vetenskapscentret Heureka samt vissa vetenskapliga samfund och föreningar 11 890 000
Understöd till sammanslutningar och forskningsinstitut som idkar samhällsforskning som stöder beslutsfattandet 600 000
Vissa utgifter, medlemsavgifter och finansiella bidrag för det internationella vetenskapliga samarbetet 2 068 000
Utgifter som föranleds av främjande av växelverkan mellan vetenskapen och samhället och övriga utgifter som föranleds av stödjande av vetenskapen 7 700 000
Betalning av understöd för lokalkostnader för de vetenskapsinstitut som betalar hyra till Senatfastigheter 680 000
Sammanlagt 102 601 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Nivåförändring -612
Sammanlagt -612

2015 budget 102 601 000
2014 budget 103 213 000
2013 bokslut 102 185 964

54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 14 631 000 euro.

Fullmakt

År 2015 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 55 631 000 euro.

Fullmakten och anslaget får via konkurrens fördelas enligt de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutar om till strategisk forskning, med vilken avses långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklandet av samhällets funktioner i syfte att finna lösningar på stora utmaningar och problem i samhället.

Fullmakten och anslaget får användas till betalning av forskningsprojekt och forskningsprogram som finansieras av rådet för strategisk forskning och till betalning av löneutgifter och andra utgifter samt statsunderstöd som föranleds av forskningens infrastrukturer, stipendier och internationellt samarbete även till utländska organisationer.

Fullmakten och anslaget får även användas till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av utvärderingar.

Anslaget får också användas för nationell medfinansiering för EU-projekt och andra internationella forskningsfinansiärers projekt, om projekten svarar mot de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutat om samt mot rådets programstruktur.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten, med undantag för företag.

Förklaring:Syftet med finansieringen är att stärka samhällspolitiken och utvecklandet av samhällsfunktionerna. Finansiering beviljas för forskning som syftar till att finna lösningar på betydande samhälleliga utmaningar. Finansieringen kanaliseras på bred bas till forskning kring olika betydande och stora utmaningar som samhället ställs inför, bl.a. forskning som främjar konkurrenskraften och förnyandet av näringslivet, utvecklingen av arbetslivet, forskning som stöder utvecklingen av den offentliga sektorn osv. Finansieringen gör det möjligt att inrikta forskningen i enlighet med samhällets föränderliga informationsbehov och på mindre utforskade områden. Forskningsprojekten finansieras utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet.

Utgifter som användningen av bevillningsfullmakten för forskningsprojekt som finansieras av rådet för strategisk forskning föranleder staten (1 000 euro), uppskattning

År Fullmakt 2015 2016 2017 2018
           
2015 55 631 14 631 24 000 17 000  
2016 55 631   14 631 24 000 17 000
2017 55 631     14 631 24 000
2018 55 631       14 631
Sammanlagt   14 631 38 631 55 631 55 631

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring från moment 28.30.02, 29.40.03, 29.40.51, 30.20.(01), 30.20.02, 30.40.(01), 30.60.(01), 30.70.(02), 31.50.01, 32.20.01, 32.20.02, 32.20.05, 32.20.40, 33.02.03, 33.03.04, 33.03.50, 35.01.04) 22 000
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring från moment 32.20.06) 143
Förvaltningen av rådet för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.01) -1 512
Inbesparing som gäller sektorforskningen (regeringsprogr.) -3 000
Sparbeslut -3 000
Sammanlagt 14 631

2015 budget 14 631 000

55. (29.40.30) Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 861 787 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering till yrkeshögskolorna i enlighet med yrkeshögskolelagen

1) 816 421 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder

2) 45 366 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av den nya yrkeshögskolelagen så att endast halva indexhöjningen enligt 43 § 2 mom. beaktas 2015. Enligt yrkeshögskolelagen blir yrkeshögskolorna juridiska personer i aktiebolagsform. I lagen föreskrivs också om yrkeshögskolornas finansiering, som tidigare har varit en del av statsandelssystemet. I samband med yrkeshögskolereformen slopas kommunens självfinansieringsandel av yrkeshögskolornas driftskostnader och staten får hela ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna. Yrkeshögskolelagen träder i kraft den 1 januari 2015.

Genom yrkeshögskolereformen har man påskyndat den strukturella reformen av yrkeshögskolorna samt förbättringen av verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. I det första steget av reformen, i samband med förnyandet av tillstånden, betonades dels utbildningsbehovet, dels synpunkter som gäller verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Vid beviljandet tillstånd såg man till yrkeshögskolornas ekonomiska verksamhetsförutsättningar på lång sikt. Yrkeshögskolornas verksamhetsförutsättningar har blivit bättre genom strukturella reformer och omprövningar av utbildningsansvaret. Också de sparkrav som ställs på yrkeshögskolorna har förutsatt omstruktureringar och effektivare verksamhet i yrkeshögskolorna. Detta har bl.a. inneburit att utbildningsutbudet har minskats, priserna per enhet sänkts och olika anpassningsåtgärder vidtagits. Omstruktureringarna har också inneburit att nya samarbetsstrukturer skapats och att undervisningsutbudet rationaliserats i förhållande till resurserna och utbildningsbehoven.

