Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete

Statsbudgeten 2013

20. YrkesutbildningPDF-versio

Förklaring: Syftet med yrkesutbildningen är att stärka välmåendet och konkurrenskraften i arbetslivet och samhället i den allt mera internationella omvärlden genom att höja befolkningens yrkeskompetens och stödja livslångt lärande och en arbetslivsorienterad innovationsverksamhet. Till de centrala målen hör att förbättra utbildningens kvalitet, dess överensstämmelse med arbetslivet och dess verkningsfullhet samt att höja statusen på yrkeskompetens och yrkeskunnighet. För att införa en utbildningsgaranti som en del av samhällsgarantin för unga och för att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft krävs det att de ungas möjligheter att bli antagna till en utbildning, att flexibla utbildningsvägar och att den vuxna befolkningens möjligheter till vuxenutbildning tryggas. Med anslaget för genomförande av samhällsgarantin säkerställs att utbudet av grundläggande yrkesutbildning är tillräckligt. För genomförande av kompetensprogrammet för unga vuxna inriktas yrkesutbildningen så att det antal studerande som inleder utbildningen och hör till målgruppen stiger med 5 000.

Nätverket av utbildningsanordnare anpassas till den regionala befolkningsutvecklingen så att tillgången till utbildning och den bildningsmässiga jämlikheten tryggas i landets alla delar. Serviceförmågan inom yrkesutbildningen stärks och yrkesutbildningens struktur utvecklas även i fortsättningen med målet inställt på ett livskraftigt och fungerande nät av anordnare och verksamhetsställen.

Ett yrkesexamenssystem som svarar mot det förändrade kompetensbehovet i arbetslivet utvecklas genom en bättre överensstämmelse mellan examina och arbetslivet, och genom mera kompetensbaserade examina. Individualiseringen effektiviseras, förfaranden för att identifiera och godkänna tidigare inhämtade kunskaper utvecklas och genomförandet av individuella studie- och examensvägar stöds. Möjligheterna att genomföra delar av examina över examensgränserna utökas och möjligheterna för dem som är i arbetslivet att etappvis en examensdel i sänder avlägga examen främjas. Det primära målet med utbildning för unga och för dem som saknar yrkesexamen är att en hel examen ska avläggas. Ibruktagandet av det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) bereds och det gäller alla yrkesexamina 2014.

Verksamhetens resultat

Det är nödvändigt att öka effektiviteten och produktiviteten inom yrkesutbildningssystemet. De krav som ställs på den kompetens som utbildningen ger ökar samtidigt som de individuella skillnaderna mellan de studerande blir allt större. Detta ökar behovet av flexibla studie- och examensvägar som utgår från studerandenas och arbetslivets behov samt mångsidiga stödåtgärder som stöder ett målinriktat lärande. En fungerande kvalitetsledning för utbildningsanordnarna ökar för sin del verksamhetens kostnadseffektivitet.

Ett mål är att andelen studerande som avbryter en grundläggande yrkesutbildning ska sjunka till 7,5 % år 2013. Andelen var 9,1 % år 20101). Avsikten är att höja genomströmningsgraden till 63 % år 2013. År 2010 var den ungefär 60 %2). För att målen ska kunna nås fortsätter det program för att effektivisera utexamineringen från yrkesutbildning som inleddes 2011.

Utvecklingen av kvalitetsledningen i fråga om yrkesutbildningen fortsätter. Målet är att alla som anordnar yrkesutbildning ska ha ett fungerande system som stöder kvalitetsledningen och en kontinuerlig kvalitetshöjning senast 2015. Genom att utveckla kriterierna för kvalitetsledningssystemet, förfarandena för premiering av kvalitet och stödformerna för utveckling av kvaliteten kan utbildningsanordnarna i olika skeden av kvalitetsarbetet uppmuntras att kontinuerligt förbättra kvaliteten.

Möjligheterna för dem som avslutat grundstadiet och saknar examen på andra stadiet att bli antagna till grundläggande yrkesutbildning förbättras genom att grunderna för antagning av studerande revideras. Ansökan och antagning till utbildning effektiviseras genom att det elektroniska informationssystemet för ansökningar och utbildning på andra stadiet ses över så att det från och med 2014 också omfattar utbildningar som inte söks via den gemensamma elevansökan samt vuxenutbildning.

