Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Statens finansförvaltning

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunalekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet.
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre grad motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga verksamheten och ekonomin

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är en central uppgift dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser och planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter omstruktureringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. Dessa omstruktureringar verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av budgetramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och Tullen

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Utvecklingen av förvaltnings- och servicestrukturerna

Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet för kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.

Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras för att programmet ska vara ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.

Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktioner inom central- och regionalförvaltningen sammanförs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen ska i huvudsak tillhandahållas som samservice.

Utlokaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt till olika delar av landet.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå en effektivitetsvinst.

Statens informations- och kommunikationstekniska center (Valtori) ska under ledning av finansministeriet utveckla och producera icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen. Till servicecentret sammanförs i enlighet med regeringsprogrammet och det finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer statens icke-branschspecifika IKT-uppgifter åren 2014—2015.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffICT-strategi som utarbetades 2012. Målet för styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundorienterad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet ska i enlighet med lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen ha hand om definitionen, planeringen och beskrivningen av interoperabiliteten och den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen, uppdateringen av dem och styrningen av andra gemensamma tjänster, projekt och åtgärder som hänför sig till informationsförvaltningen. Under 2015 fortsätter programmet för den nationella servicearkitekturen, där det skapas interoperabilitetskomponenter som är viktiga för arkitekturen, såsom en nationell servicekanal, en nationell digital identifieringsmodell, nationella lösningar för hantering av företags, andra organisationers och fysiska personers roller och bemyndiganden, gemensamma servicegränssnitt (för medborgare, företag och myndigheter) samt styr- och hanteringsmodeller. Målet är att medborgarna när servicekanalen är färdig ska ha möjlighet att elektroniskt kontrollera viktiga uppgifter om sig själva. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet inom statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen av och tillsynen över förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet samt för styrningen av och tillsynen över informations- och kommunikationsteknisk aktionsberedskap, annan beredskap och säkerhet i fråga om säkerhetsnätsverksamheten liksom även för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.

Styrningen av förvaltningsområdet

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor, utvecklingen av förvaltningsområdets strukturer och tillvägagångssätt samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Inom förvaltningsområdet genomförs de reformer som har beretts inom effektivitets- och resultatprogrammet. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna som helhet.

Jämställdheten mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Effektmål

Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:

1) En ekonomiskt hållbar välfärd

Målet för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan bidra till att målet nås genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av tekniken.

2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt

Målet för förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.

Effektivitets- och resultatprogrammet

De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2014
ordinarie
budget

2015
budgetprop.
       
28.90.20 Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå projektavtal 5,0 -