Till de viktigaste strukturlösningarna i anslutning till yrkeshögskolereformen hör nya Lapplands yrkeshögskola som bildades genom en fusion mellan yrkeshögskolorna i Kemi-Torneå och Rovaniemi och som inledde sin verksamhet vid ingången av 2014 samt den fusion mellan yrkeshögskolorna i Kymmenedalen och S:t Michel som kommer att ske vid ingången av 2017. Yrkeshögskolornas nätverk av verksamhetsställen har blivit mera kompakt i och med att den examensinriktade yrkeshögskoleutbildningen på basis av ansökningarna om tillstånd ordnas på ca 50 orter från ingången av 2014. År 2010 var antalet orter 62. Dessutom har sammanförandet av yrkeshögskolefunktionerna till större campus och samanvändningen av lokalerna med universiteten framskridit.

Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen, den statsrådsförordning som utfärdas om yrkeshögskolor och den förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdas om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering. Yrkeshögskolorna beviljas basfinansiering på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning samt på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål. I grunderna för fastställande av den statliga finansieringen beaktas målen för utbildningspolitiken samt forsknings- och utvecklingspolitiken. Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina (46 %) och avlagda yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier (2 %), avlagda studiepoäng (24 %), studiepoäng som avlagts inom den öppna yrkeshögskoleutbildningen eller i form av andra fristående studier och inom den förberedande utbildningen för invandrare (4 %), studeranderespons (3 %), internationell studeranderörlighet (3 %) och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan (3 %).

Den finansieringsandel som bestäms på basis av det tillämpade forsknings- och utvecklingsarbetet grundar sig på publikationer (2 %), avlagda högre yrkeshögskoleexamina (4 %), personalens internationella rörlighet (1 %) och extern finansiering av forsknings- och utvecklingsarbetet (8 %).

Yrkeshögskolornas basfinansiering höjs med undantag av poster av engångsnatur så att den motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt högskoleindexet.

Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.

Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna

  2009
utfall
2011
utfall
2013
utfall
20151)
uppskattning
         
Yrkeshögskoleexamina 20 044 21 312 22 800 21 907
Högre yrkeshögskoleexamina 941 1 591 1 948 2 018
Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade 1 476 1 669 1 877 1 600
Utländska examensstuderande 7 746 8 727 9 378 7 745
Utbytesstuderande (till och från Finland, över 3 mån.) 8 120 8 525 8 926 8 830
Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera 59,8 60,0 .. 67,3
Studerande som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % av studerande för yh-examen 37,1 38,02 46,2 44,9
Examina/undervisningspersonal och FoU-personal .. 2,97 3,47 3,7
Lärares och sakkunnigas internationella rörlighet/lärare och FoU-personal 0,88 0,98 1,00 1,09
Avlagda studiepoäng inom FoU-projekt/närvarande utbytesstuderande 3,78 6,07 7,72 6,4

1) I fråga om kvantitativa mål är uppskattningen för år 2015 det genomsnittliga målet för åren 2013—2016.

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna 816 421 000
— varav belopp av engångsnatur 5 402 000
Den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds 45 366 000
Sammanlagt 861 787 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Indexhöjning (1,3 %) 5 402
Precisering av moms-kompensationen 12 100
Tillägg av engångsnatur 5 402
Överföring av finansieringen av yrkeshögskolorna till staten (överföring från moment 28.90.30, 29.10.30, 29.20.30, 29.30.32) 454 606
Sparbeslut -20 000
Sammanlagt 457 510

2015 budget 861 787 000
2014 budget 404 277 000
2013 bokslut 421 106 117

66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 415 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av Finlands finansiella bidrag till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europas södra observatorium (ESO), Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), Europeiska molekylärbiologiska konferensen (EMBC), Europeiska universitetsinstitutet (EUI) och den europeiska synkrotonljusanläggningen (ESRF) samt till liknande internationella vetenskapliga organisationer.

Förklaring:De finansiella bidragen fastställs i regel utgående från medlemsländernas nationalproduktsandelar enligt de beslut som organisationernas förvaltningsorgan har fattat.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Minskade medlemsavgifter på grund av förändringar i nationalproduktsandelar och valutakurser -373
Sammanlagt -373

2015 budget 17 415 000
2014 budget 17 788 000
2013 bokslut 17 434 550

86. Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag)

Under momentet beviljas 50 000 000 euro.

Anslaget får också användas till betalning av kapitalplaceringar i yrkeshögskolor.

Förklaring:Kapitaltillförseln från staten till yrkeshögskolorna investeras i yrkeshögskolornas fonder för fritt eget kapital. Tillförandet av kapital förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna avtalar om villkoren för kapitaltillförseln. Yrkeshögskolan ska i sin bolagsordning bestämma att staten - med de begränsningar som aktiebolagslagen anger - har rätt att få medel som motsvarar det tillförda kapitalet ur bolaget när yrkeshögskoleverksamheten upphör eller bolaget upplöses.

Av det belopp som staten tillför som kapital till yrkeshögskolorna fördelas 12 miljoner euro jämt mellan samtliga yrkeshögskolor och 38 miljoner euro på basis av omfattningen av yrkeshögskolornas verksamhet. Här utgår man till hälften från antalet heltidsstuderande för yrkeshögskoleexamen (FTE) 2013 och till hälften från det sammanlagda antalet årsverken för undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet 2013. I fråga om de yrkeshögskolor som fusionerats beaktas uppgifterna för de yrkeshögskolor som fanns före den nya yrkeshögskolan.


2015 budget 50 000 000