Statsbudgeten 2015

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter som punktskatt per enhet ut 28,00 euro för 1 000 stycken och som värderelaterad punktskatt 52 % beräknat på detaljhandelspriset, dock minst 161,50 euro per 1 000 stycken. Punktskatten på cigarrer och cigariller är 29 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på pip- och cigarettobak tas det ut 19,00 euro per kilogram och därtill 48 % av detaljhandelspriset. I punktskatt på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter tas det ut 20,00 euro per kilogram och därtill 52 % av detaljhandelspriset, dock minst 97,50 euro per kilogram. För cigarettpapper och andra produkter som innehåller tobak tas det därtill ut punktskatt som är 60 % av detaljhandelspriset.

Punktskatten på tobak höjdes 2009, 2010, 2012 och 2014. Som en följd av skattehöjningarna och andra åtgärder som minskar tobakskonsumtionen har skattebasen när det gäller tobaksprodukter minskat med ca 7 % sedan 2008.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om tobaksaccis. Till följd av skattehöjningen enligt propositionen beräknas intäkten av punktskatten på tobak öka med 50 miljoner euro på årsnivå.

Till punktskatten på tobak hänför sig ingen skatteutgift.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994). Punktskattebeloppet för starka alkoholdrycker är 45,55 euro per liter uträknad som hundraprocentig alkohol. Punktskatten på mellanprodukter (21 volymprocent) är på motsvarande sätt 31,90 euro och punktskatten på viner (11 volymprocent) 30,82 euro per liter uträknad som hundraprocentig alkohol. Punktskatten på öl per liter hundraprocentig alkohol är 32,05 euro.

Alkoholskatten höjdes 2008, två gånger 2009, 2012 och 2014.

Den uppskattade konsumtionen av alkoholdrycker baserar sig på prognoser om alkoholkonsumtionen som finansministeriet har gjort upp i samarbete med olika aktörer.

Intäkterna av punktskatten på alkoholdrycker minskas av skattelättnaden för små bryggerier. Skatteutgiften uppgår 2015 till ca 6 miljoner euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker (1127/2010). Skattebeloppet för sötsaker och glass är 95 cent per kilogram och för läskedrycker 11 eller 22 cent per liter färdig dryck. Punktskatt tas ut på sötsaker, sötsaksliknande produkter, choklad, produkter som innehåller kakao, glass, saftglass och alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol. När det gäller sötsaker och glass infördes punktskatten vid ingången av 2011. Samtidigt höjdes punktskatten på läskedrycker. Skatten på sötsaker och glass höjdes 2012 och på läskedrycker 2012 och 2014.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker. Enligt propositionen uppskattas skatteintäkten öka med 50 miljoner euro på årsnivå.

Som skatteutgift minskar skattefriheten för livsmedel för speciella medicinska ändamål, modersmjölksersättning och tillskottsnäring, barnmat, bantningspreparat och kosttillskott det belopp som inflyter under momentet. Skatteutgiftens belopp beräknas vara ringa i förhållande till skatteintäkterna.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996).

I prognosen för energiskatteintäkterna utnyttjas i stor utsträckning den energibalans som utarbetas vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Vid utarbetandet av energibalansen används konjunkturprognoser som finansministeriet och olika forskningsinstitut har gjort upp för dels hela samhällsekonomin, dels de olika branscherna.

Skatten på uppvärmningsbränslen och elström höjdes vid ingången av 2011 med ca 730 miljoner euro netto för att kompensera de förlorade skatteintäkterna på grund av att arbetsgivarens folkpensionsavgift slopades. Samtidigt övergick man inom energibeskattningen till en skatt som baserar sig på energiinnehåll och koldioxidutsläpp och som främjar miljöstyrningen. Detta gällde alla energiprodukter med undantag för elström och torv. I enlighet med beslut av den tidigare regeringen skulle skatten på torv och naturgas höjas i två steg. Den första höjningen trädde i kraft 2013 och den andra ska genomföras 2015. Som ett led i omstruktureringen av beskattningen av bränslen bestämdes det att skatten på dieselolja höjs med 7,9 cent per liter vid ingången av 2012 och samtidigt sänktes drivkraftsskatten i samband med fordonsskatten. Vid ingången av 2012 och 2014 höjdes skatten på trafikbränslen med ca 5 procent vartdera året, med särskild betoning på koldioxidskatten. Den sittande regeringen höjde nivån på skatten på torv 2013 utöver de redan tidigare fastställda höjningarna. Dessutom gjordes en intäktsneutral skatteändring av skattestrukturens tyngdpunkt mot ökad miljöstyrning för både uppvärmningsbränslen och trafikbränslen. Vid ingången av 2014 höjdes skatten på elström riktad till skatteklass I, dvs. den elström som hushållen, servicesektorn, den offentliga sektorn och byggnadsverksamheten förbrukar. Dessutom sänktes skatten på elström för maskinsalar så att skattenivån för dessa i fortsättningen är i enlighet med elskatteklass II.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. Enligt propositionen höjs skatterna inom elskatteklass I för trafikbränslen och uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen. Nivån för elskatten inom gruvdrift föreslås i fortsättningen överensstämma med nivån enligt elskatteklass I i stället för den tidigare lägre elskatteklass II. Dessutom slopas den tidigare överenskomna skattehöjningen för 2015 för torv.

Under momentet för energiskatt ingår 13 skatteutgifter, vars totalbelopp uppskattas till ca 2,1 miljarder euro 2015. Utöver de viktigaste energiskatteutgifterna som anges i tabellen nedan finns det andra skatteutgifter som hänför sig till momentet. Till dem hör skattesatser som är lägre än normen för elström och naturgas som används i trafiken, den lägre skattesatsen för elström för maskinsalar samt skattefriheten i fråga om träbaserade bränslen, flytgas, biogas och elström för spårtrafik.

Till energiskatteutgifterna hör dessutom energiskattestöd till jordbruket och trädgårdsodlingen, vars belopp är ca 31 miljoner euro, och skatteåterbäring till energiintensiva företag till ett belopp av ca 220 miljoner euro 2015. De ovannämnda skatteutgifterna hänför sig till utgiftsmoment 28.91.41 och minskar därför inte det belopp som inflyter under inkomstmomentet för energiskatter.

Från och med ingången av 2015 minskas de återbäringar under momentet som beror på skattefri användning samt stöden för fartygstrafik, som tidigare har betalats med medel under anslagsmomentet 28.91.41. Det sammanlagda beloppet var 2013 ca 28 miljoner euro.

Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004). Punktskatt ska betalas för dryckesförpackningar av olika material avsedda för alkoholdrycker, läskedrycker, vatten och vissa andra drycker som dricks som sådana, med undantag för förpackningar framställda av vätskekartong. Punktskattefria är däremot dryckesförpackningar som är återanvändbara och ingår i ett pantbaserat retursystem. Punktskatten på dryckesförpackningar för engångsbruk som inte ingår i ett godkänt retursystem är 51 cent per liter. Mängden skattebelagda förpackningar antas 2015 hålla sig på nästan samma nivå som 2014.