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Förvaltning 172 472 162 591 171 171 8 580 5
01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 38 823 39 971 37 488 -2 483 -6
13. Stöd vid införandet av gemensamma informationssystem och informationstjänster för den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) 5 584 3 031 1 844 -1 187 -39
20. Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år) 415 415 315 -100 -24
21. Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 616 30 400 370 1233
29. Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 78 634 79 144 104 124 24 980 32
69. Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) 40 400 35 000 27 000 -8 000 -23
(89.) Rekapitalisering av Suomen Erillisverkot Oy (reservationsanslag 3 år) 8 000 5 000 -5 000 -100
10. Beskattningen och Tullen 617 596 627 162 602 710 -24 452 -4
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 431 378 431 903 410 456 -21 447 -5
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 167 475 166 359 163 354 -3 005 -2
63. Återbetalda skatter (förslagsanslag) 4 170 3 200 3 200 0
95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) 13 588 22 700 22 700 0
97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) 986 3 000 3 000 0
20. Tjänster för statssamfundet 36 344 48 191 52 183 3 992 8
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 31 856 30 617 28 080 -2 537 -8
02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag) 0 1 1 0
03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år) 1 089 891 1 057 166 19
06. Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år) 915 2 454 3 804 1 350 55
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 1 684 2 000 2 000 0
08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 800 2 228 4 241 2 013 90
09. Omkostnader för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år) 4 000 3 000 -1 000 -25
10. Investeringsutgifter för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år) 6 000 10 000 4 000 67
88. Senatfastigheter 0 0 0
30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen 64 492 65 461 62 695 -2 766 -4
01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 50 451 51 454 50 337 -1 117 -2
02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 4 222 4 191 4 044 -147 -4
03. Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 9 819 9 816 8 314 -1 502 -15
40. Statens regional- och lokalförvaltning 89 449 90 283 90 669 386 0
01. Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 55 926 57 878 57 805 -73 0
02. Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 32 749 32 181 31 082 -1 099 -3
03. Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) 774 224 1 782 1 558 696
50. Pensioner och ersättningar 4 402 084 4 564 021 4 692 983 128 962 3
15. Pensioner (förslagsanslag) 4 206 277 4 342 620 4 448 533 105 913 2
16. Extra pensioner (förslagsanslag) 2 395 2 200 2 205 5 0
17. Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) 2 605 2 798 2 720 -78 -3
50. Skadestånd (förslagsanslag) 41 934 39 185 40 025 840 2
63. Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) 129 733 152 418 170 300 17 882 12
95. Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag) 19 140 24 800 29 200 4 400 18
60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen 1 080 13 548 4 538 -9 010 -67
02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) 45 90 3 418 3 328 3698
(03.) Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag) 0
10. Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) 900 900 920 20 2
(12.) Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år) 12 328 -12 328 -100
60. Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) 135 230 200 -30 -13
70. Utvecklande av statsförvaltningen 82 205 54 970 68 295 13 325 24
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år) 14 300 11 613 4 600 -7 013 -60
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 27 200 8 652 10 560 1 908 22
03. Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år) 13 000 32 000 19 000 146
04. Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år) 1 700 8 600 6 900 406
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) 40 705 20 005 12 535 -7 470 -37
80. Överföringar till landskapet Åland 229 486 249 206 249 568 362 0
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 209 392 211 206 221 568 10 362 5
31. Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) 9 783 25 000 15 000 -10 000 -40
(32.) Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år) 0
40. Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) 10 311 13 000 13 000 0
90. Stöd till kommunerna 8 757 953 8 665 808 8 487 981 -177 827 -2
20. Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år) 16 995 16 995 9 465 -7 530 -44
22. Genomförande av förändringar i kommun- och servicestrukturen (reservationsanslag 3 år) 600 600 600 0
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 8 676 002 8 612 665 8 441 261 -171 404 -2
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 64 356 35 028 36 135 1 107 3
34. Finansiering av lokala försök i kommunerna (reservationsanslag 3 år) 520 520 0
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 229 223 302 020 251 000 -51 020 -17
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 229 223 302 020 251 000 -51 020 -17
92. EU och internationella organisationer 2 170 552 2 030 950 2 200 376 169 426 8
03. Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år) 3 000 3 000 0
20. Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) 2 800 2 500 2 900 400 16
40. Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) 8 342 9 140 9 976 836 9
60. Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år) 166 000 166 000 0
67. Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) 0 170 170 0
68. Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) 3 142 3 340 2 530 -810 -24
69. Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) 2 027 690 2 015 000 2 015 000 0
(87.) Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år) 127 835 0
95. Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag) 743 800 800 0
99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen 138 108 138 450 15 450 -123 000 -89
(01.) Kehysvaraus toimintamenosäästöihin 0
(02.) Kehysvaraus keskipalkkaliukuman rajoittamiseen 0
(20.) Kehysvaraus turvaviestinnän kehittämiseen (reservationsanslag 3 år) 0
(26.) Kehysvaraus yhdenvertaisuusvaltuutetulle (reservationsanslag 2 år) 0
(27.) Kehysvaraus IT-menoihin 0
(28.) Kehysvaraus uuden yhteisen asiakaspalvelun investointimenoihin 0
87. Användning av intäkterna från bankskatten (reservationsanslag 3 år) 133 000 133 000 -133 000 -100
95. Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) 0 300 300 0
96. Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 5 000 0
97. Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) 108 150 150 0
98. Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 0
Sammanlagt 16 991 044 17 012 661 16 949 619 -63 042 0
  Det totala antalet anställda 12 390 12 366 12 768