Statsbudgeten 2015
Under momentet beräknas inflyta 4 592 000 000 euro.
Förklaring:Skatten grundar sig på lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996).
I prognosen för energiskatteintäkterna utnyttjas i stor utsträckning den energibalans som utarbetas vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Vid utarbetandet av energibalansen används konjunkturprognoser som finansministeriet och olika forskningsinstitut har gjort upp för dels hela samhällsekonomin, dels de olika branscherna.
Den förväntade utvecklingen inom de centrala poster som ingår i energiskattebasen (%)
2013 bokslut |
2014 prognos |
2015 prognos |
|
Förbrukning av motorbensin | -2,0 | -2½ | -2 |
Förbrukning av dieselolja | -0,8 | -½ | 1 |
Elförbrukning | 2,6 | 1 | 3½ |
Skatten på uppvärmningsbränslen och elström höjdes vid ingången av 2011 med ca 730 miljoner euro netto för att kompensera de förlorade skatteintäkterna på grund av att arbetsgivarens folkpensionsavgift slopades. Samtidigt övergick man inom energibeskattningen till en skatt som baserar sig på energiinnehåll och koldioxidutsläpp och som främjar miljöstyrningen. Detta gällde alla energiprodukter med undantag för elström och torv. I enlighet med beslut av den tidigare regeringen skulle skatten på torv och naturgas höjas i två steg. Den första höjningen trädde i kraft 2013 och den andra ska genomföras 2015. Som ett led i omstruktureringen av beskattningen av bränslen bestämdes det att skatten på dieselolja höjs med 7,9 cent per liter vid ingången av 2012 och samtidigt sänktes drivkraftsskatten i samband med fordonsskatten. Vid ingången av 2012 och 2014 höjdes skatten på trafikbränslen med ca 5 procent vartdera året, med särskild betoning på koldioxidskatten. Den sittande regeringen höjde nivån på skatten på torv 2013 utöver de redan tidigare fastställda höjningarna. Dessutom gjordes en intäktsneutral skatteändring av skattestrukturens tyngdpunkt mot ökad miljöstyrning för både uppvärmningsbränslen och trafikbränslen. Vid ingången av 2014 höjdes skatten på elström riktad till skatteklass I, dvs. den elström som hushållen, servicesektorn, den offentliga sektorn och byggnadsverksamheten förbrukar. Dessutom sänktes skatten på elström för maskinsalar så att skattenivån för dessa i fortsättningen är i enlighet med elskatteklass II.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen. Enligt propositionen höjs skatterna inom elskatteklass I för trafikbränslen och uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen. Nivån för elskatten inom gruvdrift föreslås i fortsättningen överensstämma med nivån enligt elskatteklass I i stället för den tidigare lägre elskatteklass II. Dessutom slopas den tidigare överenskomna skattehöjningen för 2015 för torv.
Skattenivån 2014 (inkl. försörjningsberedskapsavgift) |
Skattenivån fr.o.m. 1.1.2015 | |
Motorbensin, cent/l | 67,29 | 68,13 |
Dieselolja, cent/l | 49,66 | 50,61 |
Lätt brännolja, cent/l | 16,34 | 18,74 |
Tung brännolja, cent/kg | 19,21 | 22,12 |
El I (hushållen, servicesektorn osv.), cent/kWh | 1,903 | 2,253 |
El II (industrin), cent/kWh | 0,703 | 0,703 |
Stenkol, €/t | 132,71 | 154,42 |
Naturgas, €/MWh | 11,464 | 15,444 |
Bränntorv, €/MWh | 4,90 | 4,90 |
Den förväntade utvecklingen av skatteutfallet enligt energiprodukt (mn euro)
2013 bokslut |
2014 budget |
2015 budgetprop. |
|
Motorbensin1) | 1 296 | 1 300 | 1 280 |
Diesel1) | 1 272 | 1 330 | 1 365 |
Elström | 948 | 1 025 | 1 215 |
Övriga | 655 | 617 | 732 |
Sammanlagt | 4 171 | 4 272 | 4 592 |
1) Inbegriper ersättande biobränslen.
Under momentet för energiskatt ingår 13 skatteutgifter, vars totalbelopp uppskattas till ca 2,1 miljarder euro 2015. Utöver de viktigaste energiskatteutgifterna som anges i tabellen nedan finns det andra skatteutgifter som hänför sig till momentet. Till dem hör skattesatser som är lägre än normen för elström och naturgas som används i trafiken, den lägre skattesatsen för elström för maskinsalar samt skattefriheten i fråga om träbaserade bränslen, flytgas, biogas och elström för spårtrafik.
De viktigaste skatteutgifterna (mn euro)
2013 | 2014 | 2015 | |
Lägre skattesats för dieselbränsle1) | 739 | 741 | 736 |
Lägre skattesats än för diesel för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner | 493 | 516 | 509 |
Lägre skattesats för torv2) | 76 | 70 | 86 |
Lägre skattesats för naturgas | 37 | 32 | 3 |
Lägre elskattesats för industri och växthus | 375 | 458 | 608 |
Halverad CO2-skatt för CHP-anläggningar | 80 | 80 | 107 |
Övriga | 24 | 34 | 37 |
1) I fråga om denna skatteutgift måste man beakta den drivkraftsskatt på personbilar och paketbilar som ingår i fordonsskatten och som räknas som en skattesanktion.
2) Skatten på torv följer inte den nuvarande energiskattemodellen.
Till energiskatteutgifterna hör dessutom energiskattestöd till jordbruket och trädgårdsodlingen, vars belopp är ca 31 miljoner euro, och skatteåterbäring till energiintensiva företag till ett belopp av ca 220 miljoner euro 2015. De ovannämnda skatteutgifterna hänför sig till utgiftsmoment 28.91.41 och minskar därför inte det belopp som inflyter under inkomstmomentet för energiskatter.
Från och med ingången av 2015 minskas de återbäringar under momentet som beror på skattefri användning samt stöden för fartygstrafik, som tidigare har betalats med medel under anslagsmomentet 28.91.41. Det sammanlagda beloppet var 2013 ca 28 miljoner euro.
2015 budget | 4 592 000 000 |
2014 II tilläggsb. | -128 000 000 |
2014 budget | 4 400 000 000 |
2013 bokslut | 4 170 712 814 |