Finansieringen till dem som anordnar yrkesutbildning utvecklas så att den bildar en tydligare helhet än för närvarande och stöder uppnåendet av de mål som ställs på livslångt lärande, genomförandet av samhällsgarantin samt utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och resultat. Även systemet för styrning och reglering av yrkesutbildningen utvecklas så att det stöder ovannämnda mål.

Finansieringen till dem som anordnar yrkesutbildning revideras så att läroanstalterna premieras för utbildningens kvalitet och förbättring av kvaliteten. Målet är att bättre än hittills stödja utbildning av hela åldersklassen, förbättrad genomströmning i utbildningen, snabbare övergång till arbetslivet och godkännandet av tidigare inhämtade kunskaper.

Verksamhetens omfattning

Utbudet av grundläggande yrkesutbildning som syftar till att en hel examen avläggs dimensioneras så att hela den åldersklass som genomgått den grundläggande utbildningen kan beredas möjlighet till gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier. Inom den grundläggande yrkesutbildningen ska dessutom tillräckligt med studieplatser reserveras för dem som övergår från gymnasiet till yrkesutbildning, de unga som blivit utan yrkesexamen och dem som kommer från arbetslivet eller annars inte har hört till utbildningssystemet, i synnerhet vuxna utan yrkesexamen. Med anslaget för genomförande av samhällsgarantin utökas den grundläggande yrkesutbildningen i de regioner där det finns färre platser i proportion till de unga åldersklasserna med tyngdpunkten på metropolområdet och tillväxtcentrumen.

Antalet nya studerande och examina och antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen samt antalet utbildningsanordnare kommer uppskattningsvis att utvecklas enligt följande:

Nya studerande i utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2008
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Utbildning som leder till eller förbereder för grundexamen sammanlagt 56 040 60 319 60 795 61 000 61 800 62 200
— läroplansbaserad utbildning 47 774 50 161 50 105 50 000 50 800 51 200
— utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen 8 266 10 158 10 690 11 000 11 000 11 000

1) Källa: Statistikcentralen. Endast utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

Studerande som avlagt yrkesinriktad grundexamen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2008
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Grundexamina sammanlagt 35 067 36 933 37 221 38 700 40 500 40 700
— avlagda examina inom den läroplansbaserade utbildningen 31 420 32 700 32 976 33 500 35 000 35 000
— grundexamina som avlagts i form av en fristående fristående examen 3 647 4 233 4 245 5 200 5 500 5 700

1) Källa: Statistikcentralen. Endast utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

Antal studerande inom grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter)1)

  2008
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 138 843 143 926 149 202 150 557 151 800 152 300
— varav specialundervisning 18 103 19 728 20 916 21 264 21 500 21 500
1. Läroplansbaserad utbildning sammanlagt 124 824 128 462 131 940 132 595 133 600 134 100
1.1. Utbildning som leder till grundexamen 119 548 122 405 125 451 126 055 126 900 127 300
1.2. Utbildningar som förbereder för grundläggande utbildning, sammanlagt 5 276 6 057 6 489 6 540 6 700 6 800
— varav orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (yrkesstart) 969 1 227 1 466 1 555 1 700 1 750
— varav förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder 2 533 2 835 2 903 2 906 2 900 2 900
— varav utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare 1 194 1 402 1 570 1 586 1 650 1 700
— varav undervisning i huslig ekonomi 581 595 550 494 450 450
2. Utbildning som förbereder för grundexamen som avläggs i form av en fristående examen 14 019 15 464 17 262 17 962 18 200 18 200

1) Källa: statsandelssystemet. Antalet studerande är ett aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar. Målen för den grundläggande utbildningen i läroavtalsform presenteras i kapitel 29.30.

