Statsbudgeten 2013

Förklaring:Verksamheten vid Centret för konstfrämjande inleds i enlighet med regeringsprogrammet. Genom sin verksamhet ska centret utveckla den finländska konstens kvalitet, mångfald, internationella nivå och förnyelse samt öka tillgången på och tillgängligheten till konst och kultur. Arbetet vid Centret för konstfrämjande främjar välfärden, kulturen och dess mångfald. Målet med verksamheten är att stärka konstens och kulturens ställning och status som en mångsidig resurs i egenskap av moderniserare av samhället och betydelseskapare.

För att nå målet ska Centret för konstfrämjande främja konst och kultur nationellt och internationellt genom att genomföra utvecklingsprojekt, utnämna länskonstnärer och bevilja finansiering och stöd till sammanslutningar. Centret för konstfrämjande ska också främja konstnärernas nationella och internationella arbetsvillkor genom att stödja konstnärers nätverksbildning, residensverksamhet och genom att genomföra utvecklingsprojekt. Centret medverkar också i främjandet av konstnärernas försörjningsvillkor genom att verka som sakkunnig. Centret ska ansvara för förvaltningen av de förtroendeorgan som finns i anslutning till centret och som har självständig beslutanderätt, såsom de statliga konstkommissionerna, de regionala konstkommissionerna, de särskilda nämnderna och konstrådet, och för beredningen av ärenden samt föredragningen och verkställigheten av beslut som hör till dessa organs uppgifter.

Personalens välbefinnande och organisationens kompetens främjas genom personalplanering och utbildning och genom projekt som avser arbetshälsa.

Till konstkommissionernas uppgifter hör att dela ut konstnärsstipendier, verka som sakkunnig inom sitt eget ansvarsområde och delta i utarbetandet av centrets strategier. Finansieringen är tidsbunden och baserar sig på en jämförelsebedömning av den konstnärliga kvaliteten och på en omfattande konstnärspolitisk sakkunskap. I stipendiepolitiken beaktas sökandegruppens kön, ålder, språk och boendeort, med särskild betoning på unga konstnärers ställning som sökande och mottagare av stipendier.

Till konstrådets uppgifter hör att besluta om antalet statliga konstkommissioner, deras exakta namn och ansvarsområde. Konstrådet utnämner också medlemmarna i de statliga och de regionala konstkommissionerna och gör en framställning om titeln akademiker. Konstrådet kan stödja försöks- och utvecklingsprojekt.

Av kulturpolitiska skäl täcks ca 33 % av de särskilda utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten med prisstödet.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Statens konstmuseum är en kulturinstitution som bygger upp en nationell konstsamling, ordnar mångsidiga utställningar och gör konst tillgänglig för allmänheten. Som landets centralkonstmuseum svarar det för informationsmaterial om bildkonst och deltar i utvecklandet av konstmuseibranschen.

Effektmålet vid vården av kulturarvet är att öka det visuella kulturarvet för kommande generationer. Målen vid utökningen av konstsamlingarna är så gott som enbart kvalitativa. Samtidigt beaktas de innehållsmässiga prioriteringarna.

Målet för utställnings- och programproduktionen samt den övriga verksamhet som riktas till allmänheten är att hålla kulturarvet levande genom att stärka Statens konstmuseums enheters roll som tillhandahållare av mångsidiga och högklassiga kulturtjänster. Syftet är att hålla utställnings- och programproduktionens utbud mångsidigt samtidigt som man genom besökarenkäter följer hur tillfredsställda kunderna är och strävar efter att tillmötesgå deras önskemål. Särskild uppmärksamhet fästs vid publikperspektivet, vilket innebär att utställningsutbudet har aktualitet. Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att inkomsterna täcker 14 % av de totala kostnaderna och 47 % av särkostnaderna.

Inom konstmuseibranschen och resultatområdet för forskningssamarbete och övrigt samarbete fortsätter man att tillsammans med landets övriga konstmuseer genomföra utvecklingsprojekt som gäller hela konstmuseifältet samt tar fram forskning till stöd för publikorienterat museiarbete.

Reformen av förvaltningsmodellen för Statens konstmuseum genomförs i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet.

Av kulturpolitiska skäl täcks ca 50 % av de särskilda utgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten med prisstödet.

På grund av det kulturella områdets karaktär ökar inte antalet resultatmål kontinuerligt. Vid sidan av de numeriska nyckeltalen måste vikt också fästas vid effekterna på lång sikt, vilket bl.a. ska beaktas i valet av utställningsinnehåll och i sättandet av mål. Vid jämförandet av mängden prestationer ska deras varierande omfattning beaktas.

Avsikten är att de anslag för statens konstmuseum i egenskap av räkenskapsverk som överförs från 2013 till finansåret 2014 anvisas för rörelsekapitalet för det offentligrättsligt samfund som fortsätter den verksamhet som bedrivits vid konstmuseet.

Förklaring: Förvaltningsnämnden för Sveaborg ansvarar för restaurering, underhåll och användning av det byggnadskulturella monumentet Sveaborg, som finns med på Unescos världsarvslista och som är av nationell betydelse. Nämnden svarar också för produktionen och spridningen av basinformation om Sveaborg till allmänheten.

Målet är att stärka en exemplarisk skötsel och presentation och ett exemplariskt underhåll av världsarvsobjektet Sveaborg så att fästningsområdet förblir livskraftigt och attraktivt. Vid restaureringen, underhållet och förbättrandet av områdets nåbarhet är utgångspunkten att bevara fastighetsförmögenhetens värde och trygga användbarheten så att lokalerna kan hyras för boende och annan användning och den övriga förmögenheten användas för kulturturism som passar områdets karaktär. För att bevara en bra bild utåt kan också kulturevenemang som är lämpliga med tanke på världsarvsobjektets status ordnas på området.

För att nå de mål som ställts upp för restaurerings- och underhållsarbeten 2013 fortsätter man i enlighet med renoveringsprogrammet (2013—2017) underhållet och ombyggnaden av befästningsanläggningarna och fastigheterna liksom även ombyggnaden och utvidgningen av det öppna fängelset på Sveaborg. Vid iståndsättningen utnyttjas arbetskraften i det öppna fängelse som finns på ön. Även utomstående entreprenörer anlitas i arbetet. Förberedelser görs för att delvis ta i bruk ön Lonnan. Man deltar i utarbetandet av en världsarvsstrategi.

I arbetet med att göra världsarvsobjektet känt följs åtgärderna i den förvaltnings- och användningsplan som Unesco förutsätter. Utvecklande av turismen under vintersäsongen och ökande av den breda allmänhetens kunskap betonas. Uppnåendet av dessa mål bedöms i undersökningar som gäller besökare och service på Sveaborg. För att bevara boendesamhällets livskraft strävar man efter att stödja en mångsidig invånarstruktur och tillhandahålla tillräcklig service på området.

Förklaring:

Museiverket ansvarar för myndighetsuppgifter i anslutning till värnandet om kulturmiljön på nationell nivå. Museiverket leder och utvecklar landets allmänna museiverksamhet, skyddar och vårdar kulturarvet och kulturmiljön samt producerar och förmedlar forskningsinformation. Museibranschen utvecklas på riksomfattande nivå genom samarbete inom museibranschen. Uppgifter som gäller museibranschens allmänna utveckling koncentreras från Statens konstmuseum till Museiverket. Museiverket deltar aktivt i det internationella myndighets-, intressentgrupps- och projektsamarbetet inom branschen.

År 2013 fortsätter man att anpassa Museiverkets funktioner till krympande resurser med betoning på att de viktigaste strategiska målen uppnås. Målet är att den nya organisationen etableras. I Museiverkets verksamhet betonas kundorientering, serviceförmåga samt fysisk, kunskapsmässig och kulturell tillgänglighet. Genom kulturarvsfostran stärks medborgarnas delaktighet i kulturarvet. Den digitala tillgången till kulturarvet förbättras och arkiv-, biblioteks- och samlingstjänsterna vidareutvecklas. När det gäller förvaltningen av Museiverkets fastigheter bereder man sig på eventuella omorganiseringar.

Kulturmiljön vårdas genom metoder för bevarande av fasta fornminnen, byggd miljö och kulturlandskapet samt genom satsningar på restaurering, vård och presentation av sådana slott, museifastigheter och fornminnen som Museiverket har i sin besittning. Man deltar i utarbetandet och genomförandet av en kulturmiljöstrategi. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på att utveckla en programenlig skyddspolitik, styrmedel, guide- och instruktionsmaterial och uppföljningen av kulturmiljöns tillstånd samt ta fram informationssystem för inventeringar. Nationellt betydelsefulla objekt och samarbetet med statens fastighetsenheter prioriteras. Omorganiseringen av det arkeologiska fältarbetet följs upp. Finlands nationalmuseum främjar bevarandet av finländarnas materiella kulturarv och stärker dess betydelse i samhället. Nationalmuseet utökar sina samlingar i samarbete med nationella specialmuseer och landskapsmuseerna. Utställningverksamhet och övrig publikverksamhet samt de uppgifter om samlingar och det undervisningsmaterial som finns på nätet ökar kännedomen om kulturhistoriskt betydelsefulla föremål och intresset för att bevara dem. Tyngdpunkten ligger särskilt på att bevara det materiella kulturarvet från närhistorien och i dag och den information som hänför sig till det. Arbetet med samlingar på nationell nivå etableras som en del av Nationalmuseets verksamhet.

Nationalmuseets serviceförmåga och effekter förbättras genom att underjordiska mottagnings- och servicelokaler tas i bruk. Lokaler för temporära utställningar börjar planeras i samband med förberedelserna för jubileumsåret för självständigheten. Kulturernas museum flyttar 2013 till lokaler i anslutning till Nationalmuseet. Verksamheten vid Nationalmuseets övriga museer och deras öppettider granskas som en del av de anpassningsåtgärder som berör Museiverkets funktioner. Verksamhetens produktivitet förbättras genom att man utvecklar museibutiksverksamheten och effektiviserar lokalhyrningen.

Personalens välbefinnande och organisationens kompetens och produktivitet främjas genom personalplanering och utbildning, genom införande av elektroniska system som stöder verksamheten, genom utveckling av lönesystemet och genom projekt som avser arbetshälsa.

Förklaring:Biblioteket för synskadade, Celia, är sakkunnig när det gäller att tillhandahålla tillgängliga bibliotekstjänster och producera material i tillgängligt format (talböcker, hybridböcker, punktskriftsböcker, e-böcker, taktilböcker, reliefbilder). Biblioteket har som mål för sin verksamhet att synskadade och andra personer med läshinder ska behandlas jämlikt i fråga om tillgång till litteratur och information.

Inom resultatområdet för läromedelstjänster producerar biblioteket nästan alla de läroböcker som synskadade och andra läshandikappade skolelever och studerande på andra stadier behöver samt de böcker som examensstuderande i högre utbildning behöver enligt examenskraven, sammanlagt ca 600 nya lärobokstitlar. I enlighet med beslutet om grunderna för avgifter säljs omkring 9 000 läroböcker för att användas av personer med läshinder.

Inom resultatområdet för skön- och facklitteraturtjänster producerar biblioteket nya skön- och facklitterära verk i en omfattning (1 600 titlar) som utgör ca 33 % av den allmänlitteratur som årligen publiceras i Finland. Biblioteket förmedlar litteratur till kunderna per post och via nätet. Den potentiella kundkretsen uppgår till minst 50 000 personer.

Det centrala målet 2013 är att öka tjänsternas effekter genom nya kunder och genom att tillhandahålla Celias digitala samlingar och nättjänster för andra servicekanaler, såsom bibliotek. Man forsätter skapa ett e-bibliotek och utvidga nättjänsterna. Användningen av det internationella Daisy/Epub-formatet främjas i syfte att öka mängden litteratur i tillgängligt format i Finland.

Förklaring:Nationella audiovisuella arkivets mål är att vara ett center för deponering, förvaring och visning av film-, televisions- och radiohistoria samt att verka som museum. Genom kund- och informationstjänsterna tjänar arkivet befolkningens kulturella, kunskapsmässiga och forskningsmässiga behov och den kreativa industrin. Dessutom tryggar Nationella audiovisuella arkivet det audiovisuella kulturarvets synlighet genom att visa konstnärligt, historiskt eller på annat sätt betydelsefulla filmer och program samt genom att bedriva utställnings- och publikationsverksamhet.

År 2013 fortsätter digitaliseringen av arkivets samlingar i enlighet med den övergripande planen. Nationella audiovisuella arkivet deltar i införandet av kundgränssnitt och planeringen av ett system för långtidsbevaring för det nationella digitala biblioteket samt i det internationella samarbetet kring digital teknik för arkivering.

Till samlingarna anskaffas visningskopior och extra material inom den film- och videoproduktion från 2010 som är föremål för den lagstadgade depositionsförpliktelsen samt originalmaterialet i fråga om filmer som granskades 2008. Dessutom tas kopior av utländska långfilmer emot som frivilliga depositioner, men deras antal antas minska i och med övergången till digital filmdistribution. På grund av den digitala distributionen blir det svårare att förutse antalet frivilliga depositioner av kopior av filmer. Video- och dvd-samlingen utökas med ca 3 500 nya upptagningar.

Radio- och tv-programflödet lagras digitalt enligt den plan som undervisnings- och kulturministeriet har godkänt i samarbete med CSC-Tieteen tietotekniikan keskus. Det digitalt lagrade programflödet är ca 55 terabyte. Inhemska radio- och tv-program som kan betraktas som originalinspelningar mottas som lagstadgade depositioner. Nya ställen där man kan se och lyssna på radio- och televisionsarkivets program öppnas enligt behov i filialer till friexemplarsbiblioteken. Programinformationen görs tillgänglig via internet. Man främjar filmkulturen genom att visa högklassiga filmer i biograferna Orion och Kino Tulio i Helsingfors liksom även på regional nivå på nio universitetsorter. Dessutom stöder och bedriver man filmforskning och publicerar filmografisk information på Internetadressen www.elonet.fi och annan filmkunskap på de egna webbsidorna www.kava.fi.

Museiföremålssamlingen utökas genom donationer och inköp. Tyngdpunkten ligger på organisering av samlingarna och katalogisering av föremålen. Sammanslagningen av Nationella audiovisuella arkivet och Centralen för mediefostran och bildprogram bereds.

Förklaring:År 2013 är det andra verksamhetsåret för Centralen för mediefostran och bildprogram. Syftet med verksamheten vid Centralen för mediefostran och bildprogram är att säkerställa barns och ungas utveckling och välmåga i mediemiljön. För att nå målet ska Centralen för mediefostran och bildprogram med motiveringen att skydda barn övervaka utbudet av filmer, upptagningar, tv-program samt dator- och videospel och upprätthålla det klassificeringssystem för åldersgränser för bildprogram som företagen använder. Centralen för mediefostran och bildprogram är en nationell central inom mediefostran och svarar för information, utbildning och forskning i anslutning till mediefostran. Centralen för mediefostran och bildprogram verkar som nationellt informationscenter för EU-programmet Safer Internet.

Till centralens uppgifter hör att utbilda och godkänna klassificerare av åldersgränser, övervaka klassificerarnas verksamhet, iakttagandet av åldersgränser och märkningarna på bildprogram samt ta emot publikrespons. Centralen vidareutvecklar klassificeringssystemet för åldergränser, registret över bildprogram och andra informationssystem och nättjänster. Sammanslagningen av Nationella audiovisuella arkivet och Centralen för mediefostran och bildprogram bereds.

Fungerande offentliga register och nättjänster, en omfattande informationsverksamhet och samarbete med aktörer inom mediebranschen utgör en central del av verkningsfullheten i den verksamhet som bedrivs av Centralen för mediefostran och bildprogram. Detta mäts genom enkäter till allmänheten, fostrare, klassificerare av åldergränser, tillhandahållare av bildprogram och andra samarbetspartner genom vilka det utreds hur klassificeringssystemet för åldersgränser fungerar, hur väl informationsverksamheten är känd och förhållningssättet till den verksamhet centralen bedriver.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ombildning av Institutet för Ryssland och Östeuropa till stiftelse.

Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.

Avsikten är att med anslag under moment 29.80.52 understöda den stiftelse som fortsätter institutets verksamhet samt Esbo stad i fråga om bibliotekets specialuppgift.

Förklaring:Anslaget har beräknats enligt den uppskattade APL-indexnivån för 2013 (2470).

Förklaring:

Målet för de allmänna biblioteken är att erbjuda befolkningen lika möjligheter till bildning, kunskaper och kunnande, medborgarfärdigheter, litteratur och konst, internationalisering och livslångt lärande. Bibliotekets uppgift är också att erbjuda möjligheter att använda virtuella och interaktiva nättjänster och att ge handledning i användningen av dem.

Genom statsunderstöden stöds en regionalt jämlik produktion och utveckling av biblioteks- och informationstjänster. Syftet är att säkerställa att servicenätet fungerar, trygga kvaliteten på biblioteks- och informationstjänsterna liksom även tillgången och tillgängligheten till information och kultur för hela befolkningen.

Biblioteksväsendets effektivitet bedöms utifrån indikatorer för användning av bibliotek, materialanskaffningar, personalresurser och tillgång.

Förklaring:Det genomsnittliga mervärdesskattefria pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen är 56 182 euro per årsverke för teatrar och 55 693 euro per årsverke för orkestrar.

För lagstadgade statsandelar och statsunderstöd har dessutom beviljats 40 363 000 euro under moment 29.80.52 inklusive en justering på 2 384 000 euro (3,0 %) av kostnadsnivån för statsandelen.

Förklaring:Det genomsnittliga mervärdesskattefria pris per enhet som används som grund för statsandelen är 69 616 euro.

För lagstadgade statsandelar har dessutom beviljats 19 380 000 euro under moment 29.80.52 inklusive en justering på 1 218 000 euro (3,0 %) av kostnadsnivån för statsandelen.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Till statsandelar enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) beviljas finansiering under moment 28.90.30.

Förklaring:Med de statsunderstöd som beviljas beräknar man kunna förnya sex bokbussar och renovera fem huvudbibliotek och ett närbibliotek (sammanlagt 5 233 m²).

Förklaring:I enlighet med ett avtal som staten och Helsingfors stad ingått om skötseln av trafiken till Sveaborg står staten och staden tillsammans för driftsförlusterna för servicetrafiken till Sveaborg.

Förklaring:

Förklaring:

Från och med den 1 mars 2012 är konstnärsstipendiet 1 626,99 euro/mån. och från och med den 1 april 2012 1 649,77 euro/mån. Ovan nämnda stipendier justeras enligt justeringarna av lönerna för statstjänstemän genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet. Totalbeloppet av stipendier till författare och översättare utgör 10 % av det belopp som under det föregående kalenderåret använts för litteratur som anskaffats till allmänna bibliotek som upprätthålls av kommunerna.

Förklaring:

Förklaring:

Förklaring:

Förklaring:

Förklaring:

Förklaring:

Förklaring: