Statsbudgeten 2015

Förklaring:Skatten grundar sig på bilskattelagen (1482/1994). Sedan ingången av 2008 har bilskatten för både nya och begagnade personbilar fastställts utifrån bilens koldioxidutsläpp. Skatten fastställs utifrån det allmänna konsumentpriset, och skatteandelen varierar mellan 5 % och 50 %, beroende på mängden koldioxidutsläpp. Beskattningen av paketbilar motsvarar beskattningen av personbilar, men för större paketbilar sänks skatten på basis av bilens totalmassa. Nivån på bilskatten justerades i april 2012 för att kompensera den effekt som sänkningen av den genomsnittliga CO2-nivån har på intäkterna och för att effektivisera miljöstyrningen.

Utvecklingen av intäkterna från bilskatten beror både på antalet fordon som beskattas och på den genomsnittliga skatteutvecklingen. Den faktor som mest påverkar intäkterna från bilskatten är hur försäljningen av nya personbilar utvecklas. Det beräknas att ca 102 000 nya personbilar ska beskattas 2014. År 2015 antas anskaffningen av nya bilar öka med några tusen bilar jämfört med 2014.

År 2013 var det genomsnittliga koldioxidutsläppet från nya personbilar 132,4 g/km. Koldioxidutsläppen från nya personbilar har minskat i jämn takt sedan 2008. Minskningen beräknas fortsätta med en takt på ca 3—4 % per år.

Den största risken i prognosen för bilskatten är förknippad med efterfrågan på fordon som ska beskattas. Om efterfrågan på nya personbilar avviker med 10 000 stycken från det uppskattade antalet, påverkar detta skatteintäkterna med ca 80 miljoner euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av bilskattelagen. Enligt propositionen slopas skattestöden för taxibilar och bilar som förts in i samband med inflyttning vid ingången av 2015. Det kalkylerade beloppet av skattestöd som avskaffas var 2013 ca 39 miljoner euro.

Det sammanlagda beloppet av skatteutgifterna i samband med bilskatten uppskattas till ca 103 miljoner euro 2015.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om överlåtelseskatt (931/1996). År 2015 är överlåtelseskatten 4 % av köpesumman för fastigheter. Den överlåtelseskatt som ska betalas för överlåtelse av äganderätten till aktier i bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag eller fastighetsbolag är 2 % av köpesumman eller av värdet av annat vederlag. Den överlåtelseskatt som ska betalas för överlåtelse av äganderätten till aktier i andra än bostads- och fastighetsbolag är 1,6 % av köpesumman eller av värdet av annat vederlag.

Den största delen av intäkterna från överlåtelseskatten inflyter från bostads- och fastighetshandeln. Intäkterna från överlåtelseskatten varierar betydligt från år till år bl.a. till följd av variationer i antalet företagsarrangemang som omfattas av skatten, liksom även till följd av konjunkturväxlingarna på bostads- och fastighetsmarknaden. I budgetpropositionen har man utgått från antagandet att 2015 ökar värdet på bostadshandeln med 7,9 % och värdet på fastighetshandeln med 6,5 %. Överlåtelseskatten ska betalas inom 2—6 månader, i fråga om nya bostadsaktier t.o.m. senare än så, vilket innebär att förändringar i bostads- och fastighetshandeln syns i intäkterna från överlåtelseskatten med upp till ett års fördröjning.

Till överlåtelseskatten hänför sig 12 olika skatteutgifter. För fyra av dessa är det möjligt att beräkna ett värde. De viktigaste skatteutgifter som hänför sig till överlåtelseskatten beror på att överlåtelseskatt inte behöver betalas vid köp av första bostad samt på att handeln med värdepapper som är föremål för offentlig handel inte omfattas av överlåtelseskatten.

Förklaring:Skatten grundar sig på lotteriskattelagen (552/1992). Skatten är 12 % av intäkterna från lotterier som anordnas med ensamrätt och från totospel. Skatten inflyter nästan helt från lotterier som anordnas med ensamrätt. Skatten tas ut på skillnaden mellan penninginsatsernas belopp och de vinster som betalats ut.

Förklaring:Skatten grundar sig på fordonsskattelagen (1281/2003). Det belopp som tas ut i fordonsskatt per dag består av en grundskatteandel utökad med en drivkraftsskatteandel.

Grundskatt tas ut för personbilar och paketbilar. Grundskatten bestäms fr.o.m. mars 2011 utifrån fordonets koldioxidutsläpp. Om det inte finns någon anteckning om utsläppet i fordonsregistret, ska skatten basera sig på fordonets största tillåtna totalmassa. Drivkraftsskatt påförs fordon som utnyttjar annan kraftkälla eller annat bränsle än motorbensin.

Skattetabellerna för grundskatten justerades vid ingången av 2013 för att effektivisera miljöstyrningen enligt det som beslutades 2011.

Drivkraftsskatt påförs fordon som utnyttjar annan kraftkälla eller annat bränsle än motorbensin. Syftet med drivkraftsskatten är att i de fordonsgrupper som omfattar andra än bensindrivna fordon jämna ut de skattebelopp som ska betalas under året och som följer av att olika slag av bränsle eller drivkraft beskattas olika. Detta gäller framför allt personbilar. Numera har drivkraftsskatten dimensionerats med beaktande av att beskattningen av dieselolja är lägre än beskattningen av motorbensin. Eftersom drivkraftsskatten är fast medan bränslebeskattningen är fordonsbaserad och beror på bränsleförbrukningen och körprestationerna kan skattebördan utjämnas på ett exakt sätt endast utifrån vissa genomsnittsantaganden. Drivkraftsskatten för andra fordon än personbilar är främst förknippad med fiskala mål.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till höjning av fordonsskatten. Grundskatten för paket- och personbilar höjs vid ingången av 2015 med 180 miljoner euro. Också skattetabellen justeras i detta sammanhang i syfte att effektivisera styrningen av utsläpp.

De viktigaste skatteutgifterna inom fordonsbeskattningen beror på att personer med funktionsnedsättning beviljas befrielse från fordonsskattens grundskatt och att vissa fordonsgrupper är befriade från fordonsskatt. Det sammanlagda beloppet av dessa skatteutgifter uppskattas till 7 miljoner euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på avfallsskattelagen (1126/2010). Lagen reviderades vid ingången av 2011. I samband med ändringen utvidgades skattebasen för avfallsskatten så att den inte bara omfattar allmänna utan också privata avstjälpningsplatser, och skatten höjdes från 30 euro till 40 euro per ton avfall. Samtidigt beslutade man att höja avfallsskatten till 50 euro per ton avfall 2013. Den summa som motsvarar skatteintäkterna har fogats till kommunernas statsandelar.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av avfallsskattelagen. Till följd av skattehöjningen enligt propositionen beräknas intäkten av avfallsskatten öka med ca 5 miljoner euro på årsnivå. Intäkten av denna höjning riktas ändå inte till kommunerna via statsandelarna.