Det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen (utbildning vid läroanstalter)1)

  2008
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Grundläggande utbildning sammanlagt 136 847 142 202 147 038 148 235 149 430 149 940
1. Kommunal yrkesutbildning 119 257 120 448 117 367 118 446 119 520 119 980
— varav kommuner som anordnare 26 356 28 180 24 495 23 851 24 500 31 150
— varav samkommuner som anordnare 92 901 92 268 92 872 94 595 95 020 88 830
2. Privat yrkesutbildning 17 472 21 631 29 536 29 648 29 770 29 820
3. Yrkesutbildning anordnad av staten 118 123 135 141 140 140

1) Källa: statsandelssystemet. Det antal studerande som ligger till grund för finansieringen inom den grundläggande utbildningen vid läroanstalter baserar sig på ett vägt aritmetiskt medelvärde av vårens och höstens statistikföringsdagar (antalet studerande på våren multipliceras med 7 och antalet studerande på hösten med 5). Den andel studerande som överskrider maximiantalet studerande enligt tillstånden att ordna utbildning ingår inte i det antal studerande som ligger till grund för finansieringen.

Antal anordnare av grundläggande yrkesutbildning (utbildning vid läroanstalter) 1)

  2008
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Alla anordnare sammanlagt 167 154 144 139 137 134
— kommuner som anordnare 22 18 15 12 11 11
— samkommuner som anordnare 54 46 39 39 38 36
— privata anordnare 90 89 89 87 87 86
— staten som anordnare av utbildning 1 1 1 1 1 1

1) Situationen i början av kalenderåret.

Av tabellen nedan framgår hur yrkesutbildningen indelas i olika delområden. Yrkesutbildningen finansieras förutom under detta kapitel även under momenten i kapitel 29.30, och därför anges i tabellen för respektive delområde det kapitel i budgeten i vilket anslaget ingår.

Yrkesutbildning

Grundutbildning Tilläggsutbildning
Utbildning vid
läroanstalter
Läroavtalsutbildning Utbildning vid
läroanstalter
Läroavtalsutbildning
               
Läroplansbaserad utbildning 1) Utbildning som förbereder för fristående examen Läroplansbaserad utbildning Utbildning som förbereder för fristående examen Utbildning som leder till examen Utbildning som inte leder till examen Utbildning som leder till examen Utbildning som inte leder till examen
29.20 29.20 29.30 29.30 29.30 29.30 29.30 29.30

1) Den läroplansbaserade utbildningen indelas i utbildning som leder till grundexamen och förberedande utbildningar. Förberedande utbildningar är förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).

01. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 566 000 euro.

Anslaget får även användas till internationalisering av Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning, till utvecklande av inlärningsmiljöer och skapande av informationsnät samt till användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studierna, till stödundervisning för invandrare, till yrkesinriktad tilläggsutbildning samt till utbildningsersättningar som betalas till arbetsgivare.

Förklaring:Centret för sjösäkerhetsutbildning erbjuder säkerhetsutbildning som höjer och upprätthåller säkerhetsnivån inom sjöfartsnäringen, för myndigheter och för medborgare som rör sig till sjöss samt säkerhetsutbildning som förebygger miljöolyckor i enheten för överlevnadsutbildning i Lojo och enheten för brandutbildning i Obbnäs. Målet är att Centret för sjösäkerhetsutbildning år 2013 ska utbilda sammanlagt 3 600 personer.

Sameområdets utbildningscentral har som uppgift att höja samebefolkningens yrkeskunnighet, ordna utbildning som motsvarar näringslivets behov inom sameområdet och främja sysselsättningen i området samt bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska språket. Utbildningscentralen har som specialuppgift att tjäna den enda ursprungsbefolkningen inom Europeiska unionen. År 2013 kommer antalet studerande vid utbildningscentralen att vara ca 140 inom den grundläggande yrkesutbildningen och antalet studerandedagar ca 4 500 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Inom den terminsbundna utbildningen i det samiska språket och kulturen är antalet studerandedagar ca 5 700 och inom kursverksamheten 5 000.

Årsverken

  2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
         
Sameområdets utbildningscentral 63,1 67,4 68 66
Centret för sjösäkerhetsutbildning 20,7 22,0 24 24
Sammanlagt 83,8 89,4 92 90

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 9 524 9 785 10 066
Bruttoinkomster 1 832 1 300 1 500
Nettoutgifter 7 692 8 485 8 566
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 2 918    
— överförts till följande år 3 569    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Lönejusteringar 170
Besparing i anskaffningsutgifterna (regeringsprogr.) -22
Produktivitetsfrämjande åtgärder -67
Sammanlagt 81

2013 budget 8 566 000
2012 II tilläggsb. 100 000
2012 budget 8 485 000
2011 bokslut 8 342 000

20. Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 026 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter och understöd för finansiering av inlärning i arbetet och annan inlärning på arbetsplatsen samt för utveckling av utbildningen.


2013 budget 3 026 000
2012 budget 3 026 000
2011 bokslut 3 026 000

21. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 339 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av planering och inledande av verksamheten samt av omkostnader för försöks-, forsknings-, utvecklings- och utvärderingsprojekt inom yrkesutbildningen och till betalning av understöd

2) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

3) till avlönande av personal motsvarande högst två årsverken.


2013 budget 1 339 000
2012 budget 1 339 000
2011 bokslut 1 364 000

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 723 774 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandelar och statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) samt till betalning av andra understöd

2) till understöd enligt 44 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, till understöd för den yrkesinriktade utbildningens gemensamma uppgifter och kvalitetspris samt till täckande av kostnaderna för finländska studerande inom yrkesutbildningen vid läroanstalten för hörselskadade i Örebro, högst 6 072 000 euro

3) till understöd för försöksprojekten med utvidgad inlärning i arbetet, högst 1 000 000 euro

4) till understöd för stärkande av utvecklings- och serviceverksamheten i den yrkesinriktade specialundervisningen samt av kopplingen till arbetslivet, högst 851 000 euro

5) till understöd för att utveckla inlärningsmiljöerna och göra dem mångsidigare, högst 961 000 euro

6) till understöd för programmet för en effektivisering av utexamineringen från yrkesutbildningen i syfte att påskynda studierna, högst 4 000 000 euro.

Förklaring:

Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)

   
Kalkylerade kostnader (studerande * pris per enhet enligt ägartyp) 1 691 591 000
— kommunal yrkesutbildning (119 980 * 10 523,31 €) 1 262 587 000
— privat yrkesutbildning (29 820 * 14 386,45 €, inkl. moms) 429 004 000
Kommunernas finansieringsandel -981 701 000
Kompensering för kostnader för återbetalning av mervärdesskatt 1 000 000
Understöd enligt finansieringslagen, gemensamma uppgifter, kvalitetspris samt läroanstalten för hörselskadade i Örebro (högst) 6 072 000
Försöksprojekten med utvidgad inlärning i arbetet (högst) 1 000 000
Utvecklings- och serviceverksamhet i specialundervisning samt koppling till arbetslivet (högst) 851 000
Utveckling och diversifiering av inlärningsmiljöerna (högst) 961 000
Åtgärder för att påskynda studierna (programmet för en effektivisering av utexamineringen) (högst) 4 000 000
Sammanlagt 723 774 000

Det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som använts som grund för fastställande av statsandelen är 11 137,20 euro per studerande.

I den uppskattning av kommunernas finansieringsandel som beaktats vid dimensioneringen av statsandelen ingår sammanlagt 2 601 000 euro som kommunernas andel av kostnaderna för utbildningen vid Sameområdets utbildningscentral och Räddningsinstitutet.

Anslag anvisas för uppnående av målen för kompetensprogrammet för unga vuxna. Målet är att öka antalet studerande som inleder utbildning och hör till målgruppen med 5 000.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Genomförandet av samhällsgarantin 13 000
Den temporära ökningen av antalet studerande upphör -5 047
Precisering av priset per enhet 380
Justering av nivån på kompensationen för mervärdesskatt -4 000
Precisering av beräkningen av kommunernas finansieringsandel samt andra ändringar i bestämningsgrunderna 1 335
Sammanlagt 5 668

2013 budget 723 774 000
2012 II tilläggsb. 5 600 000
2012 budget 718 106 000
2011 bokslut 680 